![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/03\/eso0722a_exoplanet.jpg\" "\\"R\u00f6d")
<\/a>Enligt det internationella forskarteamet kan det finnas tiotals miljarder s\u00e5dana planeter bara i Vintergatan, och ungef\u00e4r ett hundra i v\u00e5r absoluta n\u00e4rhet.<\/p>\nDet h\u00e4r \u00e4r det f\u00f6rsta direkta m\u00e4tningen av hur vanligt det \u00e4r med s\u00e5dana superjordar runt r\u00f6da dv\u00e4rgar, vilka utg\u00f6r 80 procent av alla stj\u00e4rnor i Vintergatan.<\/p>\n
Detta ber\u00e4ttar dagens pressmess fr\u00e5n ESO.<\/a><\/p>\n Forskarna anv\u00e4nde spektrografen HARPS p\u00e5 3,6-metersteleskopet vid ESO:s observatorium La Silla i Chile.<\/p>\n J\u00e4mf\u00f6rt med solen \u00e4r dessa r\u00f6da dv\u00e4rgar – ocks\u00e5 kalalde M-dv\u00e4rgar – ljussvaga och kalla, men de \u00e4r v\u00e4ldigt vanliga och lever mycket l\u00e4nge. D\u00e4rf\u00f6r utg\u00f6r de 80 procent av alla stj\u00e4rnor i Vintergatan.<\/p>\n Lite faktaplock ur intervjuerna med de deltagande astronomerna:<\/p>\n \u25ba Ungef\u00e4r 40 procent av alla r\u00f6da dv\u00e4rgstj\u00e4rnor<\/strong> har en superjord som kretsar i den beboeliga zonen, d\u00e4r flytande vatten kan finnas p\u00e5 planetens yta.<\/p>\n \u25ba Eftersom r\u00f6da dv\u00e4rgar \u00e4r s\u00e5 vanliga<\/strong> \u2013 det finns ungef\u00e4r 160 miljarder i Vintergatan \u2013 betyder detta att det finns h\u00e4pnadsv\u00e4ckande tiotals miljoner superjordar bara i v\u00e5r galax, s\u00e4ger han.<\/p>\n \u25ba Teamet anv\u00e4nde HARPS f\u00f6r att studera <\/strong>102 noggrant utvalda stj\u00e4rnor p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen \u00f6ver en sex\u00e5rsperiod. Man fann totalt nio superjordar (planeter vars massa ligger mellan en och tio g\u00e5nger jordens massa). Tv\u00e5 av dessa fanns dessutom inom den beboeliga zonen hos stj\u00e4rnorna Gliese 581 och Gliese 667C, som\u00a0 finns i ett trippelstj\u00e4rnsystem. S\u00e5 h\u00e4r uppfattar ESO:s spaceartist L Cal\u00e7ada<\/strong> situationen (klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den storformat):<\/p>\n De andra mer avl\u00e4gsna stj\u00e4rnorna, Gliese 667 A och B syns ocks\u00e5 till h\u00f6ger p\u00e5 himlen.<\/p>\n \u25ba Astronomerna kunde sedan uppskatta<\/strong> hur tunga planeterna var och hur l\u00e5ngt fr\u00e5n sina stj\u00e4rnor som de kretsar.<\/p>\n \u25ba Tyngre planeter, som liknar Jupiter<\/strong> och Saturnus i v\u00e5rt solsystem, \u00e4r mer s\u00e4llsynta kring r\u00f6da dv\u00e4rgar. Mindre \u00e4n 12 procent av de r\u00f6da dv\u00e4rgarna har stora planeter (vars massor ligger mellan 100 och 1000 g\u00e5nger jordens massa).<\/p>\n En av planeterna Gliese 667\u00a0C\u00a0c\u00a0 \u00e4r fyra g\u00e5nger tyngre \u00e4n jorden och \u00e4r den n\u00e4rmsta en tvilling till jorden vi hittills funnit. Den har\u00a0 dessutom n\u00e4stan s\u00e4kert de r\u00e4tta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r flytande vatten p\u00e5 sin yta.<\/p>\n HARPS st\u00e5r f\u00f6r High Accuracy Radial velocity Planet Searcher.<\/p>\n Rune Fogelquist<\/strong> skriver om Stora bj\u00f6rnens stj\u00e4rngrannl\u00e5t i nyaste Asterisken*<\/em>, och om Alcor och Mizar ber\u00e4ttar han att de sannolikt ing\u00e5r i stj\u00e4rnhopen kallad Collinder 285<\/span>, namnad efter Lundmark-eleven och -kollegan Per Collinder<\/strong>.<\/p>\n P\u00e5 Wikipedia, som bli allt trov\u00e4rdigare, noteras att stj\u00e4rngruppen uppt\u00e4cktes redan 1869, att den p\u00e5 engelska kallas Ursa Major Moving Group<\/span> i dag, att stj\u00e4rnorna r\u00f6r sig i stort sett i samma riktning, har samma \u00e5lder och samma metallinneh\u00e5ll. Med andra ord: De flesta stj\u00e4rnor i stj\u00e4rnbilden har gemensamt ursprung.<\/p>\n Hela Collinder-katalogen finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n Den ovanligt “sega” solfl\u00e4cken AR 1429 forts\u00e4tter att leverera koronautsl\u00e4pp \u00e4ven p\u00e5 solens baksida. ber\u00e4ttar spaceweather.com<\/a>. Elva\u00a0 CME:s hittills \u00e4r inget d\u00e5ligt facit, och det senaste utbrottet l\u00e4r bl a svepa in \u00f6ver\u00a0 STEREO B och Spitzer-sonderna.<\/p>\n NASA:s GALAXY-mission har precis sl\u00e4ppt en ovanligt vacker bild i ultraviolett<\/a> av Cygnusringen, “the Cygnus Loop”, som inneh\u00e5ller en cocktail av k\u00e4nda objekt (t ex Sl\u00f6jnebulosan) – en supernovarest, en SNR, p\u00e5 1500 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/p>\n Sm\u00e4llen \u00e4gde rum 5000-8000 \u00e5r sedan och b\u00f6r ha setts fr\u00e5n jorden.<\/p>\n Skenbart t\u00e4cker denna nebulosa tre fullm\u00e5nar p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n Harvard-astronomer spekulerar i f\u00f6rekomsten av ensamflygande flyktingplaneter i Vintergatan<\/a>. Att stj\u00e4rnor kan slungas i v\u00e4g med extrema hastigheter k\u00e4nner vi till sedan n\u00e5gra \u00e5r, men nu g\u00e4ller fr\u00e5gan om det finns ensamma planeter som r\u00f6r sig i kanske 1\/100-del av ljushastigheten.<\/p>\n Dessa planeter skulle i s\u00e5 falla vara de snabbaste himlakropparna i Vintergatan n\u00e4st elementarpartiklarna.<\/p>\n En normal hj\u00e4rna, av vilka Einsteins var en med sm\u00e5 undantag, inneh\u00e5ller cirka 100 miljarder hj\u00e4rnceller och lika m\u00e5nga synapser.<\/p>\n Det \u00e4r fortfarande h\u00f6ljt i dunkel om den Princeton-l\u00e4kare som efter obduktionen 1955 tog till vara hj\u00e4rndelarna och Einsteins \u00f6gon gjorde det med tillst\u00e5nd eller inte. Lite makabert \u00e4r det. Han fick i alla fall sparken s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n F\u00f6r W-bloggens Londonturister kan det vara bra att veta att Wellcome Collection ligger p\u00e5 183 Euston Road, NW1 2BE, UK.<\/p>\n I samband med det journalistiska gr\u00e4varm\u00f6tet i Malm\u00f6 senast, d\u00f6k Carsten Nilsson<\/strong> upp i stan ett par dagar. Det gav andra legendariska MARS-medlemmar chansen att ocks\u00e5 infinna sig, W-bloggens ansvarige f\u00f6rst\u00e5s,\u00a0 Leif Petersson<\/strong> och G\u00f6ran Lilja<\/strong>. Och Peter Linde<\/strong>, som fick n\u00f6ja sig med att lyssna p\u00e5 hur det VERKLIGEN gick till f\u00f6rr.<\/p>\n Ingen av oss sl\u00e4pper greppet. Leif P blev nyligen invald i ASTB:;s styrelse, och G\u00f6ran \u00e4r medlem i ASTB sen – 1962! 4 oktober det \u00e5ret bildades formellt det som blev MARS (Malm\u00f6 Astronomi- och Rymdfartss\u00e4llskap).<\/p>\n Det pratades mycket och nostalgiskt, kan W-bloggen avsl\u00f6ja.<\/p>\n Och t\u00e4nk tanken: Vi som var med d\u00e5 kom att utg\u00f6ra en sorts ungdomsf\u00f6rening till Tycho Brahe-s\u00e4llskapet. Nu sitter vi sj\u00e4lva i ASTB och funderar \u00f6ver hur VI gamlingar ska locka den rymdintresserade ungdomen till oss!!!! Det beh\u00f6vs en ny hungrig och fram\u00e5t version av MARS.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" R\u00f6da dv\u00e4rgar hyser kosmos k\u00e5kst\u00e4der Vintergatans eget “miljonprogram”? Ja, vad ska vi tro – ny forskning gjord med ESO:s planetletare HARPS visar att det \u00e4r vanligt med stenplaneter som inte \u00e4r mycket st\u00f6rre \u00e4n jorden i den beboeliga zonen runt ljussvaga r\u00f6da stj\u00e4rnor. Enligt det internationella forskarteamet kan det finnas tiotals miljarder s\u00e5dana planeter bara… L\u00e4s mer »Nr 65 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29124"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29124"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29124\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29178,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29124\/revisions\/29178"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29124"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29124"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nMizar\/Alcor del av stj\u00e4rnhop<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nAR 1429 ger sig inte<\/h2>\n
En stj\u00e4rnd\u00f6d i sk\u00f6nhet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nHypersnabba ensamplaneter<\/h2>\n
Einsteins hj\u00e4rna st\u00e4lls ut<\/h2>\n
<\/a>Tunna skivor av Albert Einsteins <\/strong>hj\u00e4rna visas p\u00e5 Wellcome Collection i London 29 mars-17 juni<\/a>. Temat \u00e4r “Brains: The mind as matter” och utst\u00e4llningen omfattar 150 f\u00f6rem\u00e5l inklusive hj\u00e4rnor och hj\u00e4rndelar, hj\u00e4rnan i konsten, forskarmanus, modeller i 3-D,\u00a0 foton m m.<\/p>\nMARSianer tr\u00e4ffades i Malm\u00f6<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n