{"id":29811,"date":"2012-04-18T15:08:02","date_gmt":"2012-04-18T14:08:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=29811"},"modified":"2012-04-18T21:36:29","modified_gmt":"2012-04-18T20:36:29","slug":"nr-77-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/04\/18\/nr-77-2012\/","title":{"rendered":"Nr 77 2012"},"content":{"rendered":"

Nomadplaneter f\u00e5ngas in av nya stj\u00e4rnor<\/h2>\n

Att det finns miljarder av\u00a0 f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa planeter i den interstell\u00e4ra v\u00e4rlden, utslungade fr\u00e5n sina sol\u00e4ra modersystem,\u00a0 \u00e4r numera ett axiom, s\u00e5 n\u00e4sta steg \u00e4r logiskt:<\/span><\/p>\n

Att dessa<\/span> “rogue planets”, planet\u00e4ra nomader, <\/span> f\u00e5ngas in p\u00e5 nytt av andra stj\u00e4rnor.<\/span><\/p>\n

Detta kan f\u00f6rklara f\u00f6rekomsten av exoplaneter l\u00e5ngt fr\u00e5n sina solar eller existensen av m\u00e4rkliga dubbelplanetsystem utan stj\u00e4rnor. 2006 rapporterade ESO om uppt\u00e4ckten av ett s\u00e5dant oerh\u00f6rt m\u00e4rkligt dubbelplanet-par.<\/p>\n

Harvard-astronomer har, rapporterar Christian Vestergaard<\/strong>, <\/a> tillsammans med kolleger vid Beijing-universitetet r\u00e4knat p\u00e5 saken och hittat fram till en hel del intressanta slutsatser, som nu rapporteras i The Astrophysical Journal<\/em>.<\/p>\n

\u25ba Hit h\u00f6r t ex att om antalet<\/strong> nomadplaneter \u00e4r lika m\u00e5nga som stj\u00e4rnorna i en ung stj\u00e4rnhop, s\u00e5 kommer 3-6 procent av stj\u00e4rnorna att f\u00e5nga in en f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s planet.<\/p>\n

\u25ba \u00d6ver tid l\u00f6ses stj\u00e4rnhoparna<\/strong> ju upp, de sprids vind f\u00f6r v\u00e5g i Vintergatan, varf\u00f6r inf\u00e5ngandet b\u00f6r ske tidigt i stj\u00e4rnhopens historia.<\/p>\n

\u25ba Ett k\u00e4nnetecken f\u00f6r en inf\u00e5ngad<\/strong> nomadplanet \u00e4r dels<\/span> dess stora avst\u00e5nd till den nya moderstj\u00e4rnan, dels<\/span> att dess bana har st\u00f6rre lutning \u00e4n \u00f6vriga planeter i exosystemet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nu \u00e5terst\u00e5r bara att hitta ett skolexempel p\u00e5 en s\u00e5dan exoplanet. Fr\u00e5gan om v\u00e5rt eget solsystem bortom Pluto har f\u00e5ngat in en nomad kan, s\u00e5vitt vi f\u00f6rst\u00e5r av Harvard-relisen, besvaras med ett klart och entydigt formulerat “nj\u00e4\u00e4e”.<\/p>\n

Iris amerikanska debut som planetkonstn\u00e4r<\/h2>\n

Bewildering Stories, den n\u00e4tbaserade amerikanska sf\/fantasy-sajten<\/a>, \u00e5terger i nyaste upplagan en bild av Iris Brinkborg<\/strong>, som ju st\u00e4llde ut p\u00e5 TBO nu i p\u00e5skas.<\/p>\n

“Gr\u00f6n planet” – “Gren planet” – ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

–\u00a0 Men det \u00e4r faktiskt inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen hon syns i USA, ber\u00e4ttar hennes stolte morfar i V\u00e4stra Alstad.<\/p>\n

– Fast det \u00e4r ju f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rsta g\u00e5ngen en planetbild av henne visas.<\/p>\n

Venus inget flygplan<\/h2>\n
\n

\"\"<\/a>Styrmannen p\u00e5 en Boeing 767 fr\u00e5n Air Canada tog en tupplur. N\u00e4r han vaknade misstog han planeten Venus f\u00f6r ett m\u00f6tande plan och d\u00f6k. Fjorton passagerare skadades.<\/p>\n

Detta rapporterar DN i en artikel <\/a>som snappats upp av Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n

Det \u00e4r m\u00e4nskligt att fela, men i detta sammanhang kunde det ha g\u00e5tt illa. Incidenten intr\u00e4ffade i fjor men har f\u00f6rst nu blivit offentiig.<\/p>\n

“Falska” RR Lyrae-stj\u00e4rnor<\/h2>\n

Tv\u00e5 promille, 0,2 procent, av alla RR Lyrae-stj\u00e4rnor m\u00e5ste nu astronomerna se upp med – de har samma placering som de vanliga variabla RR Lyr-stj\u00e4rnorna i HR-diagrammet, men deras historia \u00e4r helt annorlunda. Och d\u00e4rf\u00f6r kan de inte anv\u00e4ndas f\u00f6r att best\u00e4mma n\u00e4rbel\u00e4gna galaxers avst\u00e5nd och \u00e5lder.<\/p>\n

Den intressanta uppt\u00e4ckten ber\u00e4ttas h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r stj\u00e4rnan med\u00a0 katalogbeteckningen RR LYR-0279 som st\u00e4ller till det. Den \u00e4r en bin\u00e4r f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabel.<\/p>\n

Solens syskon<\/h2>\n

\"\"<\/a>Som m\u00e5nga andra har jag alltid undrat: Om solen nu bildades f\u00f6r 4,6 miljarder \u00e5r sen tillsammans i en hop med\u00a0 en rad andra stj\u00e4rnor – var finns de i dag?<\/p>\n

New Scientist ber\u00e4ttade i sitt 7 aprl-nummer om jakten<\/a> med hj\u00e4lp av s\u00f6kprojekten f\u00f6rknippade med akronymerna APOGEE och HERMES, vars uppgift bl a \u00e4r att\u00a0 identifiera grund\u00e4mnen i andra stj\u00e4rnor.<\/p>\n

Statistiskt b\u00f6r 10-60 av stj\u00e4rnorna i solens ursprungliga stj\u00e4rnhop g\u00e5 att se i dag i en f\u00e4ltkikare. men vi \u00e4r inte d\u00e4r \u00e4nnu.<\/p>\n

Inom en 10-\u00e5rsperiod tror vi oss ha hittat n\u00e5gra av solsyskonen, som genom miljarder av \u00e5r brottats med Vintergatans kollektiva gravitation, ov\u00e4ntade stj\u00e4rnm\u00f6ten, kolliderat med det interstell\u00e4ra stoftet, drabbats av supernovautbrott m m.<\/p>\n

Guldjakt p\u00e5 – Vesta!<\/h2>\n

\u00c4ven Vestas j\u00e4rnrika k\u00e4rna inneh\u00e5ller grund\u00e4mnen som guld och platina, s\u00e5 nu v\u00e4ntar vi bara p\u00e5 ett nytt Klondyke.<\/p>\n

Guldet anses en g\u00e5ng ha kommit till asteroiden fr\u00e5n nedfallande och krockande\u00a0 meteoriter.<\/p>\n

Enda kruxet inf\u00f6r guldvaskning p\u00e5 Vesta \u00e4r att kostnaderna f\u00f6r att ta sig dit, borra och vaska fram guldet och sen f\u00f6ra det tillbaka till jorden. kostar betydligt mer \u00e4n det smakar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nomadplaneter f\u00e5ngas in av nya stj\u00e4rnor Att det finns miljarder av\u00a0 f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa planeter i den interstell\u00e4ra v\u00e4rlden, utslungade fr\u00e5n sina sol\u00e4ra modersystem,\u00a0 \u00e4r numera ett axiom, s\u00e5 n\u00e4sta steg \u00e4r logiskt: Att dessa “rogue planets”, planet\u00e4ra nomader, f\u00e5ngas in p\u00e5 nytt av andra stj\u00e4rnor. Detta kan f\u00f6rklara f\u00f6rekomsten av exoplaneter l\u00e5ngt fr\u00e5n sina solar eller… L\u00e4s mer »Nr 77 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29811"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29811"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29811\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29868,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29811\/revisions\/29868"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29811"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29811"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29811"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}