{"id":29869,"date":"2012-04-19T18:11:15","date_gmt":"2012-04-19T17:11:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=29869"},"modified":"2012-04-19T22:50:01","modified_gmt":"2012-04-19T21:50:01","slug":"nr-78-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/04\/19\/nr-78-2012\/","title":{"rendered":"Nr 78 2012"},"content":{"rendered":"

Helgextra 1:
\n<\/span><\/h3>\n

Unik novell om mord p\u00e5 observatorium<\/h2>\n

W-bloggsmedarbetaren Bertil Falk<\/strong> h\u00e5ller som bekant p\u00e5 med en stor genomg\u00e5ng av svensk science fictions historia, och under researchen p\u00e5 Lunds UB har han kommit p\u00e5 den enda (tror vi) deckarnovellen om ett mord p\u00e5 ett observatorium:<\/p>\n

Novellen skrevs av \u00c5ke Jansson<\/strong> i Tidsf\u00f6rdrif<\/em> 1944 och handlar om stackars professorn Mountgerards \u00e4ndalykt p\u00e5 observatoriet i Heagel Park. Inom Astronomiska S\u00e4llskapet i London \u00e4r ansvariga s\u00e5 desperata att de bara kan finna en detektiv som kan l\u00f6sa g\u00e5tan, och det \u00e4r \u00c5ke Janssons privatdeckare vid namn Simon Brant…<\/p>\n

.. och det g\u00f6r han ytterst elegant, det \u00e4r en klassisk intrig, som \u00c5ke Jansson skrivit och p\u00e5 sitt vis \u00e4r inte mordg\u00e5tan helt om\u00f6jlig.<\/p>\n

Mer s\u00e4ger jag inte.<\/p>\n

Vill ni l\u00e4sa novellen f\u00e5r ni vackert be Bertil om lov!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Heagel Park – har det funnits i verkligheten och, om ja,\u00a0 i s\u00e5 fall ett observatorium d\u00e4r?<\/p>\n

B\u00e4gge delfr\u00e5gorna torde med ett Nej kunna besvaras!<\/p>\n

Tidsf\u00f6rdrif<\/em> stod inte h\u00f6gt i kurs bland tidens kulturelit, men den som l\u00e4ser \u00c5ke Janssons novell uppt\u00e4cker omedelbart att h\u00e4r f\u00f6rmedlas samtidigt astronomiska elementa. Mycket bra!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Och s\u00e5 \u00e5terst\u00e5r att reda ut – vem var \u00c5ke Jansson? N\u00e5gon som vet bland W-bloggens massor?<\/p>\n

Helgextra 2:
\n<\/span><\/h3>\n

Njut av <\/span>Vintergatan \u00f6ver Utah<\/h2>\n

Min gamle chefredakt\u00f6r Ulf M\u00f6rling<\/strong> tipsar om Salt Lake City-fotografen\u00a0 Royce Bair<\/strong>, som tagit ett antal snygga vintergatsbilder fr\u00e5n ett par canyons i bl a Bryce Canyon National Park, delstaten Utah.<\/p>\n

Bair anv\u00e4nder en vanlig systemkamera, s\u00e5vitt jag f\u00f6rst\u00e5r, fuskar lite med motljuseffekter, och resultetet blir en modern variant av 1800-talsromantikernas sugande m\u00e5leri (tycker jag).<\/p>\n

Bair har undervisat i “nattfotografering” i ett par \u00e5rtionden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bairs kollektion av Utah-bilder finns lite varstans p\u00e5 n\u00e4tet, t ex h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Helgextra 3:
\n<\/span><\/h3>\n

Vem f\u00e5r \u00e5rets Knut Lundmark-pris?<\/h2>\n

Med h\u00f6gst oj\u00e4mna mellanrum delar vi inom ASTB<\/span> som i Astronomiska S\u00e4llskapet Tycho Brahe<\/span> ut Knut Lundmark<\/strong>-priset till v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nta medborgare inom den astronomiska kommuniteten. Det b\u00f6rjade med prof Gunnar Larsson-Leander<\/strong> f\u00f6r tjugofem \u00e5r sen, bland pristagare genom \u00e5ren har vi sen dess ocks\u00e5 haft Bj\u00f6rn Stenholm<\/strong> och Klas Hylt\u00e9n-Cavallius <\/strong>– och nu \u00e4r det dags igen.<\/p>\n

P\u00e5 torsdag, i samband med v\u00e5rt 75-\u00e5rsjubileum i Lund, f\u00e5r alla veta vem det blir. Pristagaren vet ingenting. Jag vet f\u00f6rst\u00e5s svaret, “Hen” kommer att bli glatt \u00f6verraskad!<\/p>\n

? och ! kring den m\u00f6rka materien<\/h2>\n

ESO:s veckorapport handlar\u00a0 om den f\u00f6rsvunna eller snarare icke-existerande m\u00f6rka materien<\/a> i trakterna runt solen.<\/p>\n

Astronomer har anv\u00e4nt MPG\/ESO:s 2.2 metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla , tillsammans med andra teleskop, f\u00f6r att studera hur 400 stj\u00e4rnor, som mest 13 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n solen, r\u00f6r sig. Fr\u00e5n den nya datan har de r\u00e4knat ut massan f\u00f6r material i n\u00e4rheten av solen, i en volym som \u00e4r fyra g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n tidigare ber\u00e4kningar.<\/p>\n

Om Vintergatans supermassiva svarta h\u00e5l Sag A*, som d\u00e4remot h\u00f6gst konkret finns,\u00a0 kan l\u00e4sas i senaste Forskning och Framsteg<\/em>, d\u00e4r Joanna Rose<\/strong> f\u00f6rfattat artikeln “M\u00f6rkrets hj\u00e4rta – att uppt\u00e4cka ett svart h\u00e5l”. Tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong> f\u00f6r detta l\u00e4stips, som \u00e4ven diskuterar \u00e5rets b\u00e4gge astronomiska Crafoord-vinnare Andrea Ghez<\/strong> och Reinhard Genzel<\/strong> (i Lund 14-15 maj).<\/p>\n

Kompromiss p\u00e5 g\u00e5ng om SKA?<\/h2>\n

Jag \u00e4r inte ett dugg f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att id\u00e9n med att splittra upp det gigantiska radioastronomiska projektet med SKA (Square Kilometer Array) mellan de tv\u00e5 huvudkonkurrenterna Sydafrika och Australien\/Nya Zealand. Det \u00e4r astronomiska summor som st\u00e5r p\u00e5 spel och mycket prestige.<\/p>\n

Med lite astrodiplomatisk finess borde det g\u00e5 att sy ihop ett gemensamt projekt,<\/a> kan man tycka. Med bibeh\u00e5llen vetenskapligt h\u00f6g standard och inga f\u00f6rdyrande omkostnader (budgeten ligger p\u00e5 2 miljarder US-dollars).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helgextra 1: Unik novell om mord p\u00e5 observatorium W-bloggsmedarbetaren Bertil Falk h\u00e5ller som bekant p\u00e5 med en stor genomg\u00e5ng av svensk science fictions historia, och under researchen p\u00e5 Lunds UB har han kommit p\u00e5 den enda (tror vi) deckarnovellen om ett mord p\u00e5 ett observatorium: Novellen skrevs av \u00c5ke Jansson i Tidsf\u00f6rdrif 1944 och handlar… L\u00e4s mer »Nr 78 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29869"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=29869"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29869\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29912,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/29869\/revisions\/29912"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=29869"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=29869"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=29869"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}