Uppt\u00e4ckten har skett med hj\u00e4lp av CFHT, som \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r Canada-France-Hawaii Telescope<\/span>. Uppt\u00e4ckten har d\u00e4refter bekr\u00e4ftats av Keck II-teleskopet p\u00e5 Mauna Kea, Hawaii.<\/p>\n Bilden nedan \u00e4r KLICKBAR!!!!<\/p>\n F\u00f6ljande \u00e4r v\u00e4rt att notera:<\/p>\n \u25ba Detta \u00e4r den i absoluta magnituder ljussvagaste klothopen<\/strong> som n\u00e5nsin har uppt\u00e4ckts. Enda konkurrenten \u00e4r stj\u00e4rnhopen kallad Segue 3<\/span> med en absolut magn\u00a0 MV <\/sub> = 0.0 \u00b1 0.8.<\/p>\n \u25ba Hopen ligger misst\u00e4nkt<\/strong> n\u00e4ra UMi-dv\u00e4rggalaxen dSph, cirka 45 b\u00e5gminuter ifr\u00e5n p\u00e5 himlavalvet, men det fysiska sambandet kan inte st\u00e4mma – objekten r\u00f6r sig med olika hastigheter t ex. Stj\u00e4rnhopen ligger ca 100 000 ljus\u00e5r n\u00e4rmare oss \u00e4n galaxen.<\/p>\n \u25ba Det finns stj\u00e4rnor som <\/strong>ensamma spottar ut mer ljus \u00e4n denna klothop, som vi i teorin inte kan utesluta\u00a0 \u00e4r en extremt liten galax.<\/p>\n \u25ba Mycket pekar p\u00e5 att stj\u00e4rnhopen <\/strong>har f\u00f6rlorat m\u00e4ngder av stj\u00e4rnor under \u00e5rmiljardernas lopp. Kanske efter en passage genom Vintergatan?<\/p>\n \u25ba Sannolikt m\u00e5ste det finnas massor<\/strong> av liknande svagt lysande klothopar lite varstans i Vintergatans halo.<\/p>\n Christian Vestergaard <\/strong>noterar att amerikaner \u00e5ker till Norrland f\u00f6r att leta meteoriter, vilket Discovery Channel<\/em> uppm\u00e4rksammar. Kolla kanalen f\u00f6r mer info om s\u00e4ndningstrider, repriser\u00a0 m m.<\/a> Ketchupeffekten \u00e4r m\u00e4rkbar:<\/span><\/span><\/p>\n Crafoord-pristagaren Reinhard Genzel<\/strong> kan nu ocks\u00e5 titulera sig “Foreign Member ” i anrika Royal Society, London.<\/span><\/span><\/p>\n En lycka kommer s\u00e4llan ensam.<\/span><\/span><\/p>\n Stadiet f\u00f6re att en planetarisk nebulosa bildas, hur ser det ut? H\u00e4r \u00e4r dagens bidrag fr\u00e5n HST, Hubble Space Telescope,<\/a> som anses visa just f\u00f6rstadiet till att en stj\u00e4rna (eller tv\u00e5 i samverkan) skapar en planetarisk nebulosa.<\/span><\/span><\/p>\n Dessa pre\/proto-planetariska nebulosor har kort livstid och \u00e4r extremt ljussvaga, s\u00e5 det kr\u00e4vs doningar av HST:s kaliber f\u00f6r att sk\u00e5da fenomenen.<\/p>\n Det vi ser p\u00e5 bilden \u00e4r den s\u00e5 kallade Egg Nebula\/\u00c4ggnebulosan. N\u00e5nstans i mitten g\u00f6ms stj\u00e4rnan\/dubbelstj\u00e4rnan som skapar de fyra str\u00e5lkastarljusen.<\/p>\n Nebulosan ligger cirka 3000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss och uppt\u00e4cktes s\u00e5 sent som 1996 i Cygnus\/Svanens stj\u00e4rnbild. Visuell magn runt 14.<\/p>\n S\u00e5 kul att vi kommit ig\u00e5ng med Knut Lundmark<\/strong>-sajten, vilken uppm\u00e4rksammats h\u00e4r och var i cyberrymden.<\/p>\n Jag vet inte hur m\u00e5nga som noterade det, men det fanns en liten utst\u00e4llning under jubileumskv\u00e4llen med Lundmarks- “bibeln” Nya himlar<\/em>, ett unikt brev av den senare nobelpristagaren Subrahmanyan Chandrasekhar <\/strong>till honom 1940 och liten annat sm\u00e5tt och gott – inklusive en bok i vilken Lundmark flitigt skrivit randanm\u00e4rkningar. Boken av psykologigurun, antibehavioristen William McDougall<\/strong> med titeln Livets g\u00e5ta<\/em> handlade bl a om gestaltpsykologi, biologi, psykfenomenet labil m m.<\/p>\n Jag vet inte om Lundmark skojade men p\u00e5 en sida har han skrivit med bl\u00e4ck: “Str\u00e4ngt personligt. Nog har jag gjort de b\u00e4sta uppt\u00e4ckterna n\u00e4r jag var sjuklig (labil).” Det p\u00e5minner lite om poeten Rainer Maria Rilke<\/strong>, som sa sig vara glad \u00f6ver att Sigmund Freuds<\/strong> psykoanalys inte fanns utvecklad p\u00e5 hans skapartid, f\u00f6r hade han g\u00e5tt hos Freud hade han blivit en s\u00e4mre poet.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Pyttesvag klothop hittad i Lilla Bj\u00f6rnen Inom astronomin \u00e4lskar vi STOOORA objekt, men \u00e4ven “small is beautiful”. Som den extremt ljussvaga klotformiga stj\u00e4rnhopen i Ursa Minor\/Lilla Bj\u00f6rnen kallad Mu\u00f1oz 1 efter uppt\u00e4ckaren, den chilenske astronomen\u00a0 Ricardo Mu\u00f1oz. Klothopen snurrar runt Vintergatan och dess cirka 500 enskilda stj\u00e4rnor s\u00e4nder ut ett sammanlagt ljus som motsvarar ungef\u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 82 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30059"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30059"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30059\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30112,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30059\/revisions\/30112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30059"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30059"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30059"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/Munoz11-300x227.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nMeteoritjakt i Norrland<\/h2>\n
\n<\/span><\/span><\/p>\nNy i Royal Society<\/h2>\n
Planetarisk nebulosa p\u00e5 g\u00e5ng!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/hubbleimages.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nPS om Knut Lundmark<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/Foto_KL_1aPL-244x300.jpg\")
<\/a>I stressen under jubileumskv\u00e4llen i f\u00f6rrg\u00e5r, gl\u00f6mde jag ju helt bort att distribuera det s\u00e4rtryck som Martin Johnson <\/strong>f\u00f6rfattat om Lundmarks uppv\u00e4xt och barndom. Men hav tr\u00f6st – materialet ligger p\u00e5 Lundmarks hemsida www.knutlundmark,se<\/a> under fliken Karri\u00e4ren,<\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n