{"id":30137,"date":"2012-04-29T21:18:36","date_gmt":"2012-04-29T20:18:36","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30137"},"modified":"2012-05-01T01:42:33","modified_gmt":"2012-05-01T00:42:33","slug":"nr-83-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/04\/29\/nr-83-2012\/","title":{"rendered":"Nr 83 2012"},"content":{"rendered":"

Privatforskarna sl\u00e5r till igen:
\n<\/span><\/h3>\n

Vintergatan en tv\u00e5armad stavspiral<\/h2>\n

Bevisen f\u00f6r att Vintergatan \u00e4r en tv\u00e5armad stavspiralgalax kanske inte staplas p\u00e5 varandra, men tv\u00e5 frit\u00e4nkande privatastronomer vid namn Charles Francis – “independent mathematician” i Hastings- och Erik Anderson – amat\u00f6rastronom i USA – har samlat p\u00e5 sig data<\/a> fr\u00e5n Two Micron All Sky Survey (2MASS) <\/span>och anser sig i en ny rapport fr\u00e5n Royal Astronomical Society utan skr\u00e4ckinjagande matematik kunna sl\u00e5 fast att v\u00e5r hemgalax \u00e4r en “”two-armed grand-design bisymmetric spiral”. Sannolikheten f\u00f6r ytterligare spiraler tror de inte p\u00e5.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Analyser av neutralt v\u00e4te in mot vintergatscentrat, en rad stj\u00e4rnstr\u00f6mmar och \u00f6ver 20 000 enskilda stj\u00e4rnor i Vintergatsskivan har m\u00f6jliggjort uppt\u00e4ckten, till vars k\u00e4llmaterial intressant nog \u00e4ven ing\u00e5r klassiska radioastronomiska studier av Jan H Oort<\/strong> fr\u00e5n 1958.<\/p>\n

Sj\u00e4lva staven har en l\u00e4ngd av 4.2 \u00b1 0.1\u00a0kpc, cirka 15 000 ljus\u00e5r.<\/p>\n

Data fr\u00e5n GAIA v\u00e4ntas ge oss \u00e4nnu mer info p\u00e5 omr\u00e5det.<\/p>\n

Privatl\u00e4rda Francis och Anderson har tidigare forskat p\u00e5 omr\u00e5det och avl\u00e4mnat hyperintressanta rapporter, som l\u00e4sts och granskats av specialister och godk\u00e4nts f\u00f6r publicering i t ex superproffsens Royal Astronomical Societys vetenskapsrapporter.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Inget hj\u00e4rnsl\u00e4pp h\u00e4r!<\/h2>\n

Fr\u00e5n dagens debatt p\u00e5 temat “\u00c4r v\u00e5ra hj\u00e4rnor skapta f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 universum?” – diskussionen \u00e4gde rum under Vetenskapsfestivalen i G\u00f6teborg, i Kjell H\u00e4rnqvistsalen i Pedagogen – detta bildbevis signerat Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

Fr\u00e5n v\u00e4nster; samtalsledare, kulturjournalist\u00a0Eric Sch\u00fcldt<\/strong>, professor Malcolm Fridlund<\/strong> ESA, professor Nils Bergvall <\/strong>Uppala Universitet, pastor Sara Blom<\/strong> F\u00e4ssbergskyrkan, <\/span><\/span>post dr.\u00a0Chantal Roggeman <\/strong>Karolinska Institutet, fantasyf\u00f6rfattare Jo Salmson (Catharina Wr\u00e5\u00e5k)<\/strong>.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och svaret p\u00e5 fr\u00e5gan? Nja, det finns inga sj\u00e4lvklara svar h\u00e4r. Som ett neurolog jag k\u00e4nner brukar s\u00e4ga<\/p>\n

– V\u00e5ra hj\u00e4rnor \u00e4r b\u00e4st bara p\u00e5 en sak – att kommunicera med andra hj\u00e4rnor.<\/p>\n

Tychos elev synas<\/h2>\n

\u00c5rets f\u00f6rsta utg\u00e5va av Journal for the History of Astronomy<\/em> \u00e4gnas temat b\u00f6cker och bilder i den “tidig-moderna astronomin”. Bl a diskuterar ett inl\u00e4gg den tredje versionen av Copernicus<\/strong> De Revolutionibus<\/em>, som utkom i Amsterdam 1617.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bakom denna utgivning sp\u00f6kar Willem Janszoon Blaeu<\/strong>, den gamle Tycho Brahe<\/strong>-bekantingen och skapare av den ber\u00f6mda Hven-kartan.<\/p>\n

Fossila meteoriter i Kalkbrottet?<\/h2>\n

Ett intressant uppslag fr\u00e5n Christian Vestergaard:<\/strong> Jag brukar skoja n\u00e4r jag visar Kalkbrottet, Limhamn, f\u00f6r g\u00e4stande v\u00e4nner och s\u00e4ga att h\u00e4r slog en stor meteorit ner fr\u00e5n 100 000 \u00e5r sedan.<\/p>\n

Jag kanske ska sluta skoja om s\u00e5 allvarliga ting. Chistian p\u00e5pekar att amat\u00f6rgeologen Mario Tassinari<\/strong>, som blev hedersdoktor i Lund i fjor, ju \u00e4r specialist p\u00e5 att hitta gamla fossila meteoriter inb\u00e4ddade i skiffrar i Kinnekulle, d\u00e4r man utvunnit kalk.<\/p>\n

Vem vet? Kanske finns det meteoritfossiler inb\u00e4ddade i Kalkbrottet??? Id\u00e9n \u00e4r inte alls dum och b\u00f6r testas p\u00e5 ber\u00f6rda experter i Lund.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Astro-snapsvisor till Valborg<\/h2>\n

P\u00e5 v\u00e5r\u00a0 75-\u00e5rsfest i torsdags kv\u00e4ll sj\u00f6ngs ett par snapsvisor. Arne Sik\u00f6<\/strong> bidrog med denna (mel Petter J\u00f6nsson<\/em>):<\/p>\n

N\u00e4r Isaac Newton f\u00f6rst\u00e5tt hur \u00e4pplet kan falla
\ns\u00e5 f\u00f6ddes tyngdlagen, som \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd av alla.
\nS\u00e5 h\u00f6j ditt glas nu – och l\u00e5t oss sk\u00e5la f\u00f6r lagen
\nsom g\u00f6r att supen vi sv\u00e4ljer hamnar i magen!
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

W-bloggsredakt\u00f6ren inledde snapsviseduellen med denna (mel. Sk\u00e5nska slott och herres\u00e4ten<\/em>):<\/p>\n

N\u00e4r Einstein studerade massan och ljuset
\ns\u00e5 ljusnade pl\u00f6tsligt problemet med ruset:
\nEtt glas med en hel massa Renat uti
\nf\u00f6rvandlas i kroppen till ren energi.
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

Trevlig Valborg \u00f6nskas!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Privatforskarna sl\u00e5r till igen: Vintergatan en tv\u00e5armad stavspiral Bevisen f\u00f6r att Vintergatan \u00e4r en tv\u00e5armad stavspiralgalax kanske inte staplas p\u00e5 varandra, men tv\u00e5 frit\u00e4nkande privatastronomer vid namn Charles Francis – “independent mathematician” i Hastings- och Erik Anderson – amat\u00f6rastronom i USA – har samlat p\u00e5 sig data fr\u00e5n Two Micron All Sky Survey (2MASS) och… L\u00e4s mer »Nr 83 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30137"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30137"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30137\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30167,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30137\/revisions\/30167"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30137"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30137"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30137"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}