{"id":30168,"date":"2012-05-01T18:29:07","date_gmt":"2012-05-01T17:29:07","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30168"},"modified":"2012-05-01T21:45:21","modified_gmt":"2012-05-01T20:45:21","slug":"nr-84-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/01\/nr-84-2012\/","title":{"rendered":"Nr 84 2012"},"content":{"rendered":"
\n

Inga fossila meteoriter i Kalkbrottet<\/h2>\n

Jag fr\u00e5gade v\u00e5r astronomiinriktade geologiprofessor i Lund Birger Schmitz<\/strong>, specialist p\u00e5 meteorit\/asteroid-kraschen som \u00e4ndade dinosauriernas v\u00e4lde, om eventuella fossila meteoriter i Kalkbrottet, Limhamn (se f\u00f6rra W-bloggen). H\u00e4r f\u00f6ljer svaret fr\u00e5n “Fr\u00e5ga Lund”:<\/p>\n

– Kalken i Limhamnsbrottet avsattes under slutet p\u00e5 perioden krita\u00a0 och under b\u00f6rjan p\u00e5 terti\u00e4r, dvs f\u00f6r circa 65.2 till 64 miljoner \u00e5r sedan.<\/p>\n

– L\u00e5ngt nere i brottet under vatten finns sp\u00e5ren av katastrofen som intr\u00e4ffade n\u00e4r dinosaurierna dog ut vid krita-terti\u00e4r gr\u00e4nsen f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sedan. En tio km stor himlakropp slog ner i Mexico och jorden inh\u00f6ljdes i stoft under ett \u00e5r.
\n– Nej, fossila meteoriter kan man inte hitta eftersom dessa sediment avsattes med mycket h\u00f6gre hastighet \u00e4n de som vi letar meteoriter i p\u00e5 Kinnekulle – 10 cm per tusen \u00e5r snarare \u00e4n 2 mm per tusen \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Birger Schmitz har senast forskat kring Siljans-nedslaget och Lockne-kratern i J\u00e4mtland.<\/p>\n

Om sin forskning ber\u00e4ttar Schmitz p\u00e5 Lunds universitets hemsida, ur vilken framg\u00e5r att ett stort antal globala milj\u00f6katastrofer av varierande slag har intr\u00e4ffat i jordens historia.<\/p>\n

“Den historisk-geologiska forskningen kan ge oss en f\u00f6rst\u00e5else av de mer fundamentala processerna som reglerar f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 en av universums m\u00e5nga miljarder planeter, Jorden. I min forskning arbetar jag ocks\u00e5 med tv\u00e4rvetenskapliga fr\u00e5gest\u00e4llningar i gr\u00e4nslandet astronomi-geologi, exempelvis hur meteorit- och asteroidfl\u00f6det till jorden varierat genom \u00e5rmiljonerna, n\u00e5got som kan \u00f6ka v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av solsystemets historia.”
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och aprop\u00e5 detta…<\/h2>\n

… s\u00e5 r\u00e5kade kompisen Christian Vestergaard<\/strong> finna denna webbsajt om ett g\u00e4ng svenska meteoritletare i nedslagsplatsen i Muonionalusta.
\nhttp:\/\/muonionalustameteorites.com\/<\/a>
\n– Det h\u00e4r g\u00e4nget hittade ju en j\u00e4rnmeteorit f\u00f6r fyra \u00e5r sedan som v\u00e4gde 1.2 ton!!
\nSajten \u00e4r hyperintressant och jag f\u00e5r ju erk\u00e4nna att den fascinerar av tv\u00e5 sk\u00e4l: Dels f\u00f6r att det \u00e4r sydsvenska forskare som st\u00e5tt f\u00f6r bedriften, dels f\u00f6r att det finns en snygg kniv gjord i meteoritmaterilat. G\u00e5r den att k\u00f6pa?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Y-dv\u00e4rg l\u00e5\u00e5\u00e5ngt borta<\/h2>\n

N\u00e5nstans i gapet mellan stora gasplaneter och bruna dv\u00e4rgstj\u00e4rnor finns kalla T- och Y-stj\u00e4rnor, och nu har astronomer hittat tre bruna >T4,5-dv\u00e4rgar inklusive en sannolik Y-dv\u00e4rg<\/a>.\u00a0 De tre kalla stj\u00e4rnorna \u00e4r de avl\u00e4gsnaste som hittills uppm\u00e4tts, den l\u00e4ngst bort bel\u00e4gna ligger p\u00e5\u00a0 ~400 pc, det vill s\u00e4ga drygt 1300 ljus\u00e5r.<\/p>\n

De kallaste av Y-stj\u00e4rnorna har inte ens v\u00e5r egen m\u00e4nskliga kroppstemp.<\/p>\n

STEREO-B uppt\u00e4ckte en – nova!!!<\/h2>\n

Dagens m\u00e4rkligaste nyhet tycker jag \u00e4r att den solobserverande sonden STEREO-B f\u00e5ngat en nova p\u00e5 bild<\/a>, kallad Sagittarii 2012<\/span>.<\/p>\n

Sagittarii 2012 n\u00e5dde under fyra dagars observation i april magnituden 8,5 och den observerades n\u00e4ra solen med hj\u00e4lp av STEREO-B:s s\u00e5 kallade SECCHI-instrument (SECCHI =\u00a0 S<\/span>un E<\/span>arth C<\/span>onnection C<\/span>oronal and H<\/span>eliospheric I<\/span>nvestigation), som \u00e4r speciellt k\u00e4nsligt i den ultravioletta delen av spektrumet.<\/p>\n

\u00c4nnu s\u00e5 l\u00e4nge vet vi v\u00e4ldigt lite om novan, dess avst\u00e5nd m m.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r n\u00e4ra solskivan har aldrig en nova uppt\u00e4ckts f\u00f6rut, det kan vi lugnt fastsl\u00e5.<\/p>\n

Supernovan briserar snart?<\/h2>\n

NOT-astronomer har senast uppt\u00e4ckt ett gammablixt-utbrott\u00a0 (GRB 120422A) som uppf\u00f6r sig m\u00e4rkligt och som sannolikt f\u00f6reg\u00e5r en kommande supernovaexplosion. Larmet g\u00e5r p\u00e5 Astronomers telegram!<\/a><\/p>\n<\/div>\n

Big Bang p\u00e5 walesiska<\/h2>\n

Jag fr\u00e5gade v\u00e5r kr\u00f6garv\u00e4n David Parry<\/strong> i Lund vad “Big Bang” blir p\u00e5 hans hemlands tungom\u00e5l.<\/p>\n

Riktigt klok p\u00e5 Davids svar blir jag inte, men jag tror detta \u00e4r det r\u00e4tta:<\/p>\n

damcaniaeth y glec fawr
\n<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

L\u00e5ter n\u00e4stan lika bra som tyskans Urknall. <\/strong><\/p>\n

Den stora sm\u00e4llen <\/strong>p\u00e5 svenska l\u00e5ter mer som en kraftm\u00e4tning mellan Gustav Vasa<\/strong> och Nils Dacke<\/strong>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inga fossila meteoriter i Kalkbrottet Jag fr\u00e5gade v\u00e5r astronomiinriktade geologiprofessor i Lund Birger Schmitz, specialist p\u00e5 meteorit\/asteroid-kraschen som \u00e4ndade dinosauriernas v\u00e4lde, om eventuella fossila meteoriter i Kalkbrottet, Limhamn (se f\u00f6rra W-bloggen). H\u00e4r f\u00f6ljer svaret fr\u00e5n “Fr\u00e5ga Lund”: – Kalken i Limhamnsbrottet avsattes under slutet p\u00e5 perioden krita\u00a0 och under b\u00f6rjan p\u00e5 terti\u00e4r, dvs f\u00f6r circa… L\u00e4s mer »Nr 84 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30168"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30168"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30168\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30218,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30168\/revisions\/30218"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30168"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30168"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30168"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}