{"id":30268,"date":"2012-05-04T23:26:39","date_gmt":"2012-05-04T22:26:39","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30268"},"modified":"2012-05-05T13:22:05","modified_gmt":"2012-05-05T12:22:05","slug":"nr-86-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/04\/nr-86-2012\/","title":{"rendered":"Nr 86 2012"},"content":{"rendered":"

Hattmodet i universum skiftar:
\n\t<\/u><\/h3>\n

Sombrerohatten nu mer som en Stetson<\/h2>\n

Som alla modemedvetna äldre herrar är jag nyfiken på nebulosor\/galaxer  typ Sombreron.(NGC 4594),  som i visst ljus syns nu mer som en platt Stetson-hatt  än som en bubblig Sombero<\/a>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bakgrunden till bilden ovan är NASA:s  Spitzer Space Telescope, som visar att Sombreron i själva verket handlar om "två galaxer till priset av  en". En  elliptisk blågrön galax omsluter  en skivgalax i rödare färg. Den inre blå skivan markerar stjämor, de yttre röda vingarna markerar stoftmoln och nybildade stjärnor.<\/p>\n

Förr såg en Sombrero ut så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Och en Stetson så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

För att förstå paradigmskiftet i det galaktiska herrmodet så har vi förr alltid sett  Sombreron så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mycket kul i Halland<\/h2>\n

Charlotte S Helin <\/strong>tipsar om Hallandssajten Vetenskap och Kultur, ett nätverk där<\/a> underhållning och naturvetenskap går hand i hand. Kuuul!<\/p>\n

"Lill-Claes" räddar planeten!<\/h2>\n

Gamle journalistkompisen Claes-Allan "Ludde" Lundin<\/strong> är pappa till min gudson, filmaren m m Claes R Lundin<\/strong>, och nu berättar Ludde att pågabläran utsetts till "Veckan hjälte " efter sina och sitt teams tecknade tv-filmer <\/a>(visade på SVT) om hur entusiaster jobbar för att rädda vår planets unika natur, vår fauna och flora. För hedersutmärkelsen svarar sajten Heroes of Today<\/em>.<\/p>\n

\n

Lill-Claes har gjort sex tecknade kortfilmer om människor över hela världen som i olika former kämpar för vår hemplanets överlevnad. Genom att visa exempel på personer som påverkar hoppas Claes väcka samma känsla av engagemang och hopp som han själv fick när han intervjuade dem.<\/span><\/span><\/p>\n

Bland de  sex uppmärksammade jordräddarna återfinns Suzan Babtiste<\/strong> från Trinidad, som räddat havssköldpaddor från utrotning, den amerikanska arkitekten Mike Reynolds <\/strong>som bygger hus av skräp och miljardärsparet Tompkins<\/strong> som köper regnskog i Chile och Argentina för att rädda den från exploatering.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Idén till Earth Savers föddes 2008 när Claes såg Al Gores<\/strong> miljöfilm “En obekväm sanning” och Leonardo Di Caprios<\/strong> “I elfte timmen”. Han blev påverkad av filmerna men tyckte att de lämnade honom med en känsla av att det var för sent att göra något
\n\t\tDet krävdes ett gediget researcharbete och letande efter sponsorer men när Claes fått napp från en norsk och en finsk tv-kanal samt svenska UR fick han äntligen börja intervjua inspiratörerna. Det första mötet är också det han beskriver som det starkaste, med tolvåriga Madhav Subrahmanyam<\/strong> som sedan sex års ålder samlat in pengar för den indiska tigerns överlevnad.
\n\t\t– Det var lite extra speciellt att träffa den indiska tigerpojken. Han var så otroligt osjälvisk och blev på något sätt en symbol för vad man hoppas på.<\/span><\/span><\/p>\n

Både Göteborgs filmfestival och Malmös filmfestival för ungdomar har visat några av dokumentärerna och under 2012 kommer Claes att fortsätta jobba för att filmerna ska visas för så många som möjligt.
\n\t\t– Jag hoppas filmerna inspirerar fler att göra skillnad, säger han.<\/span><\/span><\/p>\n

Ovanstående berättat för Heroes of Today<\/em>-sajtens Jennie Krook.<\/strong><\/span><\/span><\/p>\n

Betelgeuse en ung röd superjätte<\/p>\n

Tyska och sydafrikanska astronomer har låtit datorerna simulera hur Betelegeuse <\/a><\/span><\/span> vår vackra röda Orion-stjärna, <\/span><\/span><\/a>och dess stjärnvinds-chockvåg, gestaltar sig  sedd i olika vinklar. De har räknat på saken och de har ritat med datorernas hjälp, och resultatet ser ut så här: <\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Stjärnvinden från jättestjärnan  kolliderar med det interstellära mediumet, och det är där chockvågsfenomenen uppstår, i de teoretiska astronomernas "3D hydrodynamic simulation"-program. <\/span><\/span><\/p>\n

Enligt abstraktet till rapporten visar modellerna att Betelqeuse blev en röd superjätte ganska nyligen – astronomiskt sett.
\n\t\t<\/span><\/span><\/p>\n<\/div>\n

Greta Andersson<\/h2>\n

Vår äldsta medlem Greta Andersson<\/strong> begravdes i ett försommarvackert Klippan 3 maj<\/p>\n

– . Med den uppnådda åldern av 109 år och utan nära släktingar, fanns endast fem personer på plats, men det blev en ljus och vacker begravning, berättar vår sekreterare Kjell Werner<\/strong>.<\/p>\n

Helsingborgs Dagblad <\/em>publicerade genom Kjells försorg  sällskapets minnesord:
\n\thttp:\/\/hd.se\/familj\/2012\/05\/03\/greta-andersson-till-minne\/<\/a><\/p>\n

"Mata inte de svarta hålen!"<\/h2>\n

Don´t feed the animals… nä, vill du att din sol inte ska bli mat för ett svart hål, så se till att solen ligger i en spiralarm lååångt från din hemgalax centrala svarta hål. Det är väl lärdomen av de senaste dagarnas nyhet, för ännu en gång har astronomer sett hur en stjärna slits itu av ett svart hål och åts upp.<\/p>\n

Bildsekvensen nedan visar fenomenet före, under och efter måltiden. Tack till Lars Olefeldt<\/strong> och Christian Vestergaard<\/strong> som tipsat!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Stjärntragedien inträffade i en galax <\/strong>2,7 miljarder ljusår ifrån oss och enligt specialister inträffar ett kalas av det här slaget en gång per 100 000 år i en normal Vintergatsgalax.<\/p>\n

\u25ba Bildkvartetten ovan bygger på<\/strong> NASA's ultraviolettkänsliga Galaxy Evolution Explorer (GALEX) och  Pan-STARRS1-teleskopet på Hawaii ("världens största systemkamera").<\/span><\/p>\n

Fotocredit: NASA, S. Gezari <\/strong>(JHU), A. Rest<\/strong> (STScI), and R. Chornock<\/strong> (Harvard-Smithsonian CfA)<\/span>.<\/p>\n

En, förlåt, "matig"  pressrelease från Harvard finns t ex här.<\/a><\/p>\n

\n

1909 kom nova nr 2 i M31
\n\t\t<\/span><\/h2>\n
När man jobbar med Knut Lundmark<\/strong>-sajten är det ofrånkomlig<\/a>t att man kommer in på novorna, de klassiska novorna, i M31, som Lundmark använde som så kallade avståndsindikatorer.<\/div>\n
\"\"<\/a>När skedde den första observerade smällen EFTER supersmällen S And 1885?<\/div>\n
Källorna säger att G W Ritchey<\/strong> under sin närstudie av äldre plåtar 1917 fann arkiverade plåtar från 1909, tagna i augusti och september det året med Mt Wilsons 1,5-meterteleskop, som visade TVÅ novor i maximum.<\/div>\n
Från 1917-1922 upptäcktes sen ytterligare 19 M31-novor, och allt tal om att de explosiva stjärnorna råkade ligga i samma riktning  mot Andromedanebulosan föll undan. Här spelade Knut Emil stor roll!<\/div>\n

Tack och hej…<\/h2>\n
.. för nu!<\/div>\n
Trevlig helg önskas. Och god bättring till alla, som drabbats av samma pollenhelvete som jag själv.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
 <\/div>\n
 <\/div>\n
 <\/div>\n
 <\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hattmodet i universum skiftar: Sombrerohatten nu mer som en Stetson Som alla modemedvetna äldre herrar är jag nyfiken på nebulosor\/galaxer  typ Sombreron.(NGC 4594),  som i visst ljus syns nu mer som en platt Stetson-hatt  än som en bubblig Sombero: Bakgrunden till bilden ovan är NASA:s  Spitzer Space Telescope, som visar att Sombreron i själva verket… L\u00e4s mer »Nr 86 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30268"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30268"}],"version-history":[{"count":64,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30268\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30353,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30268\/revisions\/30353"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30268"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30268"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}