{"id":30340,"date":"2012-05-06T12:28:42","date_gmt":"2012-05-06T11:28:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30340"},"modified":"2012-05-06T16:59:02","modified_gmt":"2012-05-06T15:59:02","slug":"nr-87-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/06\/nr-87-2012\/","title":{"rendered":"Nr 87 2012"},"content":{"rendered":"<h2>Varulvarnas b&auml;sta tid var ig&aring;r<\/h2>\n<p>G&aring;rdagskv&auml;llens superm&aring;ne var, som n&aring;gon r&auml;knat ut,&nbsp; inte fullt s&aring; super &#8211; bara 8 procent n&auml;rmare och st&ouml;rre &auml;n i vanliga fall.<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lon-Chaney-as-The-Wolfman.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"299\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-30392\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lon-Chaney-as-The-Wolfman-300x299.jpg\" style=\"width: 76px; height: 75px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lon-Chaney-as-The-Wolfman-300x299.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lon-Chaney-as-The-Wolfman-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lon-Chaney-as-The-Wolfman.jpg 351w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Men det r&auml;ckte f&ouml;r att medierna skulle dra p&aring;, och det ska vi vara tacksamma &ouml;ver.<\/p>\n<p>RIP, alla tiders Hollywood-varulv &#8211; <strong>Lon Chaney<\/strong> (t v)!<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/spaceweather.com\/\">Vackra bildbevis som alltid hos spaceweather-com-sajten<\/a>.<\/p>\n<p>Fotografen kallad <strong>VegaStar Carpentier<\/strong> tog t ex&nbsp; denna parisiska m&aring;nmilj&ouml; den g&aring;ngna natten med Eiffel-tornet i f&ouml;rgrunden:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/VegaStar-Carpentier1_strip.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"512\" height=\"488\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-30359\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/VegaStar-Carpentier1_strip.jpg\" style=\"width: 478px; height: 455px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/VegaStar-Carpentier1_strip.jpg 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/VegaStar-Carpentier1_strip-300x285.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/p>\n<p>P&aring; n&auml;tet finns <a href=\"http:\/\/www.flickr.com\/photos\/vegastarcarpentier\/7146552595\/in\/photostream\/\">flera f&ouml;rn&auml;mliga bilder av VegaStar Carpentier<\/a>.<\/p>\n<h2>SOFIA &#8211; en f&ouml;rsta rapport<\/h2>\n<p>N&auml;r den fantastiska jumbon Boeing 747SP utrustad med en 2,7-meters spegel plus IR-instrumentering kallat SOF&Igrave;A (Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy) drar p&aring;, n&aring;r flygplanet 13,7 km upp och undviker d&auml;r 99,8 procent av atmosf&auml;rens vatten&aring;nga. D&auml;rf&ouml;r &auml;r SOFIA en v&auml;lsignelse f&ouml;r infrar&ouml;d-arbetande astronomer, som hittills utf&ouml;rt ett 30-tal vetenskapliga unders&ouml;kningar &quot;p&aring; h&ouml;g h&ouml;jd&quot;.<\/p>\n<p>Den tyska rymdflygstyrelsen och NASA samarbetar om SOFIA, som ber&auml;knas ha en livsl&auml;ngd p&aring; tjugo &aring;r.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1205.0791\">Den f&ouml;rsta rapporten om vad SOFIA hittills presterat finns h&auml;r.<\/a><\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/sofia_471422_570.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30370\" height=\"192\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/sofia_471422_570-300x192.jpg\" title=\"SOFIA i luften, med teleskopluckan \u00f6ppen. Foto: DLR\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/sofia_471422_570-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/sofia_471422_570.jpg 570w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/h2>\n<h2>Nytt v&auml;rldsrekord av Subaru<\/h2>\n<p>Med hj&auml;lp av det japanska Subaru-teleksopet, Hawaii, har Nippons d&ouml;ttrar och s&ouml;ner identifierat <a href=\"http:\/\/phys.org\/news\/2012-05-subaru-telescope-distant-protocluster-galaxies.html\">en protogalaxhop med den n&auml;tta &aring;ldern<\/a> av 12,7 miljarder &aring;r (en miljard &aring;r efter Big Bang). Rapporterar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n<p>En protogalaxhop f&ouml;reg&aring;r, som vi f&ouml;rst&aring;r av astronomins inneboende klassificeringsbehov och&nbsp; &quot;linn&eacute;anska f&ouml;rbannelse&quot;, det som sedan blir en galaxhop.<\/p>\n<p>V&auml;rldsrekordbilden ser ut s&aring; h&auml;r &#8211; i cirklarna ligger galaxer som &auml;r 12,7 miljarder &aring;r gamla&#8230;<\/p>\n<p>Tittips: KLICKA\/DUBBELKLICKA p&aring; bilden!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/fig2e1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30389\" height=\"219\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/fig2e1-300x219.jpg\" title=\"En fantastisk rekrodbild! I cirklrna syns galaxer emd en \u00e5lder av 12,7 miljarder \u00e5r... Foto: NAOJ\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/fig2e1-300x219.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/fig2e1.jpg 1010w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Sandstormar i rymden<\/h2>\n<p>P&aring; <a href=\"http:\/\/www.jb.man.ac.uk\/news\/\">Jodrell Banks hemsida kan vi l&auml;sa <\/a>att astronomer nu uppt&auml;ckt sandstormar i universum.<\/p>\n<p>Vad det handlar om &auml;r ov&auml;ntat stora partiklar i stj&auml;rnvinden fr&aring;n d&ouml;ende stj&auml;rnor, som n&auml;rmast bl&auml;strar sin omgivning.<\/p>\n<p>Samtidigt<a href=\"http:\/\/iopscience.iop.org\/2041-8205\/749\/2\/L29\/pdf\/apjl_749_2_29.pdf\"> rappoteras fr&aring;n annat h&aring;ll<\/a>, fr&aring;n Spitzer-studium av huvudseriestj&auml;rnan HD 15407A, att denna omges av 100-tals miljarder ton med s&ouml;nderflisad kvarts i en skiva runt 1 AU fr&aring;n solen.<\/p>\n<h2>Sedna ljusare och mindre &auml;n tidigare<\/h2>\n<p>Nya studier av v&auml;rlden bortom Neptunus, d&auml;r &quot;trans-Neptunian objects&quot;, TNO:s r&ouml;r sig, <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/index.php?option=com_article&amp;access=doi&amp;doi=10.1051\/0004-6361\/201218874&amp;Itemid=129\">visar att b&aring;de Sedna och nyligen uppt&auml;ckta<\/a> 2010&thinsp;EK<sub>139<\/sub> har st&ouml;rre albedo och mindre storlekar &auml;n tidigare anats, vilket betyder att himlakropparnas ytor &auml;r desto MER t&auml;ckta av is.<\/p>\n<p>Diametrarna f&ouml;r dv&auml;rgplaneterna Sedna och&nbsp; 2010&thinsp;EK<sub>139<\/sub> &auml;r 995 &plusmn;&nbsp; 80&thinsp;km respektive&nbsp; 470<sup> +35<\/sup><sub>-10<\/sub> km.<\/p>\n<p>S&aring; sent som i mars i &aring;r f&ouml;rs&ouml;kte<strong> Mike Brown <\/strong>f&ouml;rg&auml;ves hitta en m&aring;ne till&nbsp; den nyuppt&auml;ckta dv&auml;rgplaneten.Animerad bild nedan!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/2010EK139-OCKS-KBO3.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-30366\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/2010EK139-OCKS-KBO3.gif\" title=\"Uppt\u00e4ckarbilden av 2010EK139. Foto fr\u00e5n Wikipedia\" width=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/2010EK139-OCKS-KBO3.gif 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/2010EK139-OCKS-KBO3-150x150.gif 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Filmtips<\/h2>\n<p>&Auml;nnu ett tips fr&aring;n <strong>Christian Vestergard<\/strong>: I kv&auml;ll visar Viasat Film-kanalen <strong>Lars von Triers <\/strong>underg&aring;ngsfilm <em>Melancholia.<\/em><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/5600826806_1668d82ac0_o.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30373\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/5600826806_1668d82ac0_o-222x300.jpg\" title=\"\" width=\"222\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/5600826806_1668d82ac0_o-222x300.jpg 222w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/5600826806_1668d82ac0_o.jpg 543w\" sizes=\"(max-width: 222px) 100vw, 222px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Varulvarnas b&auml;sta tid var ig&aring;r G&aring;rdagskv&auml;llens superm&aring;ne var, som n&aring;gon r&auml;knat ut,&nbsp; inte fullt s&aring; super &#8211; bara 8 procent n&auml;rmare och st&ouml;rre &auml;n i vanliga fall. Men det r&auml;ckte f&ouml;r att medierna skulle dra p&aring;, och det ska vi vara tacksamma &ouml;ver. RIP, alla tiders Hollywood-varulv &#8211; Lon Chaney (t v)! Vackra bildbevis som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/06\/nr-87-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 87 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30340"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30340"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30340\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30396,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30340\/revisions\/30396"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30340"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30340"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30340"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}