![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/eso1220a.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nDagens pressmess från ESO berättar följande:<\/a><\/p>\n \u25ba Stjärnorna är inte bara<\/strong> ovanligt ihopträngda. De är också ovanligt gamla, bland de äldsta universum. Astronomer studerar Messier 55 och andra liknande objekt, som kallas klothopar, för att förstå hur galaxer utvecklas och hur stjärnor åldras.<\/p>\n \u25ba Ungefär 100 000 stjärnor<\/strong> är packade i en sfär vars diameter är bara 25 gånger större än avståndet mellan solen och dess närmaste granne Alfa Centauri.<\/p>\n \u25ba Av de ungefär 160 klothopar<\/strong> som hittats i vår galax, Vintergatan, ligger de flesta i bulan i galaxens mitt.<\/p>\n \u25ba De allra största galaxerna<\/strong> kan innehålla tusentals klothopar.<\/p>\n \u25ba Observationer av stjärnor<\/strong> i klothopar visar det sig att alla stjärnor i en sådan hop föddes ur samma gasmoln ungefär vid samma tid – för mer än 10 miljarder år sedan. Då, bara några miljarder år efter Big Bang, var nästan all gas som fanns tillhanda i sin enklaste form: väte och helium. Då fanns bara mycket små mängder av tyngre grundämnen som syre och kväve.<\/p>\n \u25ba Stjärnorna i klothoparna<\/strong> skiljer sig från stjärnor som fötts senare, till exempel solen. De består nästan bara av väte, medan stjärnor som solen innehåller tyngre grundämnen som bildades av tidigare generationer av stjärnor.<\/p>\n \u25ba Solen, som tändes <\/strong>för ungefär 4,6 miljarder år sedan, är bara hälften så gammal som de äldsta stjärnorna i en klothop. Den kemiska sammansättningen i molnet som solen och solsystemet bildades från avspeglas i mängderna av olika grundämne som uppmätts i hela solsystemet – i asteroider, planeter och till och med i våra egna kroppar.<\/p>\n \u25ba På himlen kan man se<\/strong> Messier 55 i stjärnbilden Skytten, där den täcker en yta på ungefär två tredjedelar så stor som fullmånen. Avståndet är 17 000 ljusår från oss.<\/p>\n \u25ba Vi har känt till M55 <\/strong>i åtminstone 250 år, visar historien, och klothopen har figurerat som pusselbit i diverse spännande paradigmskiften inom vår vetenskap.<\/p>\n En trevlig intervju med W-bloggenmedarbetaren, vår flitige ASTB-medlem Bertil Falk<\/strong> finns på internettidskrften Bewildering Stories.<\/a><\/p>\n Type Ia anses av hävd handla om vita dvärgar, som roffar åt sig gas och stoft från en röd tvillingsol och som når en gräns (1,4 ggr solens massa) bortom vilken den måste smälla som en supernova.<\/p>\n Men nu pratas mer och mer om en konkurrerande teori, om en "double-degenerate model" i vilken två vita dvärgar går ihop och exploderar. Jag har varit inne på fenomenet i tidigare W-bloggar. Bägge teorierna ger samma förödande resultat, men frågan är om de olika supernovorna kan fungera som samma sorts oomtvistliga milstolpar i universum, som avståndsindikatorer så som astronomerna och kosmologerna gärna vill eller om här döljs felkällor som kan ha betydelse för hur de senaste teorierna om hur ett accelererande universum ska hanteras och testas. En klassisk Typ Ia-supernova var Tycho Brahes <\/strong>Nova Stella 1572, som efter mer än 400 år har utvecklats till en kosmisk bubbla 55 ljusår tvärsöver.<\/span><\/p>\n Från ISS, den internationella rymdstationen, har Ouarkziz-kratern i Algeriet fotograferats<\/a>.<\/p>\n Kratern i nordvästra delen av Algeriet är 3,5 km i diameter och har en ålder på 70 miljoner år – det vill säga den skapades innan dinosaurierna slogs ut för 65 miljarder år sen.<\/p>\n … vilket omger Visby stift. Men inte bara det. Vattnet är också en bristvara, och facta est att även om jorden kallas "den blå planeten" så är våra samlade vattenmassor inte astronomiskt imponerande. Vattnet ligger som en utsmetad hinna över jordytan.<\/p>\n U.S. Geological Survey, USGS, håller ögat på landets vattenresurser och gav oss härom året denna pedagogiska bild (hittad av Lars Olefeldt<\/strong>) av klotets samlade vatten i en droppe:<\/p>\n Tack till alla W-bloggsvänner, som jagat Miss Universe-kandidater intresserade av kosmos. Lars Olefeldt<\/strong> vann racet och påpekar att Miss Universe från Canada 2010 uppfyller kraven:<\/p>\n Tjejen heter Netasha Ramganesh<\/strong>, hon pluggade härom året på York University, och till hennes intressen hörde då och hör nu astronomi och astrobiologi.<\/p>\n Dr Ramganesh om några år?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Bisvärmen Messier 55 in på bara mässingen Messier 55, här tagen med ESO:s kartläggningsteleskop VISTA, visar tiotusentals stjärnor som är hoppackade som i en kosmisk bisvärm. Dagens pressmess från ESO berättar följande: \u25ba Stjärnorna är inte bara ovanligt ihopträngda. De är också ovanligt gamla, bland de äldsta universum. Astronomer studerar Messier 55 och andra liknande… L\u00e4s mer »Nr 89 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30432"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30432"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30432\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30480,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30432\/revisions\/30480"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30432"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30432"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30432"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Bertil Falk intervjuas<\/h2>\n
Två sorter av "typiska" Typ Ia-supernovor<\/h2>\n
<\/a>Till en av de senaste dagarnas intressantare nyheter hör ett pressmeddelande från Harvard-Smithsonians CfA ("Centre for Astrophysics") som berättar att samma Typ Ia-supernovor kan ha två helt olika orsaker.<\/a><\/p>\n
\n\t<\/span><\/p>\n
\n\t<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\nNedslagskrater i Algeriet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nVattnet är ett farligt gift…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nUpphittat:
\n\t<\/u><\/h3>\nEn Miss Universe som fascineras av astronomi<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n