{"id":30753,"date":"2012-05-20T12:21:29","date_gmt":"2012-05-20T11:21:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30753"},"modified":"2012-05-20T21:39:44","modified_gmt":"2012-05-20T20:39:44","slug":"nr-95-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/20\/nr-95-2012\/","title":{"rendered":"Nr 95 2012"},"content":{"rendered":"

Himlakroppen blir en "ex-exoplanet" om 100 miljoner år<\/h2>\n

Kepler-astronomer håller ögat på exoplanetbärande stjärnan KIC 12557548, som tycks omges av <\/a>en Merkurius-stor planet som sakta men säkert är på väg att pulveriseras.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

MIT-astronomers studier av ljuskurvans variabilitet – MIT-sajten ovan länkar vidare till rapporten – pekar på närvaron av "makroskopiska partiklar"  som ligger som en kometliknande  svans efter planeten, vilken snurrar runt K-stjärnan (T_eff = 4400 K och V = 16) på ett varv motsvarande 15.685 jorddygn.<\/p>\n

Alternativa teorier om ett förmörkelsebinärt stjärnsystem avförs från dagordningen.<\/p>\n

Dagens  solförmörkelse<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den rinformiga solförmörkelsen 20-21maj, som kan ses i delar av Asien och större delen av USA s västra delar, kan bl aföljas direkt här<\/a>. Flera andra sajter finns på spaceweather.com.<\/p>\n

Det är lika bra att vänja sig vid denna sortens förmörkelser, för i takt med att månen under kommande årmiljoner rör sig allt längre ut från jorden kommer också de ringformade förmörkelserna att bli vardagsmat.<\/p>\n

Lundmark i tidningen<\/h2>\n

Vår sajt www.knutlundmark.se<\/a> uppmärksammas  i söndagens utgåva av Skånska Dagbladet<\/em>.<\/p>\n

ASTB besöktes ofta på 40-talet av poeten Nils Ludvig (Olsson)<\/strong>, visar det sig.<\/p>\n

Oroligt 1<\/h2>\n

Kjell Stiernholm<\/strong>, gammal kompis bosatt i Bologna, sms:ade för en stund sen söndag middag och berättade att de hade haft ett jordskalv i natt. Alla lämnade sina hus.<\/p>\n

– Jordskalv här har inte ägt rum sen 1300-talet, meddelade Kjell.<\/p>\n

Oroligt 2<\/h2>\n

Asteroiden 2012 DA14 kommer 15 februari 2013 att passera jorden ungefäör 3,5 jordradier ovanför oss – innanför de geostationära satelliternas banor (35 800 km ovan ekvatorn).<\/p>\n

Nyheten har fått en del mindre nogräknade medier att spekulera i både det ena och det andra, men NASA:s experter tar det lugnt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Venus laddar upp<\/h2>\n

Jag såg den här fina bilden på Venus-skäran på www.spaceweather.com.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fotografen heter John Chumack<\/strong>, bor i Dayton, Ohio, och tog bilden 14 maj med hjälp av en 10-tummare.<\/p>\n

Uppskattad magnitud: -4.43m<\/sup><\/p>\n

Venus närmar sig mer och mer solskivan på himlavalvet för att 6 juni passera över solen (delvis synligt morgontid på våra breddgrader).<\/p>\n

Vårt hus- och livorgan!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n\n\n\n\n\n
 <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Himlakroppen blir en "ex-exoplanet" om 100 miljoner år Kepler-astronomer håller ögat på exoplanetbärande stjärnan KIC 12557548, som tycks omges av en Merkurius-stor planet som sakta men säkert är på väg att pulveriseras. MIT-astronomers studier av ljuskurvans variabilitet – MIT-sajten ovan länkar vidare till rapporten – pekar på närvaron av "makroskopiska partiklar"  som ligger som en… L\u00e4s mer »Nr 95 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30753"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30753"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30753\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30780,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30753\/revisions\/30780"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30753"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30753"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30753"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}