{"id":30781,"date":"2012-05-22T21:00:14","date_gmt":"2012-05-22T20:00:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30781"},"modified":"2012-05-22T21:03:40","modified_gmt":"2012-05-22T20:03:40","slug":"nr-96-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/22\/nr-96-2012\/","title":{"rendered":"Nr 96 2012"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Från ax till kaka i kosmos:
\n\t\t\t<\/u><\/h3>\n

Ett molekylmoln blir till stjärnor<\/h2>\n

Kompisen Christian Vestergaard <\/strong>har hittat en nytagen bild av det extremkalla (-260 C<\/sup>) molekylmolnet i Taurus\/Tjuren, som dokumenterats av ESO:s APEX-teleskop <\/a>(Atacama Pathfinder Experiment) i Chile.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

De sinuskurvliknande filamenten består av interstellär gas och dito stoft, sträcker sig runt tio ljusår och döljer bakomliggande nybildade stjärnor.<\/p>\n

\u25ba Avståndet? Det rör si<\/strong>g runt 450 ljusår.<\/p>\n

\u25ba Det notabla är att här finns två nebulosor<\/strong> till priset av en, kallade Barnard 211 och Barnard 213 efter den atlas som den legendariske amerikanske astronomen Edward Emerson Barnard <\/strong>publicerade på 1920-talet. För Barnard var det klart att det rörde sig om “obscuring matter in space”, vilket inte var helt självklart på den tiden. Men här finns groteska mängder av sot- och sandliknande partiklar, som absorberar den optiska ljuset.<\/p>\n

\u25ba Dessa partiklar klumpar sig<\/strong> klokt nog så småningom, kollapsar med tiden under sin egen gravitation och bildar protostjärnstoff som i sin tur… och så vidare. Barnard 213, som redan är på väg att knoppas av till  stjärnbildningar, ligger i det nedre vänstra delen, Barnard 211 i det övre högra är lite senare i utvecklingen, lite retarderad som stjärnbarnkammare. Men är på väg!<\/p>\n

De riktigt ljusa stjärnorna i bilden är inte förknippade med de molekylära molnen.<\/p>\n

\t\tJag kan inte svära på att området är exakt detsamma i Taurus som E E Barnard dokumenterade i sin klassiska atlas, men jag tror det. Rätta mig om jag har fel ni som vet!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Denna fantastiska bildatlas (A Photographicv Atlas of Selected Regions of the Milky Way<\/em>, 1929) finns numera på nätet och det är bara att gå in och njuta av den digitaliserade grannlåten på Georgia Tech:s webb.<\/a><\/p>\n

T Pyx igen<\/h2>\n

En ny rapport synar rekurrenta novan T Pyx<\/a> och i den menas att utbrottet i fjor har hettat upp det interstellära mediet runt stjärnan, gas och stoft som funnits där innan T Pyx började konstra.<\/p>\n

Solförmörkelsen 1851<\/h2>\n

28 juli 1851 drabbades Sverige av en total solförmörkelse, och en av dem som var på plats var den amerikanske Harvard- astronomen G P Bond<\/strong>. Denne skrev dagboksanteckningar från förmörkelsen, som han såg från Lilla Edet.<\/p>\n

\"\"<\/a>För att göra en lång historia kort:
\n\t\t\tDessa dagboksanteckningar kom 1936 vår guru Knut undmark<\/strong> över under ett besök på Harvard, och på Swedish American Lines brevpapper (jag har dokumentet i min KL-samling) har han skrivit av rapporten, som skänktes av Bonds dotter till Bond Astronomical Club vid Harvard.<\/p>\n

Fascinerande är Bonds synpunkter på solens korona och protuberanser ("flames"… "electrical spark") och på livet i Lilla Edet med omnejd. Bl a berättar han om bönder som trodde att solförmörkelsen betydde den Yttersta Dagen, varför de struntade i att ploga upp fälten och så nytt våren innan.<\/p>\n

Sverige 1851…<\/p>\n

SOHO såg dagens konjunktion<\/h2>\n

Det som inget mänskligt öga kunde se i dag, kunde NASA:s SOHO-sond iaktta: En konjunktion mellan Jupiter (under), Merkurius (över) och Plejaderna – och en maskad solskiva.<\/p>\n

Om några dar kommer SOHO även att kunna spana in Venus på vägen in mot solskivan.<\/p>\n

SOHO kan dock inte se själv Venus-passagen 5-6 juni men väl Venus vandring genom koronan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ringformiga förmörkelsen i helgen<\/h2>\n

Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om en bildrik sajt:<\/p>\n

 http:\/\/www.universetoday.com\/95277\/eclipse-images-from-around-the-world\/<\/a><\/p>\n

Och Lars Olefeldt <\/strong>har fått syn på denna Youtube-animation byggd på  700 bilder:
\n\t\t\t<\/font><\/div>\n

http:\/\/www.youtube.com\/watch?feature=player_embedded&v=DtkoAlwIpWY<\/a><\/font><\/p>\n

Datorstrul är det…<\/h2>\n

… värsta som finns. Tack vare god support från Telia har jag och W-bloggen kommit igång igen, men det är inte klokt vad man är beroende av de sociala medierna. Att de funkar! Utan dem är man helt handikappad!<\/p>\n

Hur har de det där ute? Kör de med 4 G? Fiberoptik eller radiokommunikation? Hur ser deras support ut?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Från ax till kaka i kosmos: Ett molekylmoln blir till stjärnor Kompisen Christian Vestergaard har hittat en nytagen bild av det extremkalla (-260 C) molekylmolnet i Taurus\/Tjuren, som dokumenterats av ESO:s APEX-teleskop (Atacama Pathfinder Experiment) i Chile. De sinuskurvliknande filamenten består av interstellär gas och dito stoft, sträcker sig runt tio ljusår och döljer bakomliggande… L\u00e4s mer »Nr 96 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30781"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30781"}],"version-history":[{"count":62,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30781\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30851,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30781\/revisions\/30851"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30781"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30781"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30781"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}