{"id":30852,"date":"2012-05-23T11:20:12","date_gmt":"2012-05-23T10:20:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30852"},"modified":"2012-05-25T12:13:06","modified_gmt":"2012-05-25T11:13:06","slug":"nr-97-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/23\/nr-97-2012\/","title":{"rendered":"Nr 97 2012"},"content":{"rendered":"

LOFAR lovar herkuliska storverk<\/h2>\n

Som en aptitretare inför ett av höstens ASTB-föredrag, kom Chalmers i dag med en spännande LOFAR-nyhet: En radiobild<\/a> av gaxhopen Abell 2256<\/u> vid frekvenser<\/span>na 20-60 MHz<\/span><\/p>\n

Bilderna överraskar forskarna: galaxhopen lyser starkare än man väntade sig, och dess struktur är dessutom mer komplex än man tidigare trott.<\/p>\n

\"\"<\/a>
\n\t– Vi tror att galaxhopar måste bildas då mindre hopar slås samman eller kolliderar, säger Reinout van Weeren<\/strong>.<\/p>\n

Det är Reinout van Weeren, astronom vid Leidenuniversitetet och ASTRON, som har lett studien.
\n\t– Strukturen vi ser i radiobilderna från LOFAR ger oss information om galaxhopens ursprung, säger han.<\/p>\n

Studien kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften Astronomy & Astrophysics<\/em>. Forskningen har involverat ett stort team som inbegriper forskare från 26 olika universitet och forskningsinstitut.<\/p>\n

\n

Abell 2256 är ett bra exempel på en galaxhop som genomgår en kollision. Radiostrålningen alstras av små elementarpartiklar som rör sig med hastigheter nära ljusets. Med LOFAR är det möjligt att studera hur dessa partiklar accelereras till så höga hastigheter.<\/p>\n

Gianfranco Brunetti<\/strong> vid IRA-INAF i Bologna, Italien, leder tillsammans med Marcus Brüggen<\/strong> vid Jacobsuniversitetet i Bremen observationerna av galaxhopar med LOFAR.
\n\t\t– Vi håller på att lära oss hur dessa partiklar accelereras över områden som är mer än 10 miljoner ljusår stora, säger han.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

LOFAR har utvecklats av ASTRON, Nederländernas Institut för radioastronomi som en del av ett stort internationellt konsortium som letts av Nederländerna och inkluderar Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Sverige. En av LOFAR:s åtta internationella stationer ligger som bekant vid Onsala rymdobservatorium<\/p>\n

Ett av LOFAR:s främsta mål är att observera hela den norra stjärnhimlen vid långa radiovåglängder, med en känslighet och detaljrikedom som är ungefär 100 gånger bättre än tidigare observationer. Forskarna tror att LOFAR:s observationerna kommer att upptäcka fler än 100 miljoner tidigare okända galaxer i det avlägsna universum.<\/p>\n

Snygg film om kommande Venus-passagen<\/h2>\n
Om denna pedagogiska och vackra 10-minutersfilm om spektaklet 6 juni <\/a>tipsar Christian Vestergaard<\/strong>, som haft korpgluggarna öppna som alltid.<\/div>\n

Tack och farväl till Vesta<\/h2>\n
Snart lämnar NASA\/JPL-sonden  DAWN den stora asteroiden Vesta, Nästa mål: Ceres, 2015.<\/div>\n
En god populär sammanfattning av vad Vesta-forskarna hittills hittat, finns här<\/a> – tack till Carl-Olof Börjeson<\/strong> för tipset.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
 <\/div>\n
En av de senaste bilderna från DAWN visar tre sammansatta "komposit-bilder" av geografin (asterografin?)  nära Aquila-kratern nere t h på södra halvklotet. Klicka\/dubbelklicka för att få upp bilderna i större format.<\/div>\n
Den svartvita bilden fokuserar på områdets  topografi, bilden i mitten tar fasta på ytmaterialets beskaffenhet, bilden t h är en sammanslagning av de två  tidigare.<\/div>\n
Grönaktig ton anger närvaron av järn och pyroxen, den rödaktiga indikerar antingen annan mineralogi eller att ytan utsatts för rymdväder och erosion.<\/div>\n
Kratrarna i området är så pass intakta att de anses unga, vid kratern t v syns spår  av nedslaget för ett antal miljoner år sen.<\/div>\n
NASA:s och JPL:s egen alltid uppdaterade DAWN-webb finns här.<\/a><\/p>\n

Jävulusisk supernova<\/h2>\n

PTF betyder Palomar Transient Factory <\/u>och bedriver, som namnet antyder, supernovajakt i industriell takt.<\/p>\n

Till en av de senaste upptäckterna är en "superluminiös supernova", kallad PTF12dam. Rapporten här på Astronomers Telegram!<\/a><\/p>\n

När Knut Lundmark <\/strong>försökte säga att något var något alldeles extra, drog han till med ordet "jävulusiskt". Detta är tydligen en jävulusisk supernova.<\/p>\n

Slut för nu!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n


\n\t\t\t<\/a><\/p>\n<\/p><\/div>\n

 <\/div>\n
 <\/div>\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n
 <\/th>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/th>\n<\/tr>\n
 <\/th>\n <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n
 <\/th>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/th>\n <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/th>\n <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

LOFAR lovar herkuliska storverk Som en aptitretare inför ett av höstens ASTB-föredrag, kom Chalmers i dag med en spännande LOFAR-nyhet: En radiobild av gaxhopen Abell 2256 vid frekvenserna 20-60 MHz Bilderna överraskar forskarna: galaxhopen lyser starkare än man väntade sig, och dess struktur är dessutom mer komplex än man tidigare trott. – Vi tror att… L\u00e4s mer »Nr 97 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30852"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30852"}],"version-history":[{"count":61,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30941,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30852\/revisions\/30941"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30852"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30852"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}