{"id":30942,"date":"2012-05-26T16:20:01","date_gmt":"2012-05-26T15:20:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=30942"},"modified":"2012-05-26T23:32:33","modified_gmt":"2012-05-26T22:32:33","slug":"nr-99-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/26\/nr-99-2012\/","title":{"rendered":"Nr 99 2012"},"content":{"rendered":"<h2>Asteroid-larmet klingar av<\/h2>\n<p>Ju mer jag lyssnar och ser p&aring; n&auml;tet p&aring; de seri&ouml;sa sajterna, om den snabbinkommande asteroiden (25 m) klassad<u> 2012 KP24<\/u> &#8211; &quot;a closed call&quot; p&aring; 0,1 m&aring;navst&aring;nd &#8211; s&aring; tonar katastroftankarna bort.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/asteroid-2011-MD2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-30996\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/asteroid-2011-MD2-150x150.jpg\" style=\"width: 58px; height: 58px;\" title=\"\" \/><\/a>Skulle asteroiden ha riktningen mot vattentornet i Oxie, skulle den&nbsp; f&ouml;r det f&ouml;rsta inte &ouml;verleva passagen genom atmosf&auml;ren. Skulle n&aring;ra stenbitar &auml;nd&aring; klara sig, skulle dessutom vattnet i vattentornet sl&auml;cka brasan p&aring; en sekund.<\/p>\n<p>Det jag inte f&ouml;rst&aring;r och aldrig har f&ouml;rst&aring;tt &auml;r varf&ouml;r alla stora religioner m&aring;ste syssla med jordens och universums underg&aring;ng. Skapade Gud jorden f&ouml;r att den skulle g&aring; under? S&aring; korkad kan hon inte ha varit.<\/p>\n<p>Simma lugnt.<\/p>\n<h2>Sursvenskan rapporterar<\/h2>\n<p>Vad kul att <em>Sursven<\/em>&#8230; jag menar <em>Sydsvenskan<\/em> har hittat en rymdnyhet, n&auml;mligen att det &auml;r problem med Kirunas och v&aring;rt Space-centers&nbsp; alltf&ouml;r optimistiska rymfartsprojekt. Dock meddelas i Sydis att projektet med <u>Virgin Galactic<\/u> blir av, fast f&ouml;rst 2017.<\/p>\n<p>500 pers har redan bokat in sig p&aring; rymdskutten, som kostar 1,3 miljoner SEK upp och ner.<\/p>\n<h2>Jordens flyg sett fr&aring;n ovan<\/h2>\n<p>Tack till min gamle chefredakt&ouml;r <strong>Ulf M&ouml;rling<\/strong> (&quot;El Globo&quot; bland trollkarlskolleger). som hittat text och bilder om hur v&aring;rt flygande ser ut fr&aring;n ovan d&auml;r &#8211; fr&aring;n satellith&ouml;jd.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/world-air-traffic.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30952\" height=\"189\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/world-air-traffic-300x189.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/world-air-traffic-300x189.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/world-air-traffic.jpg 556w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jag tror att vi &auml;r &ouml;verens om att s&aring; h&auml;r kan vi inte ha det i l&auml;ngden, inte ens i h&ouml;jden.<\/p>\n<p>Bilden ovan visar flygtrafiken under ett dygn. Klicka!!!<\/p>\n<h2><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">NASA-pionj&auml;ren &quot;Dr Mae&quot; siktar h&ouml;gt<br \/>\n\t<\/span><\/h2>\n<p><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Det &auml;r nu klart att NASA valt den f&ouml;rsta afro-amerikanska kvinnliga&nbsp;astronauten <strong>Mae Jemison<\/strong> att leda projektet som utreder vad som kr&auml;vs f&ouml;r att skicka ett stj&auml;rnskepp fyllt med m&auml;nniskor till exoplaneter. ber&auml;ttar <strong>Bertil Falk<\/strong> som l&auml;st p&aring;.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Projektet f&aring;r till att b&ouml;rja med&nbsp;en halv miljon dollar. Hon s&auml;ger sj&auml;lv att det inte &auml;r avsikten att v&aring;r&nbsp;generation ska g&ouml;ra f&auml;rden. Avsikten &auml;r att bana v&auml;g f&ouml;r generationer om hundra &aring;r.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Dr Mae, som hon kallar sig<a href=\"http:\/\/www.drmae.com\/\"> p&aring; sin hemsida<\/a>,&nbsp; gjorde sin egen f&ouml;rsta rymdresa redan 1992.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/501px-Dr._Mae_C._Jemison_First_African-American_Woman_in_Space_-_GPN-2004-00020.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30961\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/501px-Dr._Mae_C._Jemison_First_African-American_Woman_in_Space_-_GPN-2004-00020-250x300.jpg\" title=\"Mae C Jemison. Foto: NASA\" width=\"250\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/501px-Dr._Mae_C._Jemison_First_African-American_Woman_in_Space_-_GPN-2004-00020-250x300.jpg 250w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/501px-Dr._Mae_C._Jemison_First_African-American_Woman_in_Space_-_GPN-2004-00020.jpg 501w\" sizes=\"(max-width: 250px) 100vw, 250px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Exakt s&aring; h&auml;r st&aring;r det p&aring; Dr Maes hemsida:<\/p>\n<p><strong>&quot; 100 Year Starship (100YSS) is an initiative of DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency). Its objective is to design, establish, and implement an independent, sustained, non-governmental organization that will ensure that the capacity for human interstellar flight is a reality within the next 100 years. <\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/darpa-logo.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"153\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-31005\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/darpa-logo-300x153.jpg\" style=\"width: 150px; height: 77px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/darpa-logo-300x153.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/darpa-logo.jpg 660w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<div class=\"entry\">\n<p><strong>I recognize that the concept of humans travelling to other star systems may appear fantastical&mdash;but no more so than the fantasy of reaching the moon was in the days of H. G. Welles. &ldquo;First Man on the Moon&rdquo; was published considerably less than 100 years before humans landed on the moon (1900 vs. 1969) and the rapidity scientific and technological advances were not nearly as great as it is today. But to be sure, the engineering, information management and scientific accomplishments just attempting what at the time seemed highly improbable, have been incalculable in the progression of human knowledge and quality of life.&quot;<br \/>\n\t\t<\/strong><\/p>\n<\/div>\n<h2>En Venus-passage i marschtakt!<\/h2>\n<p>Ett, tv&aring;, ett, tv&aring;&#8230;.<span style=\"font-size: 12px;\">Stort tack till kompisen <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, som &auml;r en j&auml;vel p&aring; att hitta roliga uppslag,ovh som <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=-rNQFUqt49Q\">hittat en Venuspassage-marsch<\/a> av <strong>John Philip Sousa<\/strong> fr&aring;n 1883.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\">Kuuul!!!<\/span><\/p>\n<p>Personligen tror jag att vi beh&ouml;ver den h&auml;r musiken f&ouml;r att h&aring;lla oss vakna 6 juni p&aring; morgonen, vilket leder mig och W-bloggen &ouml;ver till <strong>Peter Lindes&nbsp;<\/strong> ber&auml;kningar: V&aring;r ASTB-ordf&ouml;rande&nbsp;<span style=\"font-size: 12px;\"> har med hj&auml;lp av Stellarium r&auml;knat, ritat och rotat p&aring; n&auml;tet&nbsp; och f&aring;tt fram dessa kontakttider fr&aring;n TBO:s horisont:<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/venuspass.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-30962\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/venuspass-300x225.png\" title=\"Ill: Stellarium\/P Linde\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/venuspass-300x225.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/venuspass.png 800w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Klicka\/dubbelklicka&nbsp; p&aring; bilden s&aring; att du f&aring;r upp den i anv&auml;ndbart format.<\/p>\n<h2>Lowell-observatoriet anas<\/h2>\n<p>Jag &auml;r som ni nog vet id&eacute;- och l&auml;rdomshistoriskt skolad och intresserad och pluggade i &auml;mnet i Lund innan murveltiden p&aring; KvP\/Expressen, p&aring; Hedenh&ouml;s tid, och astronomins historia &auml;r extremt fascinerande: Personligheter, teknik, optik, matematik, i en sk&ouml;n och kreativ r&ouml;ra, en r&ouml;ra som f&ouml;rt oss fram till den v&auml;rldsbild vi har idag.<\/p>\n<p>L&auml;rdom: Tro inte att den v&auml;rldsbild vi har 2012 h&aring;ller om l&aring;t oss s&auml;ga tio &aring;r!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/percival_lowell.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"264\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-30986\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/percival_lowell-264x300.jpg\" style=\"width: 86px; height: 97px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/percival_lowell-264x300.jpg 264w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/percival_lowell.jpg 347w\" sizes=\"(max-width: 264px) 100vw, 264px\" \/><\/a><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">D&auml;rf&ouml;r s&aring; &auml;r det s&aring; fascinerande att kolla bak&aring;t, inte minst i USA. F&ouml;r 150 &aring;r sen fanns det knappt ett obsis att tala om over there, men sen h&auml;nde det med blixtens hastighet: Efter inb&ouml;rdeskriget kuggade USA:s v&auml;st- och &ouml;st-kust, och pl&ouml;tsligt fanns det miljard&auml;rer som ville bli ih&aring;gkomna f&ouml;r annat &auml;n sp&aring;rvagnar i Chicago&nbsp; och lokomotiv &ouml;ver pr&auml;rien.<\/span><\/span><\/p>\n<p><strong>Percival Lowell<\/strong> (t v) var en av de privata &quot;marknadskrafterna&quot;, och <strong>Christian Vestergaard <\/strong>p&aring;pekade h&auml;rom dan att 23 maj var en sorts f&ouml;delsedag &#8211; just den dagen 1894 best&auml;mdes var observatoriet skulle ligga. Jag har aldrig bes&ouml;kt Lowell men W-bloggen har, som framg&aring;tt av en tidigare blogg, ett ombud i n&auml;rheten i form av jazzs&aring;ngerskan <strong>Ingrid &quot;Vismaya&quot; Hagelberg,<\/strong> som bor i trakterna. Ingrid har lovat att h&aring;lla ett &ouml;ga p&aring; observatoriets g&ouml;randen och l&aring;tanden.<\/p>\n<p>Och p&aring; bilden nedan ser vi&#8230;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lowell-Observatory2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"420\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-31011\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lowell-Observatory2.jpg\" style=\"width: 459px; height: 302px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lowell-Observatory2.jpg 640w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Lowell-Observatory2-300x196.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&#8230; Lowellastronomen <strong>Andrew Ellicott Douglass<\/strong>.<\/p>\n<p>&#8211; Mannen med den svarta hatten&nbsp; vet jag inte vem &auml;r, han har f&ouml;rmodligen hj&auml;lpt till att&nbsp; forsla upp instrumentet, ber&auml;ttar CV.<\/p>\n<p>Vi befinner oss s&aring;ledes p&aring; en bergsknalle utanf&ouml;r Flagstaff, p&aring; en h&ouml;jd av 3658 meter.<\/p>\n<p>&#8211; Bergets namn &auml;r numera Mars Hill.<\/p>\n<h2>Skillnaden mellan en pessimist&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; och en optimist kan beskrivas p&aring; m&aring;nga s&auml;tt.&nbsp; En klassisk definition inom v&aring;rt gebit kan med <strong>Stanislaw Jerzy Lec&nbsp;<\/strong> uttryckas s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><u><strong>&quot;Optimism och pessimism skiljer sig endast vad betr&auml;ffar&nbsp; datumet f&ouml;r v&auml;rldens underg&aring;ng.&quot;<\/strong><\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/ocogtrih1.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-31014\" height=\"199\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/ocogtrih1-300x199.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/ocogtrih1-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/ocogtrih1.jpeg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Asteroid-larmet klingar av Ju mer jag lyssnar och ser p&aring; n&auml;tet p&aring; de seri&ouml;sa sajterna, om den snabbinkommande asteroiden (25 m) klassad 2012 KP24 &#8211; &quot;a closed call&quot; p&aring; 0,1 m&aring;navst&aring;nd &#8211; s&aring; tonar katastroftankarna bort. Skulle asteroiden ha riktningen mot vattentornet i Oxie, skulle den&nbsp; f&ouml;r det f&ouml;rsta inte &ouml;verleva passagen genom atmosf&auml;ren. Skulle&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/26\/nr-99-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 99 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30942"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=30942"}],"version-history":[{"count":66,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30942\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31023,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/30942\/revisions\/31023"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=30942"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=30942"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=30942"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}