{"id":311,"date":"2010-02-03T09:06:54","date_gmt":"2010-02-03T08:06:54","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=311"},"modified":"2010-03-03T10:25:43","modified_gmt":"2010-03-03T09:25:43","slug":"nr-4-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/02\/03\/nr-4-2010\/","title":{"rendered":"Nr 4 2010"},"content":{"rendered":"

Stj\u00e4rnhimlen f\u00f6r 11 miljarder \u00e5r sen<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Rena dr\u00f6mhimlen f\u00f6r d\u00e5tida amat\u00f6rastronomer! Foto: Nasa\/ESA<\/figcaption><\/figure>\n

T\u00e4nk om man varit amat\u00f6rastronom i universums begynnelse… vilket Schlaraffenland vi hade haft ovanf\u00f6r oss!<\/p>\n

Anja C Andersen vid Dark Cosmology Centre vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn, \u00e4r en framst\u00e5ende forskare och\u00a0 popul\u00e4rvetare; hon syns ofta i den b\u00e4sta veckotidningen av dem alla, danska Weekend Avisen. Senast (nr 4, 2010) skriver Anja om hur stj\u00e4rnhimlen kunde ha sett ut f\u00f6r 11 miljarder \u00e5r sedan. Hennes kollega Sune Toft har forskat i extremt tidiga galaxer och uppt\u00e4ckt kompakta galaxer, som har samma massa som Vintergatan men som \u00e4r sex g\u00e5nger mindre i storlek.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Anja C Andersen vid sin arbetsplats. Foto: Bj\u00f6rn Stenholm<\/figcaption><\/figure>\n

Konsekvens:<\/p>\n

– Det \u00e4r som att f\u00e5 besked om att det har f\u00f6tts ett barn p\u00e5 50 centimeters l\u00e4ngd\u00a0 med en vikt p\u00e5 80 kilo, skriver Anja.<\/p>\n

Och s\u00e4tter d\u00e4rmed, som alla goda popul\u00e4rvetare, fantasin i rullning.\u00a0 I dessa 11 miljarder \u00e5r gamla galaxer l\u00e5g stj\u00e4rnorna ofantligt mycket t\u00e4tare \u00e4n i v\u00e5ra “nutida” galaxer, vilket g\u00f6r att stj\u00e4rnhimlen fr\u00e5n en planet i en s\u00e5dan tidig kompakt galax m\u00e5ste ha varit packad av stj\u00e4rnor. D\u00e4rav ovanst\u00e5ende\u00a0 t\u00e4nkta bild, \u00e5tergiven i WA-numret f\u00f6r en tid sedan. Vilket h\u00e4rligt kaos – och vilka h\u00e4rliga konstellationer!<\/p>\n

.<\/p>\n

Betelgeuse ett k\u00e4rt barn<\/h2>\n

\"\"<\/a>K\u00e4rt barn har namn som uttalas p\u00e5 m\u00e5ngahanda s\u00e4tt. Hur ska Betelgeuse, Alfa Orionis, egentligen uttalas? Bengt (Rosengren) kom in p\u00e5 det under en f\u00f6redragnng inf\u00f6r ASTB i vintras, och jag kunde inte l\u00e5ta bli att kontakta v\u00e5r professor i arabiska i Lund, Bo Holmberg.<\/p>\n

Nedan Bos svar. R\u00e4tten och packen eder nu ni som tror att r\u00e4tt svar \u00e4r “Beetlejuice” eller n\u00e5t s\u00e5nt extremvulg\u00e4rt.<\/p>\n

– N\u00e4r det g\u00e4ller ett svenskt uttal st\u00f6der jag majoriteten som lutar \u00e5t “Betelsch\u00f6s”. Etymologin \u00e4r d\u00e4remot besv\u00e4rlig. Givetvis \u00e4r det ett arabiskt ord med tv\u00e5 delar: “Bet” och” elsch\u00f6s”. Det f\u00f6rsta ordet betyder normalt “hus”, men anses av m\u00e5nga vara en f\u00f6rvr\u00e4ngning av “yad” som betyder “hand”. Det andra ledet, “al-Djauwzaa\u00b4” \u00e4r p\u00e5 arabiska beteckning f\u00f6r s\u00e5 v\u00e4l Orion som Tvillingarna.
\n– Det f\u00f6rv\u00e5nar mig inte att ni har sv\u00e5rt att komma \u00f6verens om uttalet. Det finns ingen koncensus varken om uttalet eller etymologin. Hoppas att ni \u00e4r v\u00e4nner \u00e4nd\u00e5!<\/p>\n

Nasa halkar efter<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Eldorado f\u00f6r reklammakare. Montage: Bengt Rosengen<\/figcaption><\/figure>\n

Vi som inte f\u00f6rst\u00e5tt allt det finstilta i USA-presidenten Obamas budgetf\u00f6rslag f\u00f6r Nasa, f\u00f6rst\u00e5r i alla fall att en massa ambiti\u00f6sa m\u00e5nprojekt skrotas (kolla Robert Cummings kommentar p\u00e5 PopAst) och att en sak framst\u00e5r som ganska klar: Att Nasa \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att halka efter i utvecklingen. J\u00e4nkarna skickar helt enkelt upp f\u00f6r f\u00e5 rymdfarkoster – f\u00f6r s\u00e4llan. Och snart \u00e4nnu f\u00e4rre \u00e4nnu mera sporadiskt…?<\/p>\n

Nu ska privata intressen\u00a0 r\u00e4dda s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt, inget fel i det, men t\u00e4nk om det sker till priset av det som Bengt Rosengren antydde i en\u00a0 rolig bild p\u00e5 senaste ASTB-m\u00f6tet? Den amerikanska rymdf\u00e4rjan och dess lyftraketer stod d\u00e4r p\u00e5 Cape Canaveral\u00a0 fullklottrade med skrikig reklam.<\/p>\n

Amerikanerna f\u00e5r nog snart best\u00e4mma sig om de ska vara med i den nya rymdcirkusen eller inte. Jag l\u00e4ste f\u00f6r en tid sedan en artikel i International Herald Tribune, i vilken den tidigare amerikanske astronauten Edward Lu\u00a0 pl\u00e4derade f\u00f6r att Nasa m\u00e5ste s\u00e4nda upp minst en mission i veckan – detta f\u00f6r att h\u00e5lla sig i framkanten av tekniken. Lu noterade att genom \u00e5ren har\u00a0 ryssarna\u00a0 skickat i v\u00e4g 1700 Soyuz-varianter, vilket g\u00f6r denna arbetsh\u00e4st till en av de p\u00e5litligaste raketerna inom rymdfarten i dag. Slagordet f\u00f6r Nasa borde vara “Launch early, launch often”, tycker Edward Lu.<\/p>\n

Tr\u00e5kigt att ens hj\u00e4ltenation tappar fart. Upp som en sol f\u00f6r\u00a0 fyrtio-femtio \u00e5r sen, sen ner som en poor man\u00b4s pancake.<\/p>\n

Vi har en vinnare<\/h2>\n

Grattis till helsingborgaren Karl-Otto Hulleg\u00e5rd, som l\u00e4ser Cassiopeiabloggen. Karl-Otto tog direkt att det var Helgoland som var Werner Heisenbergs \u00f6 (fr\u00e5gan i Cassiopeiabloggen nr 3).<\/p>\n

Hedersomn\u00e4mnandet \u00e4r h\u00e4rmed klart, och n\u00e4r Cassiopeiabloggen h\u00e4rn\u00e4st m\u00f6ter\u00a0 HIF:aren KOH blir det en god ale som extrapris. Det f\u00e5r bli en bajer med n\u00e5got astronomianknutet namn. Stella Artois?<\/p>\n

Avatar f\u00e5r bara\u00a0 tre Cassiopeia-stj\u00e4rnor<\/h2>\n

Det \u00e4r fortfarande riv efter biobiljetter till Avatarfilmen, som jag s\u00e5g med n\u00e5gra v\u00e4ninnor f\u00f6r en tid sedan. H\u00e5ller med dem: En tekniskt vidunderlig upplevelse i 3 D – men storyn, n\u00e4, den \u00e4r bara f\u00f6r “hollywoodsk”.\u00a0 \u00c4ven paketeringen, tyv\u00e4rr.\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r som Anna-Mi Wendel, bloggveteranen (wendel.bloggie.se<\/span><\/span><\/a>),\u00a0 p\u00e5pekade efter\u00e5t:<\/p>\n

– Hur l\u00e5ngt ut i tid och rum en amerikansk sf-film \u00e4n har f\u00f6rlagt handlingen s\u00e5 har kvinnorna beh\u00e5…<\/p>\n

Filmkritiker v\u00e4rlden \u00f6ver\u00a0 har haft diverse synpunkter, i v\u00e4ntan p\u00e5 Oscars-utdelningen d\u00e4r Avator m\u00e5ste vinna en hel del tekniska priser i alla fall (SvD 3.2).\u00a0 Roligast var kritikern i Boston som menade att James Camerons storfilm \u00e4r den i s\u00e4rklass l\u00e4ngsta och mest h\u00f6gljudda reklam han sett f\u00f6r ett videospel.<\/p>\n

Gamle sf-esset Bertil Falk, f\u00f6rfattare, f\u00f6rl\u00e4ggare, knuten till Bewildering Stories p\u00e5 n\u00e4tet, ombads komma med en djup tv\u00e5raders-recension. Den lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

– Tekniken var otrolig med verkligt h\u00e4ftiga scener. Storyn var gammal sk\u00e5pmat men v\u00e4l uppv\u00e4rmd.<\/p>\n

Cassiopeiabloggen ger filmen 3 av 5 m\u00f6jliga stj\u00e4rnor. Den \u00e4r i alla fall varmare i tematik och ideologi \u00e4n den direkt obehagliga V\u00e4rldarnas krig h\u00e4rom \u00e5ret med Tom Cruise i huvudrollen. Att g\u00f6ra filmer d\u00e4r barn, i det fallet en liten tjej, hela tiden hotas av Mars hungriga och\u00a0 blods\u00f6rplande tripoder gillas INTE.<\/p>\n

Alla tiders b\u00e4sta sf-film? Det kan diskuteras – v\u00e4lkommen med dina favoriter. Jag \u00f6ppnar med denna triss:<\/p>\n

* P\u00e5 pallen \u00f6verst: 2001 – Ett rymd\u00e4ventyr.\u00a0 Stanley Kubrick regiss\u00f6r. Klassikernas klassiker, tycker jag. S\u00e5g den i Stockholm p\u00e5 Vinterpalatsets j\u00e4tteduk i tidernas begynnelse.<\/p>\n

* Andraplatsen intas av Andrej Tarkovskijs h\u00e4rligt l\u00e5\u00e5\u00e5ngsamma, reflekterande Solaris (1972), byggd p\u00e5 Stanislaw Lems roman.<\/p>\n

* Tredjeplatsen?\u00a0 Ja, det \u00e4r fr\u00e5gan, men jag gillade starkt 50-talsfilmen, den f\u00f6rsta svartvita versionen av The Invasion of the Body Snatchers (regi Don Siegel). V\u00e4rldsrymden anfaller hette den p\u00e5 svenska.<\/p>\n

Utanf\u00f6r pallen Stj\u00e4rnornas krig, Jurassic Park, Apornas planet, Blixt Gordon, Men in black, St\u00e5lmannen, Sagan om ringen… r\u00e4tt eller fel? Vad tycker du?<\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stj\u00e4rnhimlen f\u00f6r 11 miljarder \u00e5r sen T\u00e4nk om man varit amat\u00f6rastronom i universums begynnelse… vilket Schlaraffenland vi hade haft ovanf\u00f6r oss! Anja C Andersen vid Dark Cosmology Centre vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn, \u00e4r en framst\u00e5ende forskare och\u00a0 popul\u00e4rvetare; hon syns ofta i den b\u00e4sta veckotidningen av dem alla, danska Weekend Avisen. Senast (nr… L\u00e4s mer »Nr 4 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=311"}],"version-history":[{"count":104,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":526,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/311\/revisions\/526"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=311"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=311"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}