{"id":31107,"date":"2012-05-28T17:36:32","date_gmt":"2012-05-28T16:36:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=31107"},"modified":"2012-05-29T13:09:44","modified_gmt":"2012-05-29T12:09:44","slug":"nr-101-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/28\/nr-101-2012\/","title":{"rendered":"Nr 101 2012"},"content":{"rendered":"<h3><u>Finsk uppt&auml;ckt:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Algols period har saktat av sen Faraos tid<\/h2>\n<p>Finska astronomer knutna till universitetet i Helsingfors har med hj&auml;lp av egyptologisk expertis tyckt sig kunna konstatera att perioden f&ouml;r f&ouml;rm&ouml;rkelsevariabeln Algol, &quot;Demonen&quot; i Perseus, &ouml;kat n&aring;got under tretusen &aring;r. <strong>Lauri Jetsu<\/strong> heter astronomen, som sticker fram hakan med de nya m&auml;tningarna.<\/p>\n<p>De &auml;ldsta observationerna av Algol &#8211; med obev&auml;pnat &auml;ga naturligtvis &#8211; finns dokumenterade i en sorts tabeller med prognoser f&ouml;r m&aring;nen och f&ouml;r Algol i en egyptisk papyrus kallad <u>Cairo 86637<\/u>. Ur denna kan r&auml;knas fram en del utmanande och sp&auml;nnande gr&auml;nsv&auml;rden, som visar att Algols period f&ouml;r 3000 &aring;r sen d&aring; l&aring;g p&aring; 2,850 dygn, n&aring;got kortare &auml;n dagens (= Goodrickes) v&auml;rde p&aring; 2,867dygn.<\/p>\n<p>Papyruset dateras till 1271-1163 f Kr.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/teksti_demonitahti.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-31110\" height=\"217\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/teksti_demonitahti.jpg\" title=\"Ill fr\u00e5n HU:s hemsida.\" width=\"349\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/teksti_demonitahti.jpg 349w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/teksti_demonitahti-300x186.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 349px) 100vw, 349px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Att Algols period har &ouml;kat med 0,017<sup>d<\/sup> anses bero p&aring; mass&ouml;verf&ouml;ring mellan de tv&aring; i systemet ing&aring;ende tvilingsolarna.<\/p>\n<p><strong>John Goodricke <\/strong>uppt&auml;ckte Algols variation 1783 och gav dess fysiska f&ouml;rklaring.<\/p>\n<p>I pressmesset<a href=\"http:\/\/www.helsinki.fi\/news\/archive\/5-2012\/22-11-54-10.html \"> fr&aring;n Helsingfors universitet noteras alla reservationer<\/a>, ska erk&auml;nnas.<\/p>\n<p>I dag vet vi att Algol-systemet dessutom best&aring;r av tre dansande partners. Algol A, Algol B och den avl&auml;gsna Algol C.<\/p>\n<h2>von Seths &quot;UFO-hund&quot;<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/20120119090023nyhet_stor.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-31113\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/20120119090023nyhet_stor-150x150.jpg\" style=\"width: 86px; height: 86px;\" title=\"\" \/><\/a>Gamle fine poeten, romanf&ouml;rfattaren, <strong>Harry Martinsons<\/strong> n&auml;ra f&ouml;rtrogne, radiomannen<strong> Carl Magnus von Seth<\/strong>, i m&aring;nga &aring;r bosatt i sk&aring;nska D&ouml;rr&ouml;d (nu i Partille),&nbsp; har skrivit en trevlig liten memoarbok <em>Ja, minsann <\/em>(Carlssons), d&auml;r vi bl a m&ouml;ter hans &quot;UFO-hund&quot;<strong> Ellen<\/strong> &#8211; en klok liten fyrbening, en welsh corgi, som var en riktig UFO-hund f&ouml;r hon vaktadehusse och matte och varnade f&ouml;r utomjordiska bes&ouml;kare.<strong><u><br \/>\n\t<\/u><\/strong><\/p>\n<p><strong><u>&quot;En g&aring;ng s&aring;g hon en ballong som sv&auml;vade &ouml;ver oss &#8211; och det blev extra fart och ett v&aring;ldsamt sk&auml;llande mot den ovanliga g&auml;sten h&ouml;gt &ouml;ver byn.&quot;<br \/>\n\t<\/u><\/strong><\/p>\n<p>Ellen &auml;r en av de f&aring; jyckar jag k&auml;nner till som kunde sk&auml;lla p&aring; stj&auml;rnorna och m&aring;nen. N&aring;gon hund&auml;gare i bloggosf&auml;ren som har liknande erfarenheter?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/pembroke-welsh-corgi_161215244.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-31148\" height=\"258\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/pembroke-welsh-corgi_161215244.jpg\" title=\"Hundras med stj\u00e4rnk\u00e4nsla.\" width=\"268\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Tv&aring; M81-novor till priset av en<\/h2>\n<p>I <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=4129\">Astronomers Telegram rapporterar astronomer om en dubbelsm&auml;ll i M81<\/a>, tv&aring; klassiska novor (klicka\/dubbelklicka p&aring; bilden):<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-31084\" height=\"448\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121-1024x1021.png\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121-1024x1021.png 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121-300x299.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/M81_novae-May_20121.png 1770w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Uppt&auml;ckten skedde h&auml;rom natten (22 maj) med hj&auml;lp av 2,5-meters-bamsen&nbsp; <u>Isaac Newton Telescope<\/u> plus specialinstrumentering p&aring;&nbsp; La Palma,<\/p>\n<p>V&auml;rldsrekordet i antal supernovor p&aring; en och samma g&aring;ng, innehas fortfarande av galaxen <u>Arp 220<\/u> d&auml;r radioastronomerna i fjor (inklusive kompisarna p&aring; Onsala) identifierade inte mindre &auml;n sju supernovor.<\/p>\n<p>N&auml;r &auml;r det dags f&ouml;r Vintergatan? Inte en riktigt synlig sm&auml;ll sen teleskopet uppfanns.<\/p>\n<h2>En spiral inuti en spiral<\/h2>\n<p>Galaxen med katalogbeteckningen<span style=\"font-weight: bold;\"> <\/span>ESO 498-G5 anses vara v&auml;ldigt m&auml;rkv&auml;rdig och detta av det sk&auml;let att spiralaramna vrider sig &auml;na in till galaxens centru, som i sig liknar en &quot;miniatyr-spiralga\u000b\u0014x&quot;.<\/p>\n<p>Bilden kommer fr&aring;n ESA\/Hubble &amp; NASA.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/hubbleseesas.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-31103\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/hubbleseesas.jpg\" title=\"\" width=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/hubbleseesas.jpg 500w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/hubbleseesas-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/hubbleseesas-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Galaxen ligger ungef&auml;r 100 miljoner ljus&aring;r bort i Pyxis\/Kompassen.<\/p>\n<h2>Ta det lugnt med solen<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Sun.png\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-31130\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/Sun-150x150.png\" style=\"width: 40px; height: 40px;\" title=\"\" \/><\/a>Det &auml;r underbara dagar just nu, och jag vet att massor av v&auml;nner och bekanta och andra i gemenskapen &auml;lskar att sola, men lita f&ouml;r en g&aring;ngs skull p&aring; mig:<br \/>\n\tTa det lugnt med&nbsp; solen.<\/p>\n<p><strong>\u25ba V&aring;r hemstj&auml;rna<\/strong> &auml;r ingenting att leka med. Bakom den farliga UV-str&aring;lningen d&ouml;ljer sig faktiskt ett enormt, gigantiskt k&auml;rnkraftsaggregat, som kanske inte alltid dyrkarna av solenergi t&auml;nker p&aring;.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Ta ett dopp p&aring; morgnar<\/strong> och kv&auml;llar, ransonera solandet, ligg inte och grilla dig i timmar mitt p&aring; dan.<\/p>\n<p>En stilla grogg eller drink i skuggan &auml;r D&Auml;REMOT aldrig fel.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/soda.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-31122\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/soda-300x300.jpg\" title=\"Smakar b\u00e4st i skuggan!\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/soda-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/soda-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/soda.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Finsk uppt&auml;ckt: Algols period har saktat av sen Faraos tid Finska astronomer knutna till universitetet i Helsingfors har med hj&auml;lp av egyptologisk expertis tyckt sig kunna konstatera att perioden f&ouml;r f&ouml;rm&ouml;rkelsevariabeln Algol, &quot;Demonen&quot; i Perseus, &ouml;kat n&aring;got under tretusen &aring;r. Lauri Jetsu heter astronomen, som sticker fram hakan med de nya m&auml;tningarna. De &auml;ldsta observationerna&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/05\/28\/nr-101-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 101 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31107"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31107"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31150,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31107\/revisions\/31150"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}