![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/05\/01-large-sack-cash.gif\" "\\"\\"")
<\/a>Priset bekantgörs parallellt under World Science-festivalen i New York.<\/p>\nPriset, uppkallat efter fysikern och industrimannen Fred Kavli,<\/strong> utdelas av Det Norske Videnskabs-Akademi, och dess astrofysiska del gick i förrfjor till tre byggare och konstruktörer av extremt stora teleskop. Första gången (2008) var kvasarupptäckaren Maarten Schmidt <\/strong> en av vinnarna av prissumman på totalt 1 miljon US-dollar\/disciplin.<\/p>\n Vem kan det bli i år?<\/p>\n Supernovaforskarna har ju fått sitt (Nobelpriset), Vintergatans svarta hål-utforskare likaså (Crafoord-.priset). Dags för en exoplanetpionjär? Fast har exoplaneter med astrofysik att göra, i sträng mening?<\/p>\n I statuterna talas om prisets breda inriktning på "outstanding achievement in advancing our knowledge and understanding of the origin, evolution and properties of the universe, including the felds of cosmology, astrophysics, astronomy, planetary science, solar physics, space science, astrobiology, astronomical and astrophysical instrumentation, and particle astrophysics".<\/strong><\/u><\/p>\n \n\tPrisutdelningen sker senare i år i Oslo, 4 september, då den norske kungen, Harald<\/strong>, överräcker check, diplom och guldmedalj.<\/p>\n Kavli-prisen utdelas efter tips av några av de mest prestigefyllda institutionerna i världen: Vetenskapsakademierna i Kina och Frankrike, Max Planck Gesellschaft i Tyskland, The National Academy of Sciences i USA och ärevördiga Royal Society i Storbritannien.<\/p>\n Innan MESSENGER la sig i en bana runt Merkurius, letade sonden då och då också efter "Vulcanoider", alltså små himlakroppar med permanenta banor mellan Merkurius och solen. Tystnaden talade, vilket inte betyder att det inte kan finnas planetskrot där innanför.<\/p>\n Då och då korsas faktiskt Merkurius bana av asteroider med perihelia mindre än Merkurius eget. Den först upptäckta, 1586 Icarus<\/u>, är en så kallad "Merkurius-korsare" med periheliumavståndet 0,18665 mot Merkurius 0,3075.<\/p>\n Legenden Walter Baade<\/strong> upptäckte himlakroppen 1949.<\/p>\n En annan grupp kallad Merkurius-strykare har alla periheliavstånd mindre än Merkurius aphelium men aldrig mindre än planetens perihelium.<\/p>\n Astronomer förväntas ha svar på nästan allting, och är man Astronomer Royal<\/u> i Storbritannien är förväntningarna särskilt stora på kloka, insiktsfulla och reflekterande svar.<\/p>\n Den uppmärksammade tvärkulturella Hay-festivalen i Wales gästas av en rad kändisar från scen & salong & labb, och 4 juni är det allt ljus på kungl astronomen Martin Rees<\/strong>, som bär en massa fina adliga titlar.<\/p>\n Rees har lovat utreda temat "Limits of Science" – vetenskapens gränser.<\/p>\n Finns det saker vi av etiska skäl inte bör syssla med, har vi råd till all forskning och finns det områden som våra mänskliga hjärnor är för korkade för att fatta och som bara "post-human intellects" kan greppa?<\/p>\n Harvard-astronomen Cecilia Payne Gaposchkin<\/strong> var, vilket hennes memoarer avslöjar, glad i både det ena och det andra. I Lund drack hon för mycket punsch hemma hos Lundmarks.<\/p>\n Kanske var hennes återställare en riktigt kall tillnyktrande… "Gaposchkins gazpacho"?<\/p>\n Ingen person verkar ha skadats.<\/p>\n Folk frågar sig om det hade gått att förvana byborna i Nagpur om det annalkande meteoritregnet.<\/p>\n En talesman för utredningen anser enligt sajten ovan att européernas ESRO skulle varit mer "tactful" och att ansvariga för områdets flygplatsradar gott kunde ha sagt något innan, eftersom de kan se meteoriter en timma innan de slår ner.<\/p>\n Problemet med indiernas förväntan på ESRO är att organisationen inte finns längre (den har ersatts av ESA).<\/p>\n Jorden är nu så överbefolkad att det bara är en tidsfråga innan någon blir allvarligt skadad av en rymdsten.<\/p>\n .. och då blir det med en EXTRAUPPLAGA med senaste nytt om Kavli-pristagaren\/pristagarna 2012.<\/p>\n Även ESO flaggar för en spektakulär nyhet 31 maj.<\/p>\n \t\t Vem får Kavli-priset? Kl 15.00 31 maj, svensk eftermiddagstid, får vi veta vem som erövrat årets upplaga av det norska Kavli-priset i astrofysik, nanovetenskap och neurovetenskap. Priset bekantgörs parallellt under World Science-festivalen i New York. Priset, uppkallat efter fysikern och industrimannen Fred Kavli, utdelas av Det Norske Videnskabs-Akademi, och dess astrofysiska del gick i förrfjor… L\u00e4s mer »Nr 103 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31203"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31203"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31203\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31249,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31203\/revisions\/31249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31203"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31203"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31203"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nVulcanoider – finns dom?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nBra frågor…<\/h2>\n
<\/a>Ett PS apropå förra W-bloggens knorr:<\/p>\nLämplig återställare<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nMeteoritfullträffar i Indien?<\/h2>\n
<\/a>Sannolikt har en rad järnrika meteoriter slagit ner över en by i Indien och skadat en rad hus i regionen Katol<\/a>.<\/p>\nVi ses nästa gång…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t\t<\/a><\/span><\/p>\n