\u25ba Charliers dotter Sonja <\/strong>var Bertils mor, och det var Bertil som var med om att sammanställa och ge ut den annorlunda minnesboken Till minne av Siri<\/em>, Siri som var Charliers hustru. Boken kom 1988 och innehåller bl a Siris tidiga kärleksbrev till sin astronommake men också en berättelse om hennes svåra manodepressiva sjukdom. Siri vårdades i omgångar på St Lars i Lund dit professorn tog dagliga promenader från obsis.<\/p>\n \u25ba Barnbarnet Bertil och astronomin<\/strong>? En obefintlig koppling. Vi var tillsammans i Lund 1987 och firade på Fysicum att det gått femtio år sen Charliers svenska översättning av Isaac Newtons<\/strong> Principia <\/em>kom ut. Det blev en ganska lustig tillställning eftersom jag visste att kompisen Bertil haft svårt med multiplikationstabellen redan i småskolan.<\/p>\n \u25ba Charlier och Lundmark var en<\/strong> annan svår kombination. Riktigt kontanta var de nog aldrig, Charlier gillade inte Lundmarks överklagande när denne i första omgången inte fick lundaprofessuren, därtill var deras astronomiska intressen också vitt skilda. Charlier var stellarstatistiker, Lundmark galaxinriktad astrofysiker. Dessutom var Lundmark inte särskilt nådig mot Charlier i sin doktorsavhandling 1920.<\/p>\n \u25ba På en punkt hade de <\/strong>dock ett par gemensamma intressen: Bägge var August Strindberg<\/strong>-anhängare – och bägge forskade i Tycho Brahe.<\/strong><\/p>\n \u25ba Charlier ligger begraven<\/strong> i Lund, på Norra kyrkogården. Hans gravsten illustreras av Karlavagnen över jämtländska fjälltrakter, Charlier var född i Östersund.<\/p>\n Oavsett hur det avlöper för oss på onsdag morgon, om vädergudarna är på vår sida eller inte, så kan en Venus-tårta aldrig sitta fel:<\/p>\n Genom Christian Vestergaard<\/strong> (i sin tur via den Italienbördige amatörastronomen Paolo Tanga<\/strong> i franska Nice) <\/font>har W-bloggen kommit över en smaskig variant:<\/p>\n \tJag gissar att receptet består till lika delar socker och mjöl, några äggulor, därtill bakpulver, glasyr, choklad.<\/p><\/div>\n Christian har också hittat en sajt med mängder av historiska kartor över Venus-passager<\/a><\/p>\n Och apropå Venus: Så trevligt att Per Anderberg <\/strong>i dagens ex av Skånskan<\/em> uppmärksammade vår onsdagsinbjudan till allmänheten på TBO med "morgonfika med Venuspassage"!<\/p>\n Lars Olefeldt <\/strong>har hittat en rolig för att inte säga otrolig filmsnutt med en ung kille på Gotland, Håkan Nordqvist<\/strong>, som tror sig ha gjort en rymdtur i tiden över dimensionerna och träffat sig själv som 70-åring.<\/p>\n http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=63FNwo0ysi4&feature=related<\/font><\/a><\/p>\n Det allra roligaste är speakerns "objektiva" ton och fysikexpertens uttalande.<\/font><\/p>\n Den beramade kollisionen mellan Andromedagalaxen och Vintergatan är föremål för NASA-astronomernas vid Space Telescope Science Institute<\/u> särskilda intresse, och de har nu räknat fram att den kosmiska trafikolyckan inträffar om fyra miljarder år.<\/a><\/p>\n När M31 och Vintergatan går ihop bildas en gigantisk elliptisk galax. Då har solen en miljard år på sig, ungefär, innan den bubblar upp som röd jätte.<\/p>\n Så det blir en katastrof följt av ny katastrof… njae, avståndet mellan de inblandade stjärnorna i själva galaxkrocken är så stora att de inte påverkas mer än marginellt. Däremot får stjärnorna ett nytt supermassivt galaxcentrum att rotera kring, och det förändrar deras banor.<\/p>\n Visst intresse ägnas också den lilla M33-spiralen, som kommer att dansa in mot oss kanske redan innan jätten M31. Detta är ett sant "trekroppars-problem" i kosmisk skala!<\/p>\n Så här tänker sig astronomerna den dramatiska utvecklingen sett från en hypotetisk jordhorison:<\/p>\n Översta raden tv så som det ser ut i dag, bilden t h om två miljarder år, andra raden ovanifrån t v ser vi hur det ser ut om 3,75 miljarder år, t h om 3,85 miljarder år, tredje raden t v om 3,9 miljarder år med intensiv stjärnbildning på gång, t h om4 miljarder år, understa raden t v scenariot om 5,1 miljarder år med M31:s och Vintergatans dubbla centra, t h om 7 miljarder år – centrumet i en elliptisk galax upptar större delen av himlavalvet.<\/p>\n M31:s spektrum i dag är liksom M33:s blåförskjutna, vilket betyder att galaxerna närmar sig oss (eller Vintergatan dem).<\/p>\n .. men det kommer .<\/p>\n Under tiden ska vi försöka ha så roligt vi kan.<\/p>\n Avd. pinsamheter: Vi missade Charliers 150-årsjubileum! Hade min kollega på Kvällspostens kulturredaktion Bertil Behring levt, hade han sett till att jag inte glömt fira hans morfars 150-årsdag: 1 april 1862 föddes C(arl) V(ilhelm) L(udvig) Charlier, som efter en lysande karriär på obsis i Uppsala blev professor i Lund, där han var företrädare till Knut Lundmark.… L\u00e4s mer »Nr 107 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31393"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31393"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31441,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31393\/revisions\/31441"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/charlierSml.jpg\" "\\"C")
<\/a>1 april 1862 föddes C(arl) V(ilhelm) L(udvig) Charlier,<\/strong> som efter en lysande karriär på obsis i Uppsala blev professor i Lund, där han var företrädare till Knut Lundmark<\/strong>.<\/p>\n<\/a><\/p>\nEn smaskig Venus-tårta<\/h2>\n
<\/a><\/div>\nHåkan Bråkan i farten<\/h2>\n
Storsmäll om 4 miljarder år<\/h2>\n
<\/a> <\/a><\/p>\nSlutet är således inte nära…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"