W-bloggens spanare i sf-världen, Bertil Falk<\/strong> (som håller på med ett stort bokprojekt om svensk sf "förr och nu"), noterar i en specialskriven runa: \u25ba Marsberättelserna räknas <\/strong>till en av de två tre viktigaste böcker som författats inom sf-genren. Boken består av noveller, som Bradbury på 1940-talet skrev i en rad amerikanska pulpmagasin som betraktades nedlåtande av sin tids kulturknuttar. Men tiderna förändras. \t\u25ba Författaren Leigh Brackett var något <\/strong>av en mentor för honom, där de spelade boll på stranden i Santa Monica. När hon gifte sig med Edmond Hamilton<\/strong> var han med på bröllopet. Under Bracketts vingar växte Bradbury. Trots att hennes texter än i dag håller högsta tänkbara existentiella standard, så kom han med tiden att överskugga henne litterärt.<\/p>\n \t\u25ba Ray Bradbury växte upp <\/strong>med den uppsjö av filmer, kioskmagasin och tecknade serier som präglade USA från 1920-talet. Han upphörde aldrig att älska den värld som dessa olika media tillhandahöll och som han själv skulle bli en viktig del i. Han hade helt klart för sig det speciella med science fiction-genren som skilde den från andra skönlitterära genrer. \t\u25ba Det påminner om vad Knut Lundmark<\/strong> sa när fil dr Elisabeth Tykeson<\/strong> i BLM <\/em>1954 kallade science fiction för "ett slags skräplåda i vilken all möjlig övernaturlighet har stuvats in".<\/p>\n Lundmark: "Helt visst skall det erkännas, att mycken smörja är skriven inom det vidsträckta område, som dr Tykeson räknar till Science Fiction. Lika mycket eller mera smörja än den, som är skriven inom det mera begränsade område, som vi här räknar till den naturvetenskapliga skönlitteraturen, hittar man utan svårighet inom det, som gör anspråk på att vara verklig skönlittertur."<\/strong><\/u><\/p>\n \t\u25ba Vad både Lundmark och Bradbury<\/strong> insåg var genrens alldeles speciella möjligheter och fördelar. För utöver det att sf handlar om idéer, så är det den litterära riktning som sätter in människans existentiella situation – det må vara individuellt eller som släkte – i ett kosmologiskt sammanhang med utsträckning inte bara i rummets, tomrummets och icke-rummets dimensioner utan också i tidens då, nu och sedan, ej att förglömma tidsdimensionens sublima "aldrig", och andra former av utom- och inomdimensionella tillstånd och nollställningar. \u25ba Rusa nu inte till <\/strong>närmaste bibliotek utan ta det lugnt och läs Bradbury under regniga sommarkvällar, så slipper Du glo på TV."<\/p>\n Det är kul för oss i den sydsvenska ASTB-sfären att Scanpix intervju med vår ordf Peter Linde<\/strong> i går morse<\/span> bl a finns att beskåda på Kvällsposten\/Expressens <\/em>webb-tv.<\/p>\n Bilder ramlar in hela tiden på nätet av passagen, varför alla annorlunda motiv friskar upp anrättningen. Så ett särskilt tack till författaren och entertainern och kompisen på Limhamn, Gunnar Bernstrup<\/strong>, som långt före Venuspassagen i går morse fick tag i denna sensationella komposition hemmavid:<\/p>\n För Gunnar var själva Venuspassagen i sig ingen sensation. Han hade liksom sett "det hele" innan. Kolla Gunnars dagsfärska blogg!<\/a><\/p>\n Vår outtröttlige proffsvän på Onsala rymdobsis Robert Cumming<\/strong> har för sin del letat fram detta annorlunda Venusmotiv:<\/p>\n – Läste om CVL Charlier <\/strong>150 i din blogg och vill bara påminna om att Charlier något år Tack till Lars Olefeldt<\/strong> som snappat upp en Youtube-film om Mars One-projektet<\/a>, som siktar på<\/span> en bemannad mission (fyra personer) till den röda planeten med byggandet av en bemannad Marsstation redan 2023.<\/p>\n En som understödjer projektet och som talar sig varm för dess förverkligande är Nobelpristagaren Gerard 't Hooft.<\/strong><\/p>\n Sajt med info här: www.mars-one.com<\/p>\n Det nya teleskopet Alma uppgraderas redan innan det är färdigbyggt – med spetsteknik från Chalmers. När uppgraderingen av jätteteleskopet i Chile är klar kommer astronomer att kunna undersöka universums första galaxer, och leta efter vatten i andra planetsystem.<\/p>\n Almas styrelse har nu gett klartecken för en ny uppsättning av mottagare med prestanda i världsklass. De kommer att ge teleskopet tillgång till en del av ljusets spektrum som det för tillfället inte kan studera. Mottagarna byggs av ett internationellt konsortium, där Chalmers och Onsala rymdobservatorium har nyckelroller.<\/font><\/p>\n Hans Olofsson<\/strong>, professor i radioastronomi vid Chalmers och föreståndare för Onsala rymdobservatorium, gläds åt det nya uppdraget.<\/font><\/p>\n – Det är mycket roligt att vara med och göra Alma till ett av vår tids största och bästa observatorier. För Chalmers är kontraktet värt 50 miljoner kronor över 5 år. Under tiden som Alma byggs kommer totalt 180 miljoner kronor tillbaka till Sverige i form av kontrakt, säger han i ett pressmess från Chalmers.<\/a> Vi får säkert veta mer om detta "kap" när Hans Olofsson gästar Tycho Brahe-sällskapet i höst som föredragshållare.. \u25ba Bakom de nya mottagarna<\/strong> står forskarna i Onsala rymdobservatoriums grupp för avancerad mottagarutveckling vid Chalmers i Göteborg. De har stått för utveckling och konstruktion av mottagarna, samt framtagning av prototyper. Sex av mottagarna har redan levererats till Alma.<\/font><\/p>\n \u25ba <\/font><\/font>Under de närmaste fem åren<\/strong> kommer Almas alla 66 antenner att utrustas med de nya mottagarna. Med reservdelar inräknade betyder det att 67 nya enheter behöver tillverkas.<\/font><\/p>\n – Vårt uppdrag blir att tillsammans med våra kollegor i Nederländerna tillverka 67 nya mottagare som är lika känsliga som de sex som vi redan byggt i vårt laboratorium i Göteborg, säger Victor Belitsky,<\/strong> professor i radio- och rymdvetenskap vid Chalmers, som blir teknisk projektledare för hela konsortiet.<\/font><\/p>\n \u25ba Mottagarna kommer att användas<\/strong> för att studera några av universums allra tidigaste galaxer, och för att förstå hur de första stjärnorna bildades. De kommer även att förbättra astronomers möjligheter att upptäcka livsviktiga molekyler, såsom vatten, i de skivor av stoft och damm kring stjärnor i vilka man tror att planeter bildas, och i atmosfärerna hos planeter och kometer i vårt eget solsystem. Vem bryr sig om hur mycket asteroiden 1999 RQ36<\/u> väger?, frågar sig Time i en artikel<\/a> som Carl-Olof Börjeson <\/strong>snappat upp.<\/font><\/p>\n Jo, vi bryr oss därför att asteroiden mellan åren 2169 och 2199 kommer att passera jordklotet åtta ggr på nära håll.<\/font><\/p>\n Asteroiden, en NEO (Near Earth Object), har en diameter på 560 m, så den är inget att leka med. Vikten ligger på 60 miljoner ton, som utslaget på småplanetens volym ger den en täthet runt vattnets, Vi är inte bortskämda med teaterpjäser med naturvetenskapliga teman i Malmö. För ett bra tag sen gavs stycket om Niels Bohr <\/strong>och Werner Heisenberg<\/strong> (Copenhagen<\/em>) i en lysande privatteater-uppsättning, och Bengt Hall<\/strong>, operachefen, vet i alla fall om att John Adams<\/strong> skrivit en opera om J Robert Oppenheimer<\/strong> och a-bomben. Det vet han för det är jag som tipsat honom.<\/p>\n I Stockholm gav Kista Teater tidigt i våras en pjäs om Lise Meitner <\/strong>och Otto Hahn<\/strong>. Han, tysken, fick Nobelpriset, inte hon, judinnan. fast hon borde fått dela äran för sin upptäckt av fissionen. Lise & Otto<\/em> är på 45 minuter. Den borde nån alert friteater ta upp här nere. Eller ska vi hoppas på ett gästspel nån gång?<\/p>\n Ray Bradbury – banbrytaren Ray Bradbury har gått bort, 91 år gammal. Det lamenterar vi inte över i sig, inte på annat vis än med hänsyn till det faktum att den bortre parentesen definitivt nu satts för ett rikt och betydande författarskap. W-bloggens spanare i sf-världen, Bertil Falk (som håller på med ett stort bokprojekt… L\u00e4s mer »Nr 110 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31529"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31529"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31529\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31581,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31529\/revisions\/31581"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31529"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31529"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31529"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\t![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/6a00d8341c630a53ef00e5543aa0eb8834-800wi1.jpg\" "\\"Ray")
<\/a>"Marsianerna har sorg. De kommer att sakna honom, liksom vi. Mannen som skrev The Martian Chronicles<\/em> (Invasion på Mars<\/em>), Ray Bradbury har avlidit 91 år gammal i Los Angeles 5 juni.<\/p>\n
\n\tNumera har inte bara Bradburys författarskap accepterats, smutsblaskorna som Bradbury, H.P.Lovececraft, Edmond Hamilton, Jack Williamsso<\/strong>n och Leigh Brackett<\/strong> skrev i har idag helt ny status.<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t
\n\t\u25ba När han för två år sedan<\/strong> intervjuades av The Paris Review<\/em>, sa han följande tänkvärda ord, där han framhöll att science fiction erbjuder en bättre möjlighet för kulturkritik än annan skönlitteratur: <\/span><\/span>"Mainstream har inte fäst uppmärksamheten på alla de förändringar vår kultur genomgått de senaste femtio åren. Vår tids viktiga idéer – medicinens utveckling, betydelsen av rymdforskningen för släktets avancemang – har försummats. Kritikerna har i allmänhet fel, eller så har de släpat efter femton, tjugo år. De har missat en massa. Jag förstår inte varför fiktiva idéer ska negligeras på det sättet. Jag kan inte förklara det med annat än som ett uttryck för intellektuell snobbism."<\/u><\/strong><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t
\n\t\u25ba Bradbury med sin gnistrande<\/strong> fantasi levandegjorde situationer som även om de inte alltid var tänkbara stod som metaforer för vår verklighet i nuet och framtiden. Vid sidan om marsboken kan nämnas Fahrenheit 451<\/em>, Den illustrerade mannen <\/em>och självbiografin Blommande vin<\/em>, som alla finns på svenska.
\n\t<\/strong><\/p>\nAnnorlunda Venusmotiv<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nC V L Charlier spelade schack – också!<\/h2>\n
<\/a>Calle Erlandsson<\/strong> i LASK (Lunds akademiska schackklubb) erinrar:<\/p>\n
\n\tföre LASK:s existens var ordförande i Lunds Schackklubb, bildad år 1900.
\n\t– Han var inte så oäven som spelare också.<\/span><\/p>\nPå Mars redan 2023?<\/span><\/h2>\n
Chalmers i framkanten<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t<\/font><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t<\/font><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t
\n\t\u25ba Beslutet att finansiera<\/strong> denna utbyggnad av Alma redan innan teleskopet är färdigbyggt fattades av Almas styrelse 1 april i år. Den 9 maj godkändes beslutet av Europeiska sydobservatoriets finanskommitté. Uppgraderingen väntas vara klar 2016.<\/font><\/p>\nAsteroidens vikt – vem bryr sig?<\/h2>\n
\n\t<\/span><\/p>\nNär kommer Meitner-pjäsen till Malmö?<\/h2>\n
\n\t<\/em><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"