{"id":31721,"date":"2012-06-14T13:24:04","date_gmt":"2012-06-14T12:24:04","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=31721"},"modified":"2012-06-14T22:02:16","modified_gmt":"2012-06-14T21:02:16","slug":"nr-114-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/06\/14\/nr-114-2012\/","title":{"rendered":"Nr 114 2012"},"content":{"rendered":"
\n

VM-kamp om äldsta galaxen
\n\t\t<\/span><\/h2>\n

Striden är benhård mellan olika forskarteam. Det är fullt ståhej om vem som observerat den hittills äldsta galaxen i vårt universum. <\/span><\/p>\n

Här är tre huvudkandidater just nu:<\/span><\/p>\n

\u25ba <\/strong>Japanska Hawaii-baserade<\/strong> astronomer (Subaru, Keck) har funnit en galax 12,91 miljarder ljusår bort, vilket fått en kosmologexpert på Caltech att påpeka att styrkan i denna observation är att de allra flesta är överens om mättekniken bakom. <\/span><\/p>\n

\u25ba <\/strong>Två tidigare franska  Hubble ST-observationer<\/strong> med galaxer 13,1 respektive 13,2 miljarder ljusår bort har inte ännu kunnat bekräftas.
\n\t\t<\/span><\/p>\n

\u25ba Den allra senaste rapporten kommer<\/strong> från ASU (Arizona State University), i vilken astronomerna mätt på galaxen kallad  LAEJ095950.99+021219.1<\/u>. Ljuset från galaxen som vi ser här och nu lämnade himlakroppen bara 800 miljoner år efter Big Bang-smällen.<\/div>\n
Denna observation skedde i fjor sommar<\/a> med hjälp av Carnegie-institutionens stora Magellan-teleskop på Las Campanas Observatory i Chile. Forskarna skannade igenom ett området stort som fullmånen när de hittade galaxen 13 miljarder ljusår ut (rödförskjutning runt 7).<\/div>\n
Fotonerna strålar ut från joniserat väte, och det är en oerhörd teknisk bedrift att få grepp om dessa svaga ljuskällor med hjälp av specialfilter.<\/div>\n
På bilden motsvarar blått det optiska ljuset, rött markerar nära infrarött ljus och  det gröna ligger runt 968 nm.<\/div>\n
LAEJ095950.99+021219.1 är den gröna fläcken i mitten av bilden, som täcker 1\/600-del av det parti av himlavalvet som utforskades.<\/div>\n
Foto:  ASU\/James Rhoads<\/strong><\/div>\n
\n\t\t\"\"<\/a><\/p>\n

\t\tDet vore bra om forskarsamhället kunde ena sig om vem som toppar pallen, så att Guinness Rekordbok<\/em> kan få med uppgiften.<\/div>\n

Fides och Maia kolliderar?<\/h2>\n
Redan i slutet av 1800-talet spekulerade astronomer i om asteroiderna 37 Fides<\/u> och 66 Maia<\/u> nån gång skulle kollidera eller bilda ett binärt system. Deras banor var de enda kända då som korsade varandra.<\/div>\n
Jag såg denna spekulation i J E Gores<\/strong> The Scenery of the Heavens <\/em>(1890) och jag är nyfiken på hur det förhåller sig. Någon?<\/div>\n

Poetiskt av  Rune<\/h2>\n
Asteriskens* <\/em>utgivare och redaktör  Rune Fogelquist<\/strong> berättar att det får bli ett dubbelnummer närmast, eftersom han har ett besvärligt ryggproblem att dras med och inte kan sitta i sin datorstol och skriva och redigera.<\/div>\n
Den som väntar på något gott etc etc!<\/div>\n
Själv har Rune skrivit en läsvärd artikel i senaste Populär Astronomi<\/em>, och han är som alla vet en god rimsnidare. Så här lyder Runes dikt "I skenet av månen":<\/div>\n
Somliga nätter är ljusa i skenet av månen.<\/span><\/div>\n
Skön blir natten i skenet av månen.<\/span><\/div>\n
Dagg och dimma  glimmar i skenet av månen.<\/span><\/div>\n
Flickor och gossar stäms romantiskt i skenet av månen.<\/span><\/div>\n
Dock, astronomen fördystras av skenet från månen.<\/span><\/div>\n
Svårobservrat. nämigen., blir det i skenet av månen.<\/span><\/div>\n
Han önskar åt fanders allt sken ifrån månen.<\/span><\/div>\n
Den fånen.<\/span><\/div>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

SMÅ teleskop gör  STORA exoupptäckter<\/h2>\n
Hört talas om KELT, The Kilodegree Extremely Little Telescope<\/u>? Amerikanerna har två av dessa amatörteleskop-stora exoplanetjagare igång (KELT-North i Arizona och KELT-South i Sydafrika), som nu börjar producera resultat. På AAS möte i Anchorage har berättats om upptäckten av två exoplaneter, med hjälp av transittekniken.<\/div>\n
KELT:s dimensioner är som de flesta teleskop för nybörjaramatörer<\/a>, de fotograferar himlavalvet i rutor i 26×26 grader och bevakar ljusa stjärnor i spannet 8<V<10 mag. Kameraobjektivets storlek  42 millimeter!<\/div>\n
Kostnaden för att bygga KELT ligger på 25 000 dollar per instrument.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
KELT-principen är ganska smart, för det är omöjligt för de riktigt stora teleskopen i världen att observera dessa ljusa stjärnor.<\/div>\n

Stjärnor över New York<\/h2>\n
Numera Malmöbosatta konstnären Madeleine Alm <\/strong>a k a Aya<\/strong> ställer ut från och med 1 juli på Galleri Villa Sandby utanför Borrby, Österlen.<\/div>\n
Madeleine gör gärna fräcka och raffiga kvinnobilder (temat för sommarutställningen är "Women"), men ofta förekommer också stjärnhimlen som en fond. Som i denna härligt nostalgiska Art Deco-inspirerade illustration med New Yorks skyskrapor och kvinna i symbolisk bubbla (klicka på bilden så får du upp den i tittvänligt format)<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

VM-kamp om äldsta galaxen Striden är benhård mellan olika forskarteam. Det är fullt ståhej om vem som observerat den hittills äldsta galaxen i vårt universum. Här är tre huvudkandidater just nu: \u25ba Japanska Hawaii-baserade astronomer (Subaru, Keck) har funnit en galax 12,91 miljarder ljusår bort, vilket fått en kosmologexpert på Caltech att påpeka att styrkan… L\u00e4s mer »Nr 114 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31721"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31721"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31721\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31745,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31721\/revisions\/31745"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31721"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31721"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31721"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}