{"id":31845,"date":"2012-06-18T21:20:20","date_gmt":"2012-06-18T20:20:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=31845"},"modified":"2012-06-19T02:57:21","modified_gmt":"2012-06-19T01:57:21","slug":"nr-117-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/06\/18\/nr-117-2012\/","title":{"rendered":"Nr 117 2012"},"content":{"rendered":"

Otrolig vintergatsbild från Antarktis<\/h2>\n

Från ESA:s Concordia-station i Antarktis på 3200 höjd ses stjärnhimlen extremt bra just nu – solen försvann under horisonten i början av maj och återkommer inte förrän i slutet av augusti.<\/p>\n

Just nu lever 13 forskare och tekniker här – det är som på en annan planet! – och det gäller verkligen att passa sig. Den som går ut själv och bryter benet hittas kanske nån gång i en snödriva om ett halvår. Väl bevarad.<\/p>\n

Det sista flygplanet lyfte i februari. På sin blogg talar signaturen Julien<\/strong> euforiskt om skönheten, tystnaden och hur liten han känner sig inför det himmelska skådespelet.<\/p>\n

Julien – efternamn okänt för mig – heter alltså Antarktis-forskaren som tagit vintergatsmotivet 14 juni<\/a>  och som lämnat en rapport i bloggen Cronicles from Concordia.<\/u><\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/h2>\n

Planetariet i fokus<\/h2>\n

Lunds nya planetarieprojektor och alla dess  möjligheter uppmärksammades av Sydsvenskans <\/em>lundaredaktör Alf Sjögren<\/strong> i dag. Vår styrelsemedlem Anna Arnadottir<\/strong>, planetariechefen, berättar att hon fortfarande sitter på skolbänken för att lära sig alla tekniska finesser.<\/p>\n

Under sommaren (v25-v32) har planetariet  öppet tisdag-lördag ocxh där visas då:.
\n\tKL 14:00        Vi är astronomer!
\n\tKL 14:45        Vi är astronomer!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vattenhallen är att gratta till det nya vidundret från Sky-Skan Europe. Och en positiv tanke (!) till outgrundliga Sydis, som då och då blixtrar till i den lokala bevakningen.<\/p>\n

Lundmark-sajten<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vår Knut Lundmark<\/strong>-sajt har börjat kompletteras igen efter en tids uppehåll. Nu är t ex underfliken om hans doktorsavhandling  avklarad, en avhandling som kan läsas som kriminalroman där brottsplatsbitarna sakteliga faller  på plats.<\/p>\n

Notera att Lundmark var snubblande nära 1919 att prata om supernovor. S And<\/u>, som flammade upp i M31 året1885, beskrivs av honom som en "giant nova", övriga som "dwarfs",<\/p>\n

Vad ligger bakom  ljuspricken i M99?<\/h2>\n

\"\"<\/a>M 99 är en klassisk spiralnebulosa, som spökar i alla utforskningar av vårt "nära" universum – det som sträcker sig ut runt 50-55 miljoner ljusår. Praktfulla spiraler av detta slag kallas gärna på engelska "grand design spirals", storslaget utformade spiraler, och det intressanta nu är HST:s observationer av en ljusfläck som ingen astronom<\/a> hittills riktigt fått grepp om:<\/p>\n

PTF 10fqs<\/u> är ett sådant fenomen – PTF efter Palomar Transient Factory – och himlakroppen syns som en ljus punkt uppe t v på bilden nedan, vid pilen. KLICKA på bilden!<\/p>\n

Vad handlar det om?<\/p>\n

\u25ba PTF 10fqs är ljusare än ljuset<\/strong> från ytutbrotten från  en "vanlig" nova och betydligt svagare än en våldsamt exploderande supernova.<\/p>\n

\u25ba Vissa rapporter talar om en röd nova<\/strong>, men en annan vildare hypotes  är att vi här ser något oerhört unikt – en jätteplanet som störtar in i sin moderstjärna.<\/p>\n

Jag förbehåller mig rätten att ligga lågt (säkrast så), Hubble-bilden togs i juni 2010 och ingår i en tävling  som kallas Hubble’s Hidden Treasures Competition<\/p>\n

\"\"<\/a> <\/a><\/p>\n

Erkänn att det är ganska häftigt att komma så här långt in en spiralgalax låååångt där ute.<\/div>\n

Saturnus-bilder utan krusiduller<\/h2>\n
\n

Den filippinske amatörastronomen och planetfotografen Christoper Go<\/strong>, Cebu, har tagit några sällsynt vackra Saturnus-bilder senaste tiden,  som Christian Vestergaard<\/strong> har fångat upp.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

– Imponerande, tycker CV.<\/p>\n

Det är bara att hålla med.<\/p>\n

\tHemsidan finns här:<\/p>\n

http:\/\/astro.christone.net\/saturn\/<\/a><\/div>\n<\/div>\n

Första kinesiskan nu i rymden<\/h2>\n
1963 Valentina Tereshkova<\/strong>, tjugo år senare Sally Ride<\/strong>,,, och nu, 2012, är det dags för den första kinesiska kvinnan i rymden – Liu Yang <\/strong>heter hon, är 34 år gammal och stridspilot i det "civila".<\/div>\n
Liu Yang skickades upp med sina två kinesiska manliga  kolleger härom dan och ingår i Kinas fjärde bemannade rymduppskjutning, kallad Shenzhou-9.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n

\n\tAlla har vi varit små…<\/h2>\n
Povel Ramel <\/strong>skapade en kul visa på temat "Alla har varit små", och det stämmer faktiskt också för de STORA astronomerna som började som amatörer och använde SMÅ vardagliga teleskop.<\/div>\n
Vem tror ni står och kikar här i ett vanligt amatörteleskop?<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
 <\/div>\n
Rätt svar: Edwin P Hubble<\/strong>.<\/div>\n
Året var 1914 och fotografiet togs i \ufeffSilver Hills, Indiana, i vännen  John Roberts<\/strong> hem,  1235 Main Street, Hill Road.<\/div>\n
Det var sent på eftermiddan och Hubble tittade mot väster. Mot vad?
\n\tTio år senare var han en av världens mest kända astronomer och kom resten av sitt liv att arbeta med muskedundren på Mt Wilson och Mt Palomar.
\n\t <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Otrolig vintergatsbild från Antarktis Från ESA:s Concordia-station i Antarktis på 3200 höjd ses stjärnhimlen extremt bra just nu – solen försvann under horisonten i början av maj och återkommer inte förrän i slutet av augusti. Just nu lever 13 forskare och tekniker här – det är som på en annan planet! – och det gäller… L\u00e4s mer »Nr 117 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31845"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31845"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31845\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31899,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31845\/revisions\/31899"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31845"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31845"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31845"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}