{"id":31982,"date":"2012-06-23T13:22:06","date_gmt":"2012-06-23T12:22:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=31982"},"modified":"2012-06-24T04:06:47","modified_gmt":"2012-06-24T03:06:47","slug":"nr-119-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/06\/23\/nr-119-2012\/","title":{"rendered":"Nr 119 2012"},"content":{"rendered":"
\n
\n

Is i månkratern Shackleton<\/h2>\n

Det har varit tyst om månen en tid, men nu kommer NASA med ny information om att det förekommer rikligt med is i Shackleton-kraterns golv – över 20 procent av ytan är täckt av is visar studier av dess albedo.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

5 miljoner exakta reflektions- och höjdmätningar utfördes och ledde fram till en "digital elevation model"<\/p>\n

Med hjälp av dessa lasermätningar från sonden  LRO (Lunar Reconnaissance Orbite) har kratern, som ligger vid månens aldrig solbelysta sydpol, visat sig ha ett ljusare kratergolv än omgivande kratrar.<\/p>\n

NASA:;s månforskare har fingranskat kratern, som är ovanligt väl bevarad över eonerna. Förmodligen skapades den för tre miljarder år sedan, och kratergolvet är fyllt av småkratrar efter smällen.<\/p>\n

Shackleton-kraterns djup är  3 km djup och den är 21 km bred. Eftersom solljuset här lyser med sin frånvaro är kylan därefter.<\/p>\n

Kraterns väggar är också ljusa, vilket kan ha med  ispartiklar att göra men också med att underliggande material kommer i dagern efter  månbävningar och  meteoritnedslag.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

På NASA-sajten finns ett par riktigt bra videosnuttar som visar hur Shackleton belyses under en månad. Kratergolvet ligger helt i mörker, bara toppen av kraterväggarna träffas av solljuset – områden som å andra sidan är utsatta för permanent solbelysning. Detta omskrevs redan på 50-talet av månutforskare som H P Wilkins<\/strong> och Patrick Moore<\/strong>.<\/p>\n

Nytt liv i Geminiderna<\/h2>\n

Asteroiden 3200 Phaethon anses ligga bakom Geminid-svärmen i december. Asteroiden fördubblade sin ljusstyrka i juni 2009, och nu har en rysk astronom vid namn G O Ryabova noterat att asteroiden sprätt ut ytterligare meteorider <\/a>som kommer att nå jorden 2014 och som närmast ligga oss 0.015AU åtminstone fram till 2050.<\/p>\n

Radiantens position α≈ 114°.65 ± 2°.5, δ≈ 32°.7 ± 0°.1.<\/p>\n<\/p><\/div>\n

Rolf Hepp 80<\/h2>\n

En morgontidning i Malmö, Sydsvenskan<\/em>.  uppmärksammade att koreografen och dansaren Rolf Hepp<\/strong> fyllde 80 år 22 juni. \"\"<\/a>Men inte bara det: Vår flitige ASTB-medlem Rolf, som ställer upp på allt vi gör, 75-årsjubileer, Ven-utflykter m m, berättade att vi ska sända en tv-inspelning av hans balett Aniara<\/em> i höst och att han i samband med det kommer att visa några av sina egna oljor på Aniara-temat.<\/p>\n

Tack Rolf för gratisreklamen!<\/p>\n

Rolf firade sin dag med barn och barnbarn i Amsterdam, men när han kommer  hem  till stan ska han få en kvast.<\/p>\n

Ett vin i Galileis smak<\/h2>\n
Goda vänner gav mig på midsommarafton en verklig fin present: En flaska Notte di Galilei,<\/u> ett rött vin namnat efter Galileo Galilei.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Jag har inte öppnat flaskan ännu så, men det är ett Rosso Riserva, ska ha kraftfull smak och påminna lite om ett högklassikt Médoc-vin. På nätet ger Winscout.info <\/u>vinet ett mycket gott omnämnande.<\/div>\n
Vinet finns bara i halvflaskor<\/div>\n<\/div>\n

"Krig och fred" i nebulosornas rike<\/h2>\n

I H-alfaspektrumet ser NGC 6357  ut som en fredsduva t v och en dödskalle t h, vilket fick astronomerna att kalla objektet "War and peace"-nebulosan.<\/p>\n

\"\"<\/a>Nu har ESO:s monsterteleskop VLT har tagit den hittills mest detaljerade bilden<\/a> av en del av den starkt stjärnsalstrande nebulosan. Teleskopet fångar många unga, heta stjärnor, glödande gasmoln och bisarra stoftstrukturer som huggits fram av ultraviolett strålning och stjärnvindar.<\/p>\n

 NGC 6357 ligger i konstellationen Scorpio\/Skorpionen och VLT:s närstudie visar både en bred ström av stoft och damm över nebulosans mitt som absorberar ljus från mer avlägsna objekt men också t h en liten klunga blåvita stjärnor som har bildats ur gasen. Stjärnorna är troligen bara ett par miljoner år gamla.<\/p>\n

Hela bilden täcks av mörka stråk av kosmiskt stoft, dammkorn som är mycket mindre än de som vi hittar i våra hem. De liknar snarare rökpartiklar och består mest av mycket små korn av silikater, grafit och vatten-is som tidigare generationer av stjärnor har skapat och skjutit ut i rymden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Solurs-entusiaster United<\/h2>\n
\"\"<\/a>Vi brukar ju säga att föreningslivet är en svensk uppfinning och att det finns föreningar för precis allt. Men jänkarna ligger inte långt efter oss, bevisat av det finns ett nordamerikanskt sällskap för solursfantaster:<\/font><\/div>\n
 <\/div>\n
http:\/\/www.sundials.org\/<\/a><\/div>\n
 <\/div>\n
Det är Christian "Den gode" Vestergaard<\/strong> som tipsar.<\/div>\n
Eftersom jag själv har en balkong\/altan mot söder, funderar jag skarpt på att skaffa ett litet solur.<\/div>\n

Sträng tillsägelse<\/h2>\n

1927 var det dags för en total solförmörkelse, synlig i England bl a, och denna illustration är från denna förmörkelse:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

– Osbert! Om du inte uppför dig ordentligt, får du inte följa med nästa gång.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Is i månkratern Shackleton Det har varit tyst om månen en tid, men nu kommer NASA med ny information om att det förekommer rikligt med is i Shackleton-kraterns golv – över 20 procent av ytan är täckt av is visar studier av dess albedo. 5 miljoner exakta reflektions- och höjdmätningar utfördes och ledde fram till… L\u00e4s mer »Nr 119 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31982"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=31982"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31982\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32031,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/31982\/revisions\/32031"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=31982"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=31982"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=31982"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}