{"id":3201,"date":"2010-05-08T11:21:47","date_gmt":"2010-05-08T10:21:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3201"},"modified":"2010-05-08T11:21:47","modified_gmt":"2010-05-08T10:21:47","slug":"nr-48-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/08\/nr-48-2010\/","title":{"rendered":"Nr 48 2010"},"content":{"rendered":"

Farfarsfar och Hallys komet 1910<\/h2>\n
\n
\n
N\u00e4r farfarsfar inte badade i M\u00f6lle, stod han sannolikt i st\u00e4llet och tittade p\u00e5 Halleys komet. \u00c5ret var 1910, och i dagarna f\u00f6r exakt 100 \u00e5r sedan kunde en l\u00e4tt uppskr\u00e4md m\u00e4nsklighet f\u00f6lja kometens utveckling och dess bana p\u00e5 norra himlavalvet.<\/dt>\n
Skr\u00e4cken kom sig av att i kometens svans hade uppt\u00e4ckts giftiga kolv\u00e4ten typ HCN, bl\u00e5syra, och att svansen kom att svepa \u00f6ver jordklotet. Men ingenting skedde – ingenting KUNDE ske. <\/dt>\n<\/dl>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>
Skr\u00e4mmande syn 1910.<\/figcaption><\/figure>\n

Tack till min stringer Christian Vestergaard som erinrar om 100-\u00e5rsspektaklet, som bl a skildras p\u00e5 denna tysk sajt<\/a>:<\/p>\n

– Denna\u00a0passage\u00a0 blev “magnitudm\u00e4ssigt” ganska bra f\u00f6r d\u00e5tidens observat\u00f6rer. En viss professor Campbell p\u00e5 Lickobservatoriet noterade 20 maj p\u00e5 morgonen att kometens tydligt kr\u00f6kta\u00a0stoftsvans hade v\u00e4xt till sig till 140 grader! Inte s\u00e5 d\u00e5ligt det heller.<\/p>\n

Tyske astronomilegendaren Max Wolf var den f\u00f6rste som \u00e5teruppt\u00e4ckte kometen 12 september 1909, sen gick det fort – perihelium-passagen \u00e4gde rum 20 april 1910, 20 maj var kometen som n\u00e4rmast jorden (0,15 AU) och k\u00e4rnans magnitud l\u00e5g d\u00e5 p\u00e5 -1.<\/p>\n

Sista observationen \u00e4gde rum 22 april 1911 vid La Plata-observatoriet i Sydamerika.<\/p>\n

Halleys komet, som ju \u00e5terkommer vart 75-76 \u00e5r, har n\u00e4stan observerats sen Hedenh\u00f6s dagar – kinesiska observationer 240 f Kr \u00e4r de \u00e4ldsta riktigt s\u00e4kert belagda iakttagelserna.<\/p>\n

Vi som hoppades p\u00e5 ett da capo 1986 blev djuuuupt besvikna. Den Halleypassagen var ett svagt eko av det farfarsfar och hans generation\u00a0 upplevde,\u00a0 och fr\u00e5gan \u00e4r om jordborna n\u00e5nsin f\u00e5r uppleva n\u00e5got liknande igen. Desto viktigare var den n\u00e4rkontakt med kometen som t ex sonden Giotto genomf\u00f6rde och som gav oss massor av ny information.<\/p>\n

Just nu laddar Halleys komet batterierna l\u00e5ngt ut i planetsystemet f\u00f6r \u00e5terkomst runt \u00e5r 2061.<\/p>\n

Christian Vestergaard har tre b\u00f6cker om kometen i sin bokhylla:<\/div>\n
Kometer och kometskr\u00e4ck<\/em> av Bj\u00f6rn Hedberg, Rubicons f\u00f6rlag.<\/div>\n
Halleys komet<\/em> av Sir Patrick Moore och John Mason, Natur och kultur.<\/div>\n
Kometen kommer!<\/em> av Nigel Calder, Brombergs F\u00f6rlag<\/div>\n
\n

Ungdomlig sommartr\u00e4ff i Klingenthal<\/h2>\n

Hans Bengtsson tipsar om sommarens International Astronomical Youth Camp (IAYC)<\/a>:<\/p>\n

– IAYC h\u00e5lls i Europa \u00e5r efter \u00e5r efter \u00e5r och ger en fantastisk m\u00f6jlighet f\u00f6r astronomiintresserade ungdomar att tr\u00e4ffas. Dock har den alldeles f\u00f6r litet svenskt deltagande, kanske f\u00f6r att vi inte g\u00f6r s\u00e5 mycket reklam f\u00f6r arrangemanget.<\/p>\n

– F\u00f6rresten \u00e4r du delvis ansvarig f\u00f6r att IAYC finns! Tr\u00e4ffen startades i regi av IUAA en g\u00e5ng i tiden, och jag var sj\u00e4lv med en av de f\u00f6rsta g\u00e5ngerna, det var i Bologna i augusti 1971. Minnen f\u00f6r livet fick jag.<\/p>\n

– Dagens unga svenska amat\u00f6rastronomer borde utnyttja m\u00f6jligheten b\u00e4ttre, kan man tycka. N\u00e5gra lediga platser finns \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge\u00a0kvar till IAYC 2010 i Klingenthal i Tyskland 1 – 21 augusti.<\/p>\n<\/div>\n

Asteroiden Malm\u00f6 – vad vet vi (inte)?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Malm\u00f6, Helsingborg, G\u00f6teborg och Stockholm – men INTE Uppsala – har asteroider namnade efter sig. Som Malm\u00f6bo \u00e4r jag speciellt nyfiken p\u00e5 “min egen” sm\u00e5planet,\u00a0 som uppt\u00e4cktes, om jag f\u00f6rst\u00e5tt saken r\u00e4tt, i slutet av 1980-talet.<\/p>\n

Asteroiden pendlar i en svagt elliptisk bana (excentriciteten 0,0343) mellan 2,5 och 2,7 jordavst\u00e5nd AU och tillh\u00f6r s\u00e5ledes huvudb\u00e4ltet av asteroider.\u00a0 Absoluta magnituden, m\u00e4tt fr\u00e5n avst\u00e5ndet 1AU, \u00e4r p\u00e5 14,1 magnituder, s\u00e5 Malm\u00f6 b\u00f6r kunna ses t ex fr\u00e5n Oxie.<\/p>\n

Numret i katalogerna \u00e4r antingen, som hos JPL,\u00a0 10550 Malm\u00f6<\/a> eller 1992 RK7 eller 1989 YZ eller 1991 JP6.<\/p>\n

Malm\u00f6 har observerats ett antal hundra g\u00e5nger, under tio perihelium-passager, och n\u00e4sta perihelium infaller 5 juli 2012.<\/p>\n

Jag har f\u00f6rg\u00e4ves jagat uppgifter om Malm\u00f6s storlek, men helt obetydlig kan asteroiden inte vara. Inte med den magnituden. Gissningsvis ligger storleken n\u00e5nstans emellan n\u00e5gra hundra meter och ett par kilometer.<\/p>\n

1992 s\u00e5gs asteroiden fr\u00e5n La Silla av den v\u00e4lk\u00e4nde belgiske “Minor Planet”-astronomen Eric W Elst, som uppt\u00e4ckt\u00a0 tusentals sm\u00e5planeter. Men om det var Elst som fr\u00e5n b\u00f6rjan uppt\u00e4ckte Malm\u00f6 vet jag inte, sannolikt var det i st\u00e4llet Robert H MacNaught vid Siding Spring-observatoriet utanf\u00f6r Canberra, Australien. Och sannolikt skedde det med den gamla Uppsala-Schmidten d\u00e4r, vilket g\u00f6r Uppsalas “tystnad” bland de svenska stadsnamnade sm\u00e5planeterna ytterligare pikant. \u00c5 andra sidan har\u00a0 Fyris-profilen G\u00f6sta Knutsson f\u00e5tt en egen asteroid uppkallad efter sig liksom Pellesvansl\u00f6s, Maja, M\u00e5ns, Billochbull och Gammelmaja.<\/p>\n

Tysk hann f\u00f6re Edl\u00e9n?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Solkoronans g\u00e5ta l\u00f6stes f\u00f6rst av en tysk? Foto: ESA<\/figcaption><\/figure>\n

Prioritetsstrider inom astronomin \u00e4r ett sp\u00e4nnande forskningsomr\u00e5de. Vem gjorde vad ALLRA F\u00d6RST? I Sverige \u00e4r vi stolta \u00f6ver den noble Bengt Edl\u00e9ns uppt\u00e4ckt runt 1940 att de f\u00f6rbjudna linjerna i solens koronaspektrum hade med extremt kraftiga joniseringar t ex av j\u00e4rnatomer att g\u00f6ra, s\u00e5 kraftiga att koronans temperatur m\u00e5ste ligga omkring 2 miljoner grader C.<\/p>\n

Nu l\u00e4ser jag i en tysk avhandling (Michael P Seiler, Kommandosache “Sonnegott”<\/em>), som handlar om den av Hermann G\u00f6rings Luftwaffe sponsrade tyska solforskningen under Hitler-\u00e5ren, att Walter Gotriam var inne p\u00e5 det edl\u00e9nska sp\u00e5ret innan svensken!<\/p>\n

Gotriams namn i uppt\u00e4ckarhistorien \u00e4r helt f\u00f6rsvunnet.<\/p>\n

\u00c5 andra sidan hade denne tysk, som inte var nazist vad jag vet, inte samma torra humor som Lundaprofessorn Edl\u00e9n, som fick l\u00e4sa ett brev till kollegan Indrek Martinson fr\u00e5n en rysk forskare:<\/p>\n

— Varf\u00f6r har Edl\u00e9n aldrig tilldelats Nobelpriset?, undrade ryssen.<\/p>\n

Edl\u00e9ns kommentar till Indrek:<\/p>\n

– Det \u00e4r bra att de st\u00e4ller den fr\u00e5gan – de skulle vara bra mycket v\u00e4rre om man fr\u00e5gade: “Varf\u00f6r har Edl\u00e9n egentligen f\u00e5tt Nobelpriset?”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Farfarsfar och Hallys komet 1910 N\u00e4r farfarsfar inte badade i M\u00f6lle, stod han sannolikt i st\u00e4llet och tittade p\u00e5 Halleys komet. \u00c5ret var 1910, och i dagarna f\u00f6r exakt 100 \u00e5r sedan kunde en l\u00e4tt uppskr\u00e4md m\u00e4nsklighet f\u00f6lja kometens utveckling och dess bana p\u00e5 norra himlavalvet. Skr\u00e4cken kom sig av att i kometens svans hade… L\u00e4s mer »Nr 48 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3201"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3201"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3209,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3201\/revisions\/3209"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}