{"id":32094,"date":"2012-06-27T18:26:55","date_gmt":"2012-06-27T17:26:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32094"},"modified":"2012-06-27T20:06:39","modified_gmt":"2012-06-27T19:06:39","slug":"nr-121-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/06\/27\/nr-121-2012\/","title":{"rendered":"Nr 121 2012"},"content":{"rendered":"

♦ Upphittat i stenmeteorit: En helt ny mineral<\/h2>\n

Listan av kända 4000-5000 mineraler har plötsligt utökats, för…<\/p>\n

… en helt ny, okänd mineral har identifierats via elektronmikroskop i en stenmeteorit från nedslaget i Allende i Mexiko (1969). Det är en titanoxid som kallas panguit<\/u>.<\/p>\n

Caltech-forskaren Chi Ma<\/strong> har i flera år specialstuderat<\/a> en flisa från nedslaget.<\/p>\n

Panguit med sammansättningen (Ti4+<\/sup>,Sc,Al,Mg,Zr,Ca)1.8<\/sub>O3<\/sub> är gråsvart, har metallglans och densiteten 3,74 g\/cm3<\/sup> och bildades som en av de första fasta kropparna i solsystemet, cirka 4,567 miljarder år sedan. Mineralen är alltså ÄLDRE än jordklotet och kan ge planetforskarna viktig info om hur det gas- och stoftmoln såg ut som skapade sol- och planetsystemet. Grundämnet zirconium anses speciellt viktigt i sammanhanget.<\/p>\n

Namnet panguit kommer från en jätte i den kinesiska mytologin, en jätte som skapade jord och himmel ur det ursprungliga kaoset.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

♦ Astrofoto i Östersund<\/h2>\n
\n

– Jämtarna Göran Strand<\/strong> och Jonas Grinde<\/strong> ställer ut astrofotos i Östersund kommande dagar, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

Fakta om öppettider m m för Expo Norr, som exhibitionen kallas av tradition, finns här:<\/p>\n

http:\/\/blogg.astrofotografen.se\/2012\/06\/fotoutstallning-under-expo-norr.html<\/a><\/p>\n

Från södraste Sverige hoppas vi att riktigt många tar del av Görans och Jonas material.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

♦ Hufftington Post siktar uppåt<\/h2>\n

Nättidningen Huffington Post<\/em> har ofta häpnadsväckande nyheter inom  rymdforskning och astronomi,<\/a> vilket Bertil Falk <\/strong>kan vidimera.<\/p>\n

♦ ESO synar korten<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag vet inte om en del astronomer är skickligare än andra på att spela poker, men att "syna korten" utan att se motspelarens kort är inte omöjligt: En ny metod har gjort det möjligt för astronomer att detaljstudera en exoplanets atmosfär och detta trots att den aldrig passerar framför sin stjärna.<\/p>\n

Ett internationellt forskarlag använde ESO:s jätteteleskop VLT för att direkt fånga det svaga skenet från planeten Tau Boötis b<\/a> och därmed även studera planetens atmosfär.<\/p>\n

\u25ba För första gången sedan<\/strong> planeten upptäcktes för 15 år sedan kunde forskarna dessutom göra pålitliga mätningar av planetens bana och dess massa. Planetens atmosfär verkar vara svalare längre upp, något som överraskat forskarna. Forskningsresultaten publiceras i tidskriften Nature <\/em> 28 juni 2012.<\/p>\n

\u25ba År 1996 blev planeten Tau Boötis b<\/strong> en av de första exoplaneter som upptäcktes. Den är fortfarande en av de närmaste kända planeterna som kretsar kring andra stjärnor än vår. Värdstjärnan är lätt synlig för blotta ögat, men dess planet är desto svårare att få syn på. Fram tills nu har den bara gett sig till känna genom sin gravitationella påverkan på stjärnan. Tau Boötis b är en stor planet av den typ som kallas “heta Jupitrar” och kretsar mycket nära sin stjärna.<\/p>\n

\u25ba Teamet har inte bara detekterat <\/strong>atmosfärens svaga sken och uppmätt Tau Boötis b:s massa. De har också studerat planetens atmosfär närmare och mätt upp halten av kolmonoxid. <\/p>\n

\u25ba Genom att jämföra observationerna med teoretiska modeller har de dessutom kunnat mäta hur atmosfärens temperatur varierar med höjd. Det här arbetet har lett till en överraskande slutsats: observationerna tyder på att atmosfärens temperatur är lägre högre upp. Detta är motsatsen till vad man sett hos den andra heta jupitrar, där temperaturen är högre längre upp (en så kallad inversion). <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

♦ Ingen sinekur att ta sig till Mars<\/h2>\n

W-bloggsmedarbetaren Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en filmstump på nätet som visar på olika möjligheter att ta sig till Mars<\/a> – och överleva.<\/p>\n

Med en mix av tur och teknisk skicklighet SKA DET GÅ!<\/p>\n

Eftersom vi är mitt uppe i fotbolls-EM:s slutstrider, tänker jag på fotbollsspelaren som fick frågan hur han trodde Matchen skulle sluta. Han bedömde chanserna till  70-70, och det är väl där nånstans som chanserna för en lyckad bemannad Mars-resa också ligger.<\/p>\n

♦ Mars-priset stiger<\/h2>\n

Och på tal om Mars så berättas att priset nu på den öppna marknaden för de förmodade Mars-meteoriterna<\/a> ligger ungefär tio ggr över guldpriset, räknat per ounce.<\/p>\n

♦ Einstein och Eddington<\/h2>\n

Jag  har inte sett många bilder på de två giganterna tillsammans, men här finns de – fotade 1930: Albert Einstein<\/strong> och Arthur S Eddington<\/strong>.<\/p>\n

Einsteins relativitetsteorier fångade omedelbart Eddingtons intresse, och det var ju också Eddington som dels<\/u> bevisade rymdkrökningen genom studier av den totala solförmörkelsen 1919, dels <\/u>banade vägen för Einstein genom sina populära böcker om relativitetsteorin.<\/p>\n

På ett offentligt möte i London lär Eddington en gång ha fått frågan från en person i auditoriet:<\/p>\n

– Mr Eddington, ni lär vara tre personer i hela världen som förstår sig på Einsteins relativitetsteori. Kommentar?<\/p>\n

– Vem i hela fridens namn skulle vara den där tredje personen?, undrade den förvånade Eddington.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Har f ö spelfilmen om Einstein och Eddington gått på Kunskapskanalen<\/u>? SVT köpte ju in en, har jag förstått, lysande dokudrama-film om de bägge fysikerna, som var och en från sitt håll vägrade ställa upp i första världskrigets slakt. Filmen, som W-bloggen i förrfjor skrev om, är inköpt, det vet jag, men SVT fick inte sända förrän Canal +<\/u> gjort det.<\/p>\n

Nån som sett och vet?<\/p>\n

Filmen kom redan 2008. Den finns bevisligen på dvd. Om inte SVT skärper sig, får vi smygköra filmen i all hemlighet för våra medlemmar ute på TBO.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

♦ Upphittat i stenmeteorit: En helt ny mineral Listan av kända 4000-5000 mineraler har plötsligt utökats, för… … en helt ny, okänd mineral har identifierats via elektronmikroskop i en stenmeteorit från nedslaget i Allende i Mexiko (1969). Det är en titanoxid som kallas panguit. Caltech-forskaren Chi Ma har i flera år specialstuderat en flisa från… L\u00e4s mer »Nr 121 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32094"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32094"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32094\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32155,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32094\/revisions\/32155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32094"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32094"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32094"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}