![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/06\/space1.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\nJust nu har jag fått Helan och Halvan<\/u> i huvudet, och det gläder mig att asteroiden Laurel och asteroiden Hardy finns där ute – uppkallade efter Oliver Hardy <\/strong>och Stan Laurel<\/strong>. The Boys!<\/p>\n Asteroiden 2865 Laurel upptäcktes av den sydafrikanske astronomen Cyrill V Jackson <\/strong>1935, och 2866 Hardy namnades 1961 av sin upptäckare, den belgiske astronomen Sylvain Julian Victor Arend<\/strong>.<\/p>\n Bägge asteroiderna tillhör huvudbältet och på NASA\/JPL:s asteroidsajt finns all info<\/a> om banor, storlekar, rotationer m m.<\/p>\n \tJag vet inte om fler komiker har fått småplaneter uppkallade efter sig, det tar ett tag att gå igenom listorna.<\/p>\n Vår ASTB-vice Anders Nyholm <\/strong>fortsätter att "gajda" bland Tycho Brahe-minnena på Ven. Här är hans dagar i juli: När man sett och hört Anders kan man t ex fika här:<\/p>\n Det är nu klart berättar ett mess från Chalmers att Sverige genom Onsala rymdobsis<\/a> formellt har accepterats som medlem i det internationella konsortium som ska uppföra SKA (Square Kilometre Array) med viktigaste knutpunkterna i Sydafrika och Australien.<\/p>\n När SKA är uppbyggt, kommer världsbilden att vändas upp och ner. I alla fall finslipas.<\/p>\n S-stjärnan NP Aurigae<\/u> viar sig stråla ut TiO-emission i den infraröda delen av spektrumet.<\/p>\n Molekyler av titaniumoxid, TiO, – se förra W-bloggen – är en sorts kemisk markör i moln som omger dessa stjärnjättar.<\/p>\n Upptäckten har skett med hjälp av Spitzer-sonden.<\/p>\n Om det optimistiska holländska projektet att redan år 2023 ha landsatt en bemannad Mars-expedition, Mars One<\/u>, har Bertil Falk<\/strong> hittat en webb-notis här<\/a>.<\/p>\n W-bloggens minions hittar hela tiden spännande saker. Som Christian Vestergaard<\/strong>, som tipsar om britten Damian Peach <\/strong>från Selsey (Sir Patrick Moores hemort). Peach har under mars månad tagit en bild varje dag,på planeten Mars. Slutresultatet blev en rörlig sekvens på en Marsrotation.<\/font><\/p>\n Den berömde brittiske astronomen William Lassell<\/strong> tecknade Orionnebulosan så här 1854, från Malta.<\/p>\n Han har till och med fått med de fyra stjärnorna, Trapetset. Snyggt jobbat!<\/p>\n Bilden ingår i Royal Astonomical Societys samlingar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u25ba Helan och Halvan i rymden De som känner mig vet att jag har lätt till skratt. Astronomin får mig inte att skratta i och för sig, även om jag mår bra när jag pysslar med de celesta tingen. Det finns en sorts trivselfaktor, som jag vet att jag delar med många andra in the… L\u00e4s mer »Nr 122 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32156"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32156"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32156\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32193,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32156\/revisions\/32193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32156"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32156"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32156"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n\u25ba Anders på Ven<\/h2>\n
\n\t4, 5, 6, 8, 9, 12, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 23, 24, 25, 27, 28, 29 och 30.
\n\tSe för övrigt http:\/\/www.tychobrahe.com\/<\/a><\/p>\n<\/a><\/h2>\n\u25ba Chalmers går med i SKA<\/h2>\n
\u25ba Titaniumoxid – en markör<\/h2>\n
\u25ba Vatten låst i Mars inre<\/h2>\n
<\/a>W-bloggsspanaren Lars Olefeldt <\/strong>har hittat en notis på National Geographics webb<\/a> som diskuterar förekomsten av underjordiska oceaner på Mars. Vattnet ligger inbättat i mineralerna i Mars inre, 200-1000 m under ytan, och det anses troligt att det är från vulkaner som H2<\/sub>O:et kommer.<\/p>\n\u25ba Och om drygt tio är är vi där…<\/h2>\n
\u25ba En flott Marsstudie<\/h2>\n
\u25ba Orionnebulosan anno 1854<\/h2>\n<\/div>\n
<\/a><\/p>\n