{"id":32194,"date":"2012-06-30T18:45:34","date_gmt":"2012-06-30T17:45:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32194"},"modified":"2012-07-01T08:18:28","modified_gmt":"2012-07-01T07:18:28","slug":"nr-123-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/06\/30\/nr-123-2012\/","title":{"rendered":"Nr 123 2012"},"content":{"rendered":"

♦ Grattis till proffskompisarna i Lund!<\/h2>\n

Snyggt jobbat i den akademiska bondbyn, som Lund en gång så föraktfullt kallades.<\/p>\n

\"\"<\/a>När QS World University listar världens bästa universitet<\/a> med utgångspunkt från diverse parametrar – läs webbens metodavsnitt! – och vi går in på "subjects" (= natural sciences) visar det sig att Lunds universitet 2012 genom den sammanslagna astronomin och fysiken, intar en hedrande 47:e plats tillsammans med anrika Ecole Polytechnique i Paris.<\/p>\n

Lundaastronomerna och -fysikerna ligger främst bland de skandinaviska institutionerna och brädar t ex Chalmers, KTH, Köpenhamn och Helsingfors.<\/p>\n

Lite yvs man som skaunsk W-bloggare över det faktum att flera av dagens ledande proffsastronomer och teoretiska fysiker i Lund är fostrade inom ASTB:s och gamla MARS sfärer. Kul! Trägen vinner… Nog med skryt, vi säger ju bara som det är.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

10-bästalistan över astronomi\/fysik-disciplinen ser ut så här:<\/p>\n

1 MIT<\/strong><\/p>\n

2 Harvard U<\/strong><\/p>\n

3 Stanford U<\/strong><\/p>\n

4 Oxford U<\/strong><\/p>\n

5 Cambridge U<\/strong><\/p>\n

6 Princeton U<\/strong><\/p>\n

7 U of California, Berkeley<\/strong><\/p>\n

8 Chicago U<\/strong><\/p>\n

9 Ecole Polytechnique Federale de Llausanne<\/strong><\/p>\n

10 ETH  Zürich<\/strong><\/p>\n

Långtifrån alla lärosäten och institutioner som syns mest i nyhetsflödet, är med  bland de femtio första på kvalitetslistan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

♦ Uarda-astronomiskt (1)<\/h2>\n

"Armatörastronom: Privatastronom som det är synd om,"<\/u><\/p>\n

♦ Hotet mot IR-astronomin<\/h2>\n

Det dyker upp allt fler rapporter om att de medelstora infraröd-känsliga, jordbaserade teleskopen (runt 4 m) lever farligt. Senast är det Nature<\/em> som berättar att 3.8-metersteleskopet UKIRT (United Kingdom Infra Red Telecope) på Mauna Kea. Hawaii, föreslås läggas ner alternativt säljas.<\/p>\n

I samma artikel talas om behovet av medelstora teleskop i jakten på den mörka energin genom studier av 20 miljoner "exogalaxers" rymdfördelning,  spektroskopi av Vintergatans miljontals stjärnor och vanliga hederliga exoplaneter i vår närhet.<\/p>\n

♦ Alan Turing på Science Museum<\/h2>\n

Den som besöker Science Museum i London kan i sommar och ett år framöver ta del av en stor utställning<\/a> om geniet  Alan Turing<\/strong>, en sann pionjär inom data, matematik, kryptografi (Enigma-maskinen under andra världskriget) m m.<\/p>\n

\"\"<\/a>För en tjugo år sen såg jag en pjäs om honom i London med Sir<\/strong>  Derek Jacobi <\/strong>i huvudrollen. Även här fick Jacobi ("I Claudius") lov att stamma, dock inte som romersk kejsare utan som den homosexuelle matematikern.<\/p>\n

Pjäsen blev sedermera en förnämlig  BBC-film,  och den borde vi kanske köra nån gång på TBO-biografen.<\/p>\n

Turing föddes i London 1912 och tog livet av sig 1954. Den brittiske premiärministern Gordon Brown<\/strong> bad för några år sedan officiellt om ursäkt för hur Turing behandlats av det mäktiga brittiska etablissemanget.<\/p>\n

Utställningen "Codebreaker: Alan Turing´s Life and Legacy"<\/u> visar bl a på hans insatser under andra världskriget och hans skapelse av datorn kallad Pilot ACE, som dock aldrig levererade vad riktigt den lovat.<\/p>\n

♦ Prinsess… förlåt Pulsar på drift<\/h2>\n

Håll i hatten, för här går det undan: <\/span>med hjälp av  NASA:s Chandra X-ray Observatory,<\/a> ESA;s XMM-Newton och radioteleskopet vid stationen i Parkes, Australien, har forskare hittat den snabbaste pulsaren hittills.<\/p>\n

IGR J11014-6103 susar i väg med en hastighet av 2400-2900 km-s<\/sup> utifrån en supernovarest, som anses ligga cirka 30 000 ljusår från oss.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Smällen tros ha 15 000 år på nacken.<\/p>\n

♦ Ny nova-översikt för oss vanliga dödliga<\/h2>\n

En sprillans ny översikt på temat  "Classical and Recurrent Novae"<\/font><\/span><\/span> har skrivits av den i<\/font>talienske astrofysikern Ulisse Munari<\/strong>, berättar Christian Vestergaard.<\/strong> Finns som pdf-fil på AAVSO:s hemsida: <\/font><\/p>\n

\n
http:\/\/www.aavso.org\/sites\/default\/files\/jaavso\/ej206.pdf<\/a><\/div>\n<\/div>\n

♦ Även Chaplin har asteroid<\/h2>\n

Tack W-bloggsläsare för tipset om filmkomiker på himlavalvet. Nu visar det sig att även Charles Chaplin<\/strong> har en asteroid, kallad 3623 Chaplin <\/u>och den upptäcktes 1981.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

♦ Jungfraujoch väntar på fint besök<\/h2>\n
Jag måste erkänna att det drar i resnerven när jag läser om observatoriet i Schweiz, Jungfraujoch.<\/a> Jag har varit inne på detta högbelägna obsis tidigare, och när institutionen bakom la ut denna bild på nätet så avtog inte direkt resambitionerna:<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n

Sphinx-labbet ligger på drygt 3500 m:s höjd och därifrån bedrivs mängder av spännande projekt. Så har det varit sen 1930-talet, och i fokus har inte minst varit och är solens ultravioletta utstrålning och den kosmiska strålningen.
\n\t<\/span><\/p>\n

På hemsidan finns bl a en webb-kamera. Kolla den!<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

♦ Grattis till proffskompisarna i Lund! Snyggt jobbat i den akademiska bondbyn, som Lund en gång så föraktfullt kallades. När QS World University listar världens bästa universitet med utgångspunkt från diverse parametrar – läs webbens metodavsnitt! – och vi går in på "subjects" (= natural sciences) visar det sig att Lunds universitet 2012 genom den… L\u00e4s mer »Nr 123 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32194"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32194"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32194\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32255,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32194\/revisions\/32255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32194"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32194"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}