{"id":32261,"date":"2012-07-03T19:04:44","date_gmt":"2012-07-03T18:04:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32261"},"modified":"2012-07-03T20:59:44","modified_gmt":"2012-07-03T19:59:44","slug":"nr-126-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/03\/nr-126-2012\/","title":{"rendered":"Nr 126 2012"},"content":{"rendered":"<h2>&diams; HST pl&aring;tar en &quot;svensk&quot; kolstj&auml;rna<\/h2>\n<p>I v&auml;ntan p&aring; CERNs partikuli&auml;ra Higgs-nyhet 4 juli (se g&aring;rdagens W-blogg) s&aring; lite g&auml;ngse astronomiska nyheter: H&auml;romdan kom t ex HST, Hubble-teleskopet, med<a href=\"http:\/\/www.spacetelescope.org\/images\/potw1227a\/\"> en pangbild p&aring; den gamla och tr&ouml;tta stj&auml;rnan U Cam alias .U Camelopardalis\/Giraffen<\/a>. Stj&auml;rnan spottar eller hostar med n&aring;gra tusen &aring;rs mellanrum ut gas och stoft, som l&auml;gger sig i ovanligt fina v&auml;lstrukturerade och&nbsp; fluffiga sf&auml;rer (&quot;detached shells&quot;) kring stj&auml;rnan.<\/p>\n<p>U Cam &auml;r en s&aring; kallad kolstj&auml;rna, vars atmosf&auml;r inneh&aring;ller mer kol &auml;n syre. Stj&auml;rnan f&ouml;rlorar enorma m&auml;ngder massa genom sina egentillverkade stj&auml;rnvindar.<\/p>\n<p><strong>Hans Olofsson<\/strong>, chefen p&aring; Onsala rymdobsis, har forskat i U Cam och hans svenska &quot;U Cam-team&quot; <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/index.php?option=com_article&amp;access=doi&amp;doi=10.1051\/0004-6361\/200913929&amp;Itemid=129\">kom i f&ouml;rrfjor med en rapport <\/a>ur vilken framgick att gas- och stoftsf&auml;rerna &auml;r s&aring; pass unga som kanske bara 700 &aring;r.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-32341\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1-1024x1024.jpg\" title=\"Foto: ESA\/Hubble, NASA and H. Olofsson (Onsala Space Observatory) \" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/potw1227a-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&Auml;ven R Scl har synats i sammanhanget, och en rad data har s&auml;krats om stj&auml;rnskalens &quot;dynamiska &aring;ldrar&quot; (1000-10000 &aring;r), deras storlekar, massor m m.<\/p>\n<p>U Cam ligger n&auml;ra norra himmelspolen p&aring; ett avst&aring;nd av cirka 1500 ljus&aring;r.<\/p>\n<p>Fenomenets generella f&ouml;rklaring har med heliumets fusion att g&ouml;ra under olika epoker och i olika lager &ouml;ver k&auml;rnan hos gamla stj&auml;rnor, med s&aring; kallade heliumflashar som t&auml;ndhattar. Resulterande stj&auml;rnvindar med olika hastigheter hinner ikapp varandra och ov&auml;ntade strukturer, klumpar, uppst&aring;r.<\/p>\n<p>Tips: Det finns en, vad jag f&ouml;rst&aring;r, hel del bra och hyggligt l&auml;ttf&ouml;rst&aring;elig info om just <a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Heliumflash\">heliumflashar<\/a> och dith&ouml;rande <a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Asymptotiska_j\u00e4ttegrenen\">AGB-stj&auml;rnor<\/a> p&aring; svenska Wikipedia.<\/p>\n<p>En som forskade p&aring; dessa heliumflashar och de planetariska nebulosorna var f&ouml;r &ouml;vrigt W-bloggens tyske v&auml;n <strong>Hilmar W Duerbeck<\/strong>, som avled i vintras.<\/p>\n<h2>&diams; Brian Schmidt f&ouml;rel&auml;ser<\/h2>\n<p>En av de tre Nobelvinnande supernovaforskarna <strong>Brian Schmidt<\/strong> h&ouml;ll i mars ett f&ouml;redrag p&aring; W M Keck-observatoriet, Hawaii, som nu finns p&aring; n&auml;tet. <a href=\"http:\/\/vimeo.com\/39325679\"><br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/vimeo.com\/39325679\">F&ouml;rel&auml;sningen handlar om bevisf&ouml;ringen f&ouml;r ett accelererande universum och &auml;r p&aring; en timme.<br \/>\n\t<\/a><\/p>\n<p><strong>Christian Vestergaard <\/strong>har fyndat!<\/p>\n<h2>&diams; Roswell-syndromet och Pollenkungen<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/2007-11-132.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-32349\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/2007-11-132-150x150.jpg\" title=\"Monumentet i \u00c4ngelholm, Foto: ET\" width=\"150\" \/><\/a><\/p>\n<p>Senaste <em>Sceptical Inquirer <\/em>synar ett antal ufo-g&aring;tor och nitar fast begreppet &quot;Roswell-syndromet&quot; &#8211; Roswell-incidenten 1947 utg&ouml;r sj&auml;lva mallen f&ouml;r hur i och f&ouml;r sig f&ouml;rklarliga fenomen &auml;nd&aring; f&aring;r kropp och sj&auml;l och f&ouml;rvandlas till outrotliga, konspirativa ufo-mysterier. H&auml;r r&ouml;rde sig &quot;ufo-kraschen&quot; om en av det amerikanska f&ouml;rsvarets topphemliga Project Mogul-ballonger med instrument ombord f&ouml;r att detektera ljud fr&aring;n sovjetiska k&auml;rnvapentester. Ballongen st&ouml;rtade.<\/p>\n<p>H&auml;ndelsen intr&auml;ffade utanf&ouml;r Roswell, New Mexico, 2 juli 1947 och&nbsp; d&auml;rf&ouml;r har<a href=\"http:\/\/hd.se\/angelholm\/2012\/07\/03\/nar-man-egentligen-ska-fira\/\"> 2 juli utsetts till &quot;v&auml;rldsufodag&quot;, ber&auml;ttar<\/a><em><a href=\"http:\/\/hd.se\/angelholm\/2012\/07\/03\/nar-man-egentligen-ska-fira\/\"> Helsingborgs Dagblad<\/a><\/em> enligt <strong>Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n<p>HD tycker dock att 18 maj &auml;r en b&auml;ttre dag f&ouml;r den dan 1946 s&aring;g <strong>G&ouml;sta &quot;Pollenkungen&quot; Karlsson<\/strong> n&aring;got riktigt mystiskt i Sibirienskogen utanf&ouml;r &Auml;ngelholm, vilket det den dag som &auml;r erinras om genom ett ufo-konstverk p&aring; platsen.<\/p>\n<p>J&auml;mf&ouml;rt med Pollenkungens upplevelse kan Roswell-konspirat&ouml;rerna kasta sig i v&auml;ggen.<\/p>\n<h2>&diams; Uarda-astronomiskt (3)<\/h2>\n<p><u>Nasa: F&ouml;rs&auml;ljningsknep f&ouml;r d&ouml;rrknackande teleskopf&ouml;rs&auml;ljare,<\/u><\/p>\n<h2>&diams; Hur m&aring;nga novor har observerats i Stora Bj&ouml;rnen?<\/h2>\n<p>Svaret &auml;r noll, allt enligt den sp&auml;nnande statistiken i AAVSO:s novarapport signerad <strong>Ulisse Munari <\/strong>(JAAVSO&emsp;Volume&emsp;40,&emsp;2012, Classical and Recurrent Novae).<\/p>\n<p>Favoritstj&auml;rnbilden f&ouml;r novaj&auml;gare &auml;r f&ouml;rst&aring;s Sagittarius\/Skytten, d&auml;r vi har Vintergatans centrum och den tjocka utbuktningen (&quot;the bulge&quot;).<\/p>\n<h2>&diams; Londons planetarium 1879<\/h2>\n<p>Inget nytt under solen, heter det. Det g&auml;ller ocks&aring; id&eacute;n med planetarier, som f&ouml;rekom i sm&aring; bordsversioner p&aring; 1700-talet och s&aring; har vi det magnifika Perinis planetarium i London &#8211; skapat av den italienske astronomen <strong>N Perini.<\/strong><\/p>\n<p>Domen var p&aring; 4 meters bredd och djup, i mitten kunde bes&ouml;karna spana in den av gas och el uppt&auml;nda solen och i taket h&auml;ngde planeterna som roterade skalenligt.<\/p>\n<p>Enigt uppgift tog det Perini sju &aring;r och en sm&auml;rre f&ouml;rm&ouml;genhet att uppf&ouml;ra planetariet.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/C0076045-Perini_s_planetarium_1880-SPL.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"481\" height=\"530\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-32359\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/C0076045-Perini_s_planetarium_1880-SPL.jpg\" style=\"width: 400px; height: 440px;\" title=\"Pionj\u00e4rplanetarium. Ill: Science Photo Library\/IBL Bildbyr\u00e5 Ljungbyhed\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/C0076045-Perini_s_planetarium_1880-SPL.jpg 481w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/C0076045-Perini_s_planetarium_1880-SPL-272x300.jpg 272w\" sizes=\"(max-width: 481px) 100vw, 481px\" \/><\/a><\/p>\n<p><u><strong>PS.<\/strong><\/u><\/p>\n<p>Alla OS-st&auml;der har haft planetarier, vad jag vet. Men inte s&aring; London, som lagt ner sitt stora som l&aring;g v&auml;gg i v&auml;gg med Madame Tussauds. Dessutom: Planetariet ute i Greenwich liksom det historiska&nbsp; observatoriet d&auml;r &auml;r st&auml;ngt f&ouml;r bes&ouml;kare under spelen! ST&Auml;NGT!!!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&diams; HST pl&aring;tar en &quot;svensk&quot; kolstj&auml;rna I v&auml;ntan p&aring; CERNs partikuli&auml;ra Higgs-nyhet 4 juli (se g&aring;rdagens W-blogg) s&aring; lite g&auml;ngse astronomiska nyheter: H&auml;romdan kom t ex HST, Hubble-teleskopet, med en pangbild p&aring; den gamla och tr&ouml;tta stj&auml;rnan U Cam alias .U Camelopardalis\/Giraffen. Stj&auml;rnan spottar eller hostar med n&aring;gra tusen &aring;rs mellanrum ut gas och stoft,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/03\/nr-126-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 126 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32261"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32261"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32261\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32376,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32261\/revisions\/32376"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32261"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32261"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32261"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}