{"id":3228,"date":"2010-05-11T20:18:38","date_gmt":"2010-05-11T19:18:38","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3228"},"modified":"2010-05-11T20:59:25","modified_gmt":"2010-05-11T19:59:25","slug":"nr-50-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/11\/nr-50-2010\/","title":{"rendered":"Nr 50 2010"},"content":{"rendered":"
\n

Kidnappade solen Halleys komet fr\u00e5n en annan stj\u00e4rna?<\/h2>\n

Vi skrev ju h\u00e4rom bloggen om 100-\u00e5rsminnet av Halleys komets STORA bes\u00f6k i v\u00e5r lilla inreplanet\u00e4ra v\u00e4rld 1910, och nu st\u00e4lls fr\u00e5gan p\u00e5 sin spets:<\/p>\n

* Har Halleys komet \u00f6verhuvud taget<\/span> med v\u00e5rt eget solsystem att g\u00f6ra – fr\u00e5n b\u00f6rjan?<\/p>\n

* Kan det vara s\u00e5 att solen, v\u00e5r sn\u00e4lla harml\u00f6sa hemmastj\u00e4rna,<\/span> har kidnappat kometen fr\u00e5n en annan stj\u00e4rna?\u00a0 Redan i vaggan? Tillsammans med massor av andra kometer? Ja, s\u00e5 grym kan den astronomiska v\u00e4rlden vara.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Kidnappad? Foto: Royal Observatory, Edinburgh\/AAO\/SPL<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r New Scientist som ber\u00e4tta<\/span><\/a>r<\/span> om en ny\u00a0 teori som skulle\u00a0 kunna f\u00f6rklara f\u00f6rekomsten av det Oortska kometmolnet. Solen har bildats, s\u00e5 lyder resonemanget, i en cluster av 10-1000 andra stj\u00e4rnor, och i detta stj\u00e4rn-BB har solbabysarna glatt och obekymrat stulit “free-floating” kometer fr\u00e5n varandra. N\u00e4r sen stj\u00e4rnorna l\u00e4mnat detta sol-BB f\u00f6r eget vuxenliv i Vintergatan tog de kometmaterialet med sig hem till sina egna system. Rena kidnappingen!<\/p>\n

B\u00e5de kometerna Halley och Hale-Bopp tros ha haft sin hemvist i det Oortska molnet, ska p\u00e5pekas.<\/p>\n

Bakom den nya teorin st\u00e5r astronomen Hal Levinson vid Southwest Research Institute i Boulder, Colorado, och teorin presenterades nyligen vid ett sektionsm\u00f6te inom American Astronomical Society.<\/p>\n

50:e bloggen i hamn<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag s\u00e4ger som Jacob Dahlin i tv: Sk\u00e5l ta mej fan! I alla fall med en piccoloflaska skumpa.<\/p>\n

Men kom igen n\u00e4r vi firar 100!!!!<\/p>\n

Arm\u00e9museum l\u00f6ste “raketg\u00e5tan”!<\/h2>\n

Tack till sk\u00e5ningen, Malm\u00f6f\u00f6dde Thomas Roth, 1:e intendent p\u00e5 Arm\u00e9museum i Stockholm som l\u00f6st\u00a0 blogg\u00e5tan i nr 47 med den svenska “raketen”, tillverkad anno cirka 1600.<\/p>\n

Thomas:<\/p>\n

– F\u00f6rem\u00e5let du fr\u00e5gar efter \u00e4r en s k fyrpil, en slags ammunition som anv\u00e4ndes f\u00f6r att t ex s\u00e4tta fientliga st\u00e4der i brand.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Svensk raketkonst anno 1600. Foto: Arm\u00e9museum<\/figcaption><\/figure>\n

Om vi g\u00e5r\u00a0 in p\u00e5 www.digitalmuseum.se<\/a>, d\u00e4refter klickar vidare till Arm\u00e9museum och sedan skriver ordet fyrpil i s\u00f6krutan s\u00e5 hittar vi detta foto p\u00e5 fyrpilen. Plus fakta som att fyrpilen kom till institutionen 1879 och att givare var n\u00e5got som p\u00e5 den tiden kallades Stockholms ammunitionsf\u00f6rr\u00e5d.<\/p>\n

Fyrpilen drevs av tre raketer, p\u00e5 st\u00e5ngen finns tr\u00e4skivor f\u00f6r dess centrering i utskjutningsr\u00f6ret. P\u00e5 1970-talet togs n\u00e5gra r\u00f6ntgenbilder p\u00e5 “raketkroppen” som\u00a0 visade p\u00e5 53 procent salpeter, 8 procent\u00a0 svavel och 6 procent fukt..<\/p>\n

Fyrpilen \u00e4r \u00f6ver tv\u00e5 meter l\u00e5ng, och en kopia finns, som jag tidigare skrev, p\u00e5 det gigantiska Smithsonian-museet i Washington.<\/p>\n

Ulug Begh halsh\u00f6ggs<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Bra mot astronomer<\/figcaption><\/figure>\n

N\u00e4r jag i tidigare bloggar utrett hur astronomer avlidit, gl\u00f6mde jag helt bort Samarkands store son – den vetenskapsintresserade h\u00e4rskaren Ulug Begh, Timur Lenks sonson, han\u00a0 som p\u00e5 1400-talet byggde tidens st\u00f6rsta observatorium med bl a en gigantisk murkvadrant.<\/p>\n

Muslimska fanatiker (….) intrigerade mot honom och s\u00e5g till att Ulug Begh st\u00f6rtades och halsh\u00f6ggs 27 oktober 1449. Hans brott var att han prioriterade kunskap och vetenskap p\u00e5 bekostnad av religionen,\u00a0 och under hans levnad blev Samarkand samtidens st\u00f6rsta vetenskapliga centrum.<\/p>\n

Genom sin noggranna stj\u00e4rnkatalog, av vilken en astronomkollega till Ulug Begh lyckades r\u00e4dda\u00a0 en kopia f\u00f6r efterv\u00e4rlden, ses Ulug Begh i dag som en av De Stora i v\u00e5r vetenskapshistoria. En sen, klen tr\u00f6st!<\/p>\n

Idrottande (a)steroider<\/h2>\n
Jag bad min stringer Hans Bengtsson syna fenomenet “idrottare som namnat asteroider” och h\u00e4r \u00e4r listan (so far):<\/div>\n
1740 Nurmi (friidrott)<\/div>\n
1909 Alekhin (schack)<\/div>\n
2472 Bradman (cricket)<\/div>\n
3027 Shavarsh (simning)<\/div>\n
5891 Gehrig (baseboll)<\/div>\n
5910 Zatopek (friidrott)<\/div>\n
6758 Jesseowens (friidrott)<\/div>\n
8217 Dominikhasek (ishockey)<\/div>\n
9224 Zelezny (friidrott)<\/div>\n
10634 Pepibican (fotboll, syftar p\u00e5 Josef “Pepi” Bican)<\/div>\n
10675 Kharlamov (ishockey)<\/div>\n
12373 Lancearmstrong (\/cykling)<\/div>\n
12414 Bure (ishockey)<\/div>\n
26986 Caslavska (gymnastik)<\/div>\n
82656 Puskas (fotboll)<\/div>\n
90414 Karpov\u00a0 (schack)<\/div>\n
128036 Rafaelnadal (tennis)<\/div>\n<\/div>\n

– Annars f\u00f6rknippar man v\u00e4l mest\u00a0 idrottare med steroider, inte asteroider, p\u00e5pekar Hans.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Vanlig syn p\u00e5 50-talet: Asteroiden Zatopek spr\u00e4nger m\u00e5lsn\u00f6ret! <\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 ovanst\u00e5ende lista har jag i alla fall intervjuat en legendarisk asteroid, n\u00e4mligen Emil “Lokomotivet” Zatopek, som tog\u00a0 tre OS-guld 1952 i Helsingfors – p\u00e5 5 000 m, 10 000 m och i maraton. Intervjun publicerades b\u00e5de i KvP <\/em>och senare i tidskriften Sk\u00e5nes Idrotts Historia<\/em>. Zatopek och hans hustru Dana (OS-guld -52 i damernas spjut) bytte t\u00e5g i Malm\u00f6, och intervjun med paret skedde fr\u00e5n perrongen med makarna Zatopek som mer eller mindre h\u00e4ngde ut genom det nerrullade t\u00e5gf\u00f6nstret. P\u00e5 bilden, som togs,\u00a0 speglades jag sj\u00e4lv i t\u00e5gf\u00f6nstret, s\u00e5 vi tre syns p\u00e5 samma bild.<\/p>\n

Emil och Dana tr\u00e4ffades p\u00e5 allvar under Helsingfors-OS, och de blev sen ett legendariskt par. Emil Zatopek\u00a0 spelade stor roll under den tjeckoslovakiska kampen mot “re-ockuptionen” fr\u00e5n \u00f6ststatsl\u00e4ndernas sida 1968, d\u00e5 Pragv\u00e5ren krossades.<\/p>\n

Flygutst\u00e4llning i Landskrona<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Palle - The Book!<\/figcaption><\/figure>\n

Lars Olefeldt, gammal kompis i Stora Hult utanf\u00f6r Vejbystrand, tipsar om att Landskrona museum 4 juli \u00f6ppnar en utst\u00e4llning kallad “Att kunna flyga”.<\/p>\n

– D\u00e4r kommer \u00e4ven min morfar Palle Mellblom med p\u00e5 ett h\u00f6rn i en monter. Tror dom bl.a. kommer att visa hans universalskruvmejsel, en slags manuell skruvdragare, uppfunnen l\u00e5ngt innan Timell var f\u00f6dd…<\/p>\n

Palle Mellblom, snickare till yrket, var\u00a0 i b\u00f6rjan av f\u00f6rra seklet en av flygpionj\u00e4ren Enoch Thulins viktigaste medarbetare p\u00e5 dennes Landskronafabrik, och Lars har skrivit en trevlig bok om honom (Palle Mellblom – lite snack och mycket verkstad<\/em>). Palle var den lakoniske kommentatorn par preference. N\u00e4r Thulin d\u00f6dsst\u00f6rtade i Landskrona under en \u00f6vning inf\u00f6r en\u00a0 konstflygning, en gren som definitivt inte var Thulins starkaste, skrev Palle\u00a0 i sin almanacka 1919 kort och gott:<\/p>\n

“14 maj. Thulin st\u00f6rtat med K3 i st\u00f6rtflygning.”<\/span><\/strong><\/p>\n

Under planets\u00a0 kr\u00e4ngningar, f\u00f6ll Thulin ur sittbrunnen och g\u00f6t en \u00f6gonblicklig d\u00f6d vid kraschen mot marken. Att det skulle ha r\u00f6rt sig om ett sj\u00e4lvmord, dementerade Palle Mellblom \u00e5 det starkaste.<\/p>\n

Vid d\u00f6dskraschen vek sig en tv\u00e5krona i Thulins ficka dubbel.<\/p>\n

I sommar \u00e4r det 100 \u00e5r sedan dansken Robert Svendsen gjorde f\u00f6rsta flygningen \u00f6ver \u00d6resund OCH 100 \u00e5r sedan det f\u00f6rsta svensktillverkade planet lyfte fr\u00e5n Ljungbyhed med en svensk pilot.\u00a0 Svaren p\u00e5 alla “n\u00e4r, var och hur” ges i Flyghistorisk revys<\/em> gamla specialnummer p\u00e5 temat “Flygpionj\u00e4rerna i Landskrona och Ljungbyhed”.<\/p>\n

Nasa:s planer efter rymdf\u00e4rjan<\/h2>\n

H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av Nasa:s uppskjutningsplaner f\u00f6r 2011.<\/p>\n

* Aquarius skickas upp fr\u00e5n Vandenburg-basen och m\u00e5let \u00e4r studier av saltkoncentrationen i v\u00e4rldshaven.<\/p>\n

* Med soldrivna Juno (Cape Canaveral) kommer gasj\u00e4tten Jupiter s\u00e5 sm\u00e5ningom att ha n\u00e4rkontakt, och Juno kommer att snurra runt planetens poler 33 g\u00e5nger.<\/p>\n

\"\"<\/a>
NuSTAR-sonden \u00e4r ett av USA:s projekt h\u00e4rn\u00e4st. Ill: Nasa<\/figcaption><\/figure>\n

* NuSTAR ska utforska svarta h\u00e5l, supernovarester samt aktiva galaxer.<\/p>\n

* NPP (The National Polar-orbiting Operational Environmental Satellite System Preparatory Project) riktar in sig p\u00e5 utforskning av jordens atmosf\u00e4r, oceanernas yttemp\u00a0 och en uppsj\u00f6 andra saker.<\/p>\n

* GRAIL (The Gravity Recovery and Interior Laboratory) \u00e5r nyfiken p\u00e5 m\u00e5nens inre.<\/p>\n

* Mars Science Laboratory ska utforska Mars-mikrobernas eventuella vara eller ickevara.<\/p>\n

Tunga vetenskapliga projekt men utan den extra lyster och den extra sp\u00e4nning, som varje bemannad rymdf\u00e4rja alltid medf\u00f6rt.<\/p>\n

Vad h\u00e4nder i Pegasus?<\/h2>\n

F\u00f6lj dramatiken om den nya\u00a0 m\u00f6jliga UGWZ-stj\u00e4rnan i stj\u00e4rnbilden Pegasus,\u00a0 en kataklysmisk variabel, t ex p\u00e5 Astronomiguiden<\/a>. Det \u00e4r en mycket sp\u00e4nnande historia, d\u00e4r stj\u00e4rnans ljus\u00f6kning f\u00f6ljts de senaste dagarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kidnappade solen Halleys komet fr\u00e5n en annan stj\u00e4rna? Vi skrev ju h\u00e4rom bloggen om 100-\u00e5rsminnet av Halleys komets STORA bes\u00f6k i v\u00e5r lilla inreplanet\u00e4ra v\u00e4rld 1910, och nu st\u00e4lls fr\u00e5gan p\u00e5 sin spets: * Har Halleys komet \u00f6verhuvud taget med v\u00e5rt eget solsystem att g\u00f6ra – fr\u00e5n b\u00f6rjan? * Kan det vara s\u00e5 att solen,… L\u00e4s mer »Nr 50 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3228"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3228"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3228\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3279,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3228\/revisions\/3279"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3228"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3228"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3228"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}