\u25ba\u00a0 F\u00f6rst p\u00e5 plan \u00e4r\u00a0 tv\u00e5<\/strong> “heta” Jupitrar, den ena Pr0201b <\/span>snurrar kring sin F-dv\u00e4rg med en period av 4.4264 +\/- 0.0070dygn och har en minimimassa p\u00e5 0.540 +\/- 0.039 Mjup.<\/p>\n \u25ba Pr0211b roterar kring<\/strong> en G-dv\u00e4rg p\u00e5 en period av 2.1451 +\/- 0.0012 dygn – massan f\u00f6r denna exoplanet har best\u00e4mts till 1.844 +\/- 0.064 Mjup.<\/p>\n \u25ba Po\u00e4ngen med exoplaneter<\/strong> i \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar \u00e4r bl a den v\u00e4lbest\u00e4mda \u00e5ldern. H\u00e4r r\u00f6r sig \u00e5ldern om 578 (+\/-49) miljoner \u00e5r.<\/p>\n \u25ba Banexcentriciteten f\u00f6r b\u00e4gge<\/strong> himlakropparna uppskattas till – 0!<\/p>\n Grattis till K\u00f6penhamns-astronomen Lars A Buchhave<\/strong>, som \u00e4r en av meduppt\u00e4ckarna och som skrivit under rapporten som beskriver \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar som synnerligen sp\u00e4nnande “laboratorier” f\u00f6r utforskningen av exoplaneter.<\/p>\n Big Bang: Mor till Barbro Alving.<\/span><\/p>\n ISS-veteranen Alan Poindexte<\/strong>r, astronautkollega inom NASA till Christer Fuglesang<\/strong>, har omkommit. Dock inte i rymden utan under en olycka med en jetski (“vattenskoter”).<\/p>\n Fermi-sonden har avbrutit andra projekt f\u00f6r att f\u00f6lja dramatiken.<\/p>\n Ett problem f\u00f6r forskarna \u00e4r att Krabbnebulosan just nu ligger bara 20o <\/sup>fr\u00e5n solen.<\/p>\n Om du vill g\u00f6ra en helt ofarlig resa runt m\u00e5nen, har Lars Olefeldt <\/strong>detta f\u00f6rslag: Ratta in p\u00e5<\/p>\n http:\/\/www.dump.com\/nasatour\/<\/a><\/span><\/p>\n God tur \u00f6nskas!<\/span><\/p>\n I intervjun s\u00e4ger hon att leta efter ET:s radiosignaler \u00e4r som att ta upp en skopa med vatten ur v\u00e4rldens oceaner och sen fr\u00e5ga sig om det finns fisk. Allts\u00e5 \u00e4r det mera en fr\u00e5ga om teknik och uth\u00e5llighet innan vi uppfattar signaler d\u00e4r utifr\u00e5n.<\/p>\n Enda g\u00e5ngen Jill Tarter varit n\u00e4ra ett detektera en intelligent signal var 1997. Det var den ocks\u00e5, allts\u00e5 signalen, intelligent, f\u00f6r den h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n solsonden SOHO.<\/p>\n I Orion glimmar en nebulosa vid namn McNeils nebulosa<\/span>, och i den\u00a0 har gjorts fascinerande r\u00f6ntgenstudier av en protostj\u00e4rna som snurrar kring sin axel en g\u00e5ng per jorddygn (= 30 ggr snabbare \u00e4n solen).<\/p>\n \u25ba Stj\u00e4rnan heter V1647 Orionis<\/strong>, ligger p\u00e5 1300 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och flammade upp 2004. 2006 d\u00e4mpade den sig, men 2008 blev den ljus igen och har varit s\u00e5 fram till i dag.<\/p>\n \u25ba Intensiva studier under sex \u00e5r <\/strong>(2004-2010) genom NASA:s Chandra-sond, japanernas Suzaku-satellit och ESA;s XMM-Newton har visat just hur snabbt protostj\u00e4rnan roterar, s\u00e5 snabbt att den\u00a0 ligger n\u00e4ra bristningsgr\u00e4nsen.<\/p>\n \u25ba Protostj\u00e4rnans \u00e5lder uppskattas<\/strong> till max 1 miljon \u00e5r, sannolikt \u00e4r den betydligt yngre.<\/p>\n \u25ba S\u00e5 sm\u00e5ningom<\/strong> kommer V1647 Ori att producera egen energi genom v\u00e4te\u21d2helium-fusion<\/span> och bli en vuxen stj\u00e4rna.<\/p>\n \u25ba P\u00e5 V1647 Ori syns tv\u00e5 intensiva <\/strong>och heta r\u00f6ntgenfl\u00e4ckar p\u00e5 var sin sida av protostj\u00e4rnan. Varje fl\u00e4ck \u00e4r ungef\u00e4r av solens storlek. Sannolikt har fl\u00e4ckarna med starka magnetf\u00e4lt att g\u00f6ra, magnetf\u00e4lt som cykliskt f\u00f6rst\u00f6rs och byggs upp igen, vilket i sin tur beror p\u00e5 att protostj\u00e4rnan roterar snabbare \u00e4n den omgivande gas\/stoft-skivan. D\u00e5 h\u00e4nder att magnetf\u00e4lten kollapsar och byggs upp igen. Tack till Christian Vestergaard<\/strong>, som hittat uppgifterna om “f\u00f6rstj\u00e4rnan”.<\/a><\/p>\n Jag noterar att vissa experter tar avst\u00e5nd fr\u00e5n uttrycket “Gudspartikeln” (se t ex\u00a0 CERN-kommentaren i www.popast.nu<\/a>), men f\u00f6r en g\u00e5ngs skull \u00e4r det inte massmedias fel.<\/p>\n Uttrycket myntades en g\u00e5ng av Nobelpristagaren Leon M Lederman<\/strong>. Sk\u00e4ll p\u00e5 honom!<\/p>\n Tidigt 15 juli kan vi h\u00e4r nere i sydstaterna se Jupiter och dess m\u00e5nar ockulteras av m\u00e5nen.<\/p>\n Tiderna f\u00f6r K\u00f6penhamn \u00e4r 03.56 CET, d\u00e5 Jupiter f\u00f6svinner, och 04.19, d\u00e5 planeten dyker upp igen.<\/p>\n M\u00e5nen ligger runt 15 grader \u00f6ver horisonten och solen n\u00e5gra grader under.<\/p>\n Christian Vestergard<\/strong> har hittat en grekisk filmsnutt som visar fenomenet<\/a>. Tack f\u00f6r det!<\/p>\n .. det blev en del sm\u00e5notiser i dag om stort och sm\u00e5tt, Ha en god kv\u00e4ll och en god fredag! Vi syns i helgen.<\/p>\n \u2666 Exoplaneter hittade i klassisk \u00f6ppen stj\u00e4rnhop Back to basics efter CERN-sensationen! ! Nu har den f\u00f6rsta uppt\u00e4ckten av exoplaneter i en \u00f6ppen stj\u00e4rnhop bekantgjorts. Och det \u00e4r inte viken stj\u00e4rnhop som helst utan klassiska M44, som kan anas f\u00f6r blotta \u00f6gat i stj\u00e4rnbilden Cancer\/Kr\u00e4ftan. Uppt\u00e4ckten i Praesepe – Bikupan eller Krubban p\u00e5 svenska –… L\u00e4s mer »Nr 128 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32389"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32389"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32389\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32811,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32389\/revisions\/32811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32389"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32389"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32389"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/M44-300x294.gif\" "\\"Foto:")
<\/a>Uppt\u00e4ckten i Praesepe – Bikupan eller Krubban p\u00e5 svenska – \u00e4r den f\u00f6rsta i sitt slag, och \u00f6ppnar nya scenarier f\u00f6r jakten p\u00e5 exoplaneter fram\u00f6ver.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/lars_buchave7_620x349-300x168.jpg\" "\\"Glad")
<\/a><\/p>\n\u2666 Uarda-astronomiskt (4):<\/h2>\n
\u2666 Fuglesang-kollega omkommen<\/h2>\n
\u2666 Nya gammautbrott i Krabban<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/20090620093123crab_nebula-150x150.jpg\")
<\/a>Krabbnebulosan \u00e4r just nu scenen f\u00f6r nya spektakul\u00e4ra utbrott i gammadelen av spektrumet, ber\u00e4ttar bevakande forskare i Astronomers Telegram.<\/a><\/p>\n\u2666 En tur runt m\u00e5nen?<\/h2>\n
\u2666 SETI-forskare pensionerar sig<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/Tarter-Jill_1.jpg\")
<\/a>Jill Tarter<\/strong> p\u00e5 SETI pensionerar sig som forskningschef och g\u00f6r det bl a genom en avskedsintervju i New Scientist <\/em>(30 juni-numret).<\/p>\n\u2666 Protostj\u00e4rna med r\u00f6ntgenfl\u00e4ckar<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/664797main1_McNeil_finalBrighter-6731-300x300.jpg\" "\\"Protostj\u00e4rnan")
<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/p>\n\u2666 Peter “Gud” Higgs – inte medias\u00a0 fel!<\/h2>\n
\u2666 Jupiter-ockultation p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n
\u2666 Tack f\u00f6r nu…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/07\/news-021400c-267x300.jpg\" "\\"Copyright:")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"