{"id":32440,"date":"2012-07-06T21:04:29","date_gmt":"2012-07-06T20:04:29","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32440"},"modified":"2012-07-08T04:11:51","modified_gmt":"2012-07-08T03:11:51","slug":"nr-129-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/06\/nr-129-2012\/","title":{"rendered":"Nr 129 2012"},"content":{"rendered":"

\u25ba Mysteriet med den f\u00f6rsvunna stoftringen<\/h2>\n

Det \u00e4r som en Sherlock Holmes-historia eller en “l\u00e5sta rummet”-deckare:<\/p>\n

Var har den klipplanetbildande gas- och stoftringen kring den unga stj\u00e4rnan TYC 8241 2652<\/span> tagit v\u00e4gen? Ena \u00f6gonblicket fanns ackretionsdisken d\u00e4r, i n\u00e4sta \u00f6gonblick \u00e4r den f\u00f6rsvunnen…\u00a0 Att den d\u00f6ljs genom\u00a0 n\u00e5gon sorts perspektiveffekt utesluts.<\/p>\n

Stj\u00e4rnan och dess omgivning iakttogs av NASA:s infrar\u00f6dk\u00e4nsliga satellit IRAS redan 1983 och stoftringen syntes i \u00e5tminstone 25 \u00e5r. N\u00e4r Gemini South-teleskopet i Chile riktades in mot stj\u00e4rnan s\u00e5 sent som 1 maj i \u00e5r, bekr\u00e4ftades \u00e4n en g\u00e5ng att ringen var i stort sett puts v\u00e4ck.Och det har den varit i minst 2,5 \u00e5r!<\/p>\n

Astronomerna \u00e4r minst sagt perplexa, och jag gillar det pedagogiska uppl\u00e4gget p\u00e5 Gemini-observatoriets webb<\/a> d\u00e4r det visas en bild av Saturnus med ring och en bild med Saturnus UTAN ring.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Forts. f\u00f6ljer garanterat.<\/p>\n

K-sj\u00e4rnan ligger p\u00e5 cirka 450 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och \u00e4r 10 miljoner \u00e5r gammal,<\/p>\n

\u25ba Uarda-astronomiskt (5)
\n<\/span><\/h2>\n

“Mars (subst): Planet som uppkallats efter popul\u00e4r chokladkaka.”
\n<\/span><\/p>\n

\u25ba Jupiter-ockultationen<\/h2>\n

Norrk\u00f6pings Astronomiska Klubb har god info<\/a> om m\u00e5nens ockultation av Jupiter p\u00e5\u00a0 morgonkvisten 15 juli.<\/p>\n

\u25ba Ross 248 tar \u00f6ver stafettpinnen som n\u00e4rmsta stj\u00e4rnan<\/h2>\n

Panta rei – allt flyter, l\u00e4rde oss de gamla grekerna (= Herakleitos<\/strong>). Och det st\u00e4mmer verkligen i kosmos, det finns ingen fast punkt – allt flyter, allt r\u00f6r sig. T ex i Vintergatan, d\u00e4r stj\u00e4rnorna r\u00f6r sig i m\u00e4rkliga piruetter gentemot varandra och, framf\u00f6r allt, s\u00e5 snurrar de runt Vintergatan.<\/p>\n

\"\"<\/a>P\u00e5 drygt 10 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss ligger den lilla, vad vi vet, ensamma r\u00f6da 12m<\/sup>-dv\u00e4rgstj\u00e4rnan\u00a0 med katalogbeteckningen Ross 248 <\/span>i Andromeda (kallas ocks\u00e5 som variabel HH And<\/span>). Dess r\u00f6relse visavi solsystemet \u00e4r s\u00e5 stor att stj\u00e4rnan om 33 000 \u00e5r kommer att vara solens d\u00e5 n\u00e4rmaste stj\u00e4rngranne och den br\u00e4dar s\u00e5ledes d\u00e5 Proxima Centauri.<\/p>\n

\u25ba 3000 \u00e5r senare n\u00e5r Ross 248 <\/strong> oss allra n\u00e4rmast, bara 3,024 ljus\u00e5r – sen snurrar den vidare ut i Vintergatan.<\/p>\n

\u25ba Oxford-astronomen Robert A J Matthews<\/strong> r\u00e4knade p\u00e5 Ross 248 i b\u00f6rjan av 90-talet och konstaterade att vi n\u00e4rmar oss en tid med relativt ymniga “stellar encounters”<\/a> – sex stj\u00e4rnor kommer n\u00e4rmare oss \u00e4n Prox Cen de kommande 45 000 \u00e5ren.<\/p>\n

\u25ba Endast Alfa Centauris n\u00e4rmande<\/strong> till solen kommer att p\u00e5verka oss. Enligt Matthews den g\u00e5ngen kan det stj\u00e4rnm\u00f6tet generera 105<\/sup> kometer som slits loss fr\u00e5n det yttre Oort-molnet in mot solsystemets centrala delar.<\/p>\n

\u25ba Ovanst\u00e5ende g\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5s<\/strong> med “reservation f\u00f6r ev \u00e4ndringar”. Det skulle inte alls f\u00f6rv\u00e5na om det\u00a0 en vacker dag uppt\u00e4cks en tidigare ok\u00e4nd brun dv\u00e4rg i solens grannskap. James Webb-teleskopet \u00e4r som gjort f\u00f6r den uppt\u00e4ckten! Och om ber\u00e4kningarna av radialhastigheten f\u00f6r Ross 248 \u00e4ndras med bara 1,5 km\/s s\u00e5 kullkastas prognoserna, p\u00e5pekade Matthews 1993.<\/p>\n

\u25ba N\u00e4r GAIA-sonden v\u00e4l \u00e4r p\u00e5<\/strong> plats f\u00e5r vi ytterligare finkalibrerade positions- och banber\u00e4knngar f\u00f6r Ross 248. Och en miljard stj\u00e4rnor till.<\/p>\n

\u25ba Tyskt h\u00f6stm\u00f6te i Hamburg<\/h2>\n

N\u00e4r klassikern Astronomische Gesellschaft m\u00f6ts 25-29 september i Hamburg, \u00e4r temat detta:<\/p>\n

“The Bright and the Dark Sides of the Universe”.<\/p>\n

Sp\u00e4nnande!<\/p>\n

Den inbjudande postern ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Dirch Passer-film fr\u00e5n Rundet\u00e5rn<\/h2>\n

Jag vet inte hur ofta observatorier har f\u00f6rekommit i l\u00e5ngfilmer. “Chicken race”-scenerna\u00a0 i Ung rebell<\/em> med James Dean<\/strong> spelades ju in p\u00e5 Griffith Observatory\/Planetarium i Los Angeles, och i Carl Sagan<\/strong>-filmen Kontakt <\/em>var n\u00e5gra scener inspelade vid ett radioastronomiskt observatorium.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nu har Christian Vestergaard<\/strong> hittat den ultimata observatoriefilmen: Radarparet Dirch Passer<\/strong> och Ove Sprog\u00f6e<\/strong> i komedin Det var paa Rundetaarn<\/em>, fr\u00e5n1955. Kanske inget m\u00e4sterverk men absolut v\u00e4rd att spana in p\u00e5 Youtube.<\/p>\n

Observatoriet p\u00e5 Rundet\u00e5rn hade Christian IV <\/strong>som best\u00e4llare, men id\u00e9n bakom stod Tycho Brahe<\/strong>-assistenten och sedermera professorn Christian Longomontanus <\/strong>f\u00f6r.<\/p>\n

Observatoriet var det f\u00f6rsta som byggdes i Danmark sedan Tycho monterat ner Ven-instrumenten\u00a0 och l\u00e4mnat landet.<\/p>\n

\u25ba T\u00e4nk om Tycho f\u00e5tt ansvar \u00e4ven f\u00f6r Anholts fyr…<\/h2>\n

\"\"<\/a>Och aprop\u00e5 Tycho<\/strong>….<\/p>\n

Kompisen, f\u00f6rfattaren Trygve B\u00e5ng (t v) <\/strong>\u00e4r en stor k\u00e4nnare av danska \u00f6ar och \u00e4r just nu med hustru Birgitta <\/strong>p\u00e5 Anholt.<\/p>\n

Trygve ber\u00e4ttar:<\/span><\/span><\/p>\n

–\u00a0 8 juni 1560 p\u00e5bj\u00f6d Frederik den Anden<\/strong> att det skulle byggas fyrar p\u00e5 Skagen, Anholt och Kullen. <\/span><\/span><\/p>\n

– Det var vippfyrar som eldades med kol. Den f\u00f6rsta fyren byggd i sten p\u00e5 Anholt\u00a0var klar 1785. Fr\u00e5n 1809 till 1814 ockuperade engelsm\u00e4nnen \u00f6n och byggde en liten f\u00e4stning runt fyrens fot. <\/span><\/span><\/p>\n

– 1811 f\u00f6rs\u00f6kte\u00a0Danmark \u00e5terta makten p\u00e5 \u00f6n men det slutade i ett katastrofalt nederlag f\u00f6r danskarna.\u00a0Den nuvarande fyren f\u00e4rdigst\u00e4lldes 1881, men saknar numera nautisk betydelse. <\/span><\/span><\/p>\n

– Anholts \u00f6stra udde slutar i ett ca 1000 meter l\u00e5ngt rev som kallas Knoben. H\u00e4r har under \u00e5rhundranden hundratals fartyg g\u00e5tt i kvav. F\u00f6r att skydda sj\u00f6trafiken las h\u00e4r ut ett fyrskepp; Anholt Knob. V\u00e4derrapporter fr\u00e5n detta skepp s\u00e4ndes bl.a. i den svenska sj\u00f6rapporten. Anholt Knob \u00e4r borta sedan l\u00e4nge.<\/span><\/span><\/p>\n

\u2666\u00a0 \u2666\u00a0 \u2666<\/p>\n

De sj\u00f6farande p\u00e5 1500-talets slut ska nog vara glada att Tycho Brahe “bara” hade ansvar f\u00f6r Kullens fyr, ett uppdrag han grandiost missk\u00f6tte. (Se Wilhelm Norlinds <\/strong>Tycho-biografi, pp 243-244), <\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6resund var p\u00e5 denna tid ett danskt innanvatten, och det \u00e4r obegripligt att Tycho egentligen fick h\u00e5lla p\u00e5 som han gjorde. Har det n\u00e5nsin utretts hur m\u00e5nga fartyg som gick i kvav d\u00e4rf\u00f6r att Tycho struntade i fyrens sk\u00f6tsel, s\u00e4rskilt p\u00e5 vintertid?<\/span><\/span><\/p>\n

Njut av Trygves bild fr\u00e5n Anholt (bilden tagen mot \u00f6ster\u00a0fr\u00e5n en h\u00f6g sanddyn vid Pakkhusbugten).<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

– Vi bor i ett sommerhus\u00a0p\u00e5 S\u00f6nderstrandsvej treds. Den lilla sandpl\u00e4tten i mitten av Kattegatt \u00e4r sig lik, men \u00e4nd\u00e5 inte. <\/span><\/p>\n

– P\u00e5 f\u00e4rjeresan fr\u00e5n Gren\u00e5\u00a0med M\/f Anholt f\u00e5r vi pl\u00f6tsligt se en klargul pl\u00e5tanordning i havet. En ny fyr!, ropar Birgitta. Nej d\u00e5, det visade sig vara ett fundament till av\u00a0111 vindkraftverk\u00a0 skall liggap\u00e5 ett 88 kvkm stort havsomr\u00e5de mellan Djursland och Anholt. H\u00e4r skall produceras CO2<\/sub>-fri elektricitet.<\/span><\/p>\n

\u25ba Higgs-humor<\/h2>\n

P\u00e5 Humanistbloggen hittade Lars Olefeldt<\/strong> den h\u00e4r Higgs-kommentaren:<\/p>\n

\"\"<\/a>
\nP\u00e5 n\u00e4tet finns \u00f6verhuvud taget en hel del Higgs-elakheter. Som denna aprop\u00e5 nyheters specifika vikt – eller \u00e4r det en drift med hur liten Higgs-partikeln \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med\u00a0 Tom Cruise<\/strong>?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

(Ill h\u00e4mtad p\u00e5 http:\/\/short-jokes-quotes.com\/joke\/index.php\/the-higgs-boson-is-this-small)<\/p>\n

F\u00f6r denna r\u00e4tt m\u00e4nskiiga kommentar svarar v\u00e4lk\u00e4nde Daily Telegraph<\/em>-tecknaren Matt<\/strong> (som i Matt Pritchett<\/strong>):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag undrar vad mina egna v\u00e4nner, kolleger och favoriter, Kv\u00e4llspostens<\/em> bortg\u00e5ngna tecknare Sebastian<\/strong> (= Yngve Sebastian Olsson<\/strong>) och Ove Wahl<\/strong> hade kunnat skapa?<\/p>\n

Bara f\u00f6r att visa p\u00e5 vilken niv\u00e5 Sebastian l\u00e5g f\u00e5r ni h\u00e4r njuta av ett av hans m\u00e4sterverk fr\u00e5n 1993 p\u00e5 temat “livet p\u00e5 planeten jorden””:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u25ba Mysteriet med den f\u00f6rsvunna stoftringen Det \u00e4r som en Sherlock Holmes-historia eller en “l\u00e5sta rummet”-deckare: Var har den klipplanetbildande gas- och stoftringen kring den unga stj\u00e4rnan TYC 8241 2652 tagit v\u00e4gen? Ena \u00f6gonblicket fanns ackretionsdisken d\u00e4r, i n\u00e4sta \u00f6gonblick \u00e4r den f\u00f6rsvunnen…\u00a0 Att den d\u00f6ljs genom\u00a0 n\u00e5gon sorts perspektiveffekt utesluts. Stj\u00e4rnan och dess omgivning… L\u00e4s mer »Nr 129 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32440"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32440"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32440\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32510,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32440\/revisions\/32510"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32440"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32440"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32440"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}