{"id":32561,"date":"2012-07-11T13:27:31","date_gmt":"2012-07-11T12:27:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32561"},"modified":"2012-07-13T03:05:01","modified_gmt":"2012-07-13T02:05:01","slug":"nr-131-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/11\/nr-131-2012\/","title":{"rendered":"Nr 131 2012"},"content":{"rendered":"

\u2666 EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA \u2666<\/span><\/h3>\n

Femte Pluto-m\u00e5ne uppt\u00e4ckt<\/h2>\n

PS\u00a0 nu i kv\u00e4ll 11 juli 2012: Sedan W-bloggen tidigare l\u00e4mnats i dag, meddelade ett team Pluto-forskare att de med hj\u00e4lp av HST, Hubble Space Telescope, uppt\u00e4ckt en femte Pluto-m\u00e5ne<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Pyttem\u00e5nen \u00e4r oregelbundet<\/strong> formad och \u00e4r 10-25 km tv\u00e4rs\u00f6ver. Den ligger i samma cirkul\u00e4ra bana som \u00f6vriga m\u00e5nar kring dv\u00e4rgplaneten (banans diameter 95 000 km).<\/p>\n

\u25ba Den nya m\u00e5nen kallas<\/strong> t v P5 eller S\/2012 (134340) 1 och uppt\u00e4cktes under nio “tagningar” av Hubble-teleskopets Wide Field Camera 3 den 26, 27 och 29 juni, 7 och 9 juli i \u00e5r.<\/p>\n

\u25ba Pluto-m\u00e5narnas skapelsehistoria<\/strong> \u00e4r d\u00f6ljt i isigt dunkel l\u00e5ngt d\u00e4r ute i planetsystemet. Sannolikt har de bildats vid en kollision melaln Pluto och ett annat Kuiper-b\u00e4ltesobjekt.<\/p>\n

\u25ba Charon, Plutos st\u00f6rsta m\u00e5ne,<\/strong> uppt\u00e4cktes 1978 och utforskades av v\u00e5r bortg\u00e5ngne v\u00e4n Leif Andersson<\/strong> i USA, sen f\u00f6ljde tv\u00e5 m\u00e5nuppt\u00e4ckter 2006 (Nix och Hydra) och i fjor fann Hubble-astronomerna P4-m\u00e5nen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Inget s\u00e4ger att det inte\u00a0 finns en sj\u00e4tte Pluto-m\u00e5ne…<\/p>\n

(Tack till Christian Vestergaard<\/strong> som larmade W-bloggskontoret.)<\/p>\n

\u2666 V\u00e5r Lundmark-sajt uppm\u00e4rksammas<\/h2>\n

V\u00e5r webb-satsning p\u00e5 ASTB-grundaren Knut Lundmark (www.knutlundmark.se<\/a>) b\u00f6rjar redan efter ett par m\u00e5nader generera riktigt intressanta reaktioner. Senast \u00e4r det Lundmark-v\u00e4nnen Goran\u00a0 Ivani\u0161evi\u0107 <\/strong>(t v) i Zagreb, Kroatien, som h\u00f6rt av sig.<\/p>\n

\"\"<\/a>Goran \u00e4r l\u00e4kare, f\u00f6dd 1948, och har i m\u00e4ngder av \u00e5r fascinerats av v\u00e5r store svenske astronomipionj\u00e4r. Han samlar b\u00f6cker, manus, vetenskapsrapporter etc etc, och har i dag bl a kontakt med\u00a0 Lundmark-k\u00e4nnaren Sune Nilsson<\/strong> i \u00c4lvsbyn. P\u00e5 70-talet fick Goran via Martin Johnson<\/strong> en fotostatkopia av Lundmarks doktorsavhandling och han har \u00e4ven ett ex av storverket Nya himlar <\/em>i sin \u00e4go!<\/p>\n

\u25ba Goran hoppas att vi med tiden<\/strong> kan f\u00f6rvandla v\u00e5r Lundmark-webb till ett virtuellt Lundmark-museum med massor av material, stort som sm\u00e5tt, och s\u00e5 hoppas han att han en g\u00e5ng ska komma till v\u00e5ra trakter, bes\u00f6ka Lunds observatorium, resa upp till \u00c4lvsbyn och Kroktr\u00e4sk.<\/p>\n

\u25ba Redan 1973 h\u00f6ll Goran<\/strong> en f\u00f6rel\u00e4sning p\u00e5 Zagreb Public Observatory om Knut Lundmark, arrangerade en utst\u00e4llning och skrev om Lundmark i tidskriften Priroda<\/em>. Goran h\u00e5ller ocks\u00e5 p\u00e5 med ett st\u00f6rre manus med en, som han s\u00e4ger i ett mail, komplett bibliografi omfattande 670 referenser.<\/p>\n

\u25ba 1991 kom<\/strong> Lexicon of extragalactic astronomy<\/em> (p\u00e5 kroatiska, 40 sidor) \u00e4gnat minnet av Knut Emil Lundmark, Fritz Zwicky<\/strong> och Boris Aleksandrovich Vorontsov-Velyaminov<\/strong>, och 2009-2009 sammanst\u00e4llde Goran Knut Lundmark: Short biography and bibliography <\/em>(ocks\u00e5 p\u00e5 kroatiska, 70 A4-sidor).<\/p>\n

\u25ba Goran misst\u00e4nker att vi \u00e4r den<\/strong> sista generationen som kan g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r att h\u00e5lla liv i intresset f\u00f6r Knut Lundmark. P\u00e5 den punkten \u00e4r jag inte fullt s\u00e5 pessimistisk; vi har ASTB-vicen Anders Nyholm<\/strong> i Lund, Anders som b\u00e5de kan och k\u00e4nner f\u00f6r Lundmark, och vi har definitivt v\u00e5ra id\u00e9- och vetenskapshistoriker Johan K\u00e4rnfelt<\/strong> och Gustav Holmberg<\/strong> p\u00e5 v\u00e5r sida.<\/p>\n

\u25ba <\/strong>Det \u00e4r faktiskt r\u00e4tt snyggt krattat<\/strong> i rabatten, och Peter Lindes <\/strong>initiativ med Lundmark-sajten fungerar som en sorts trestegsraket: F\u00f6rst ska vi komplettera den svenska versionen s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r, sen \u00f6vers\u00e4tta till engelska… och sen kanske fundera vidare p\u00e5 Gorans virtuella museum-id\u00e9. Vi kan s\u00e4ker fynda ett och annat hos v\u00e5r nyfunne kroatiske v\u00e4n! <\/span>
\n<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Ljudbangar fr\u00e5n norrsken<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4ntligen har forskarna kommit fenomenet p\u00e5 sp\u00e5ren, piskrappen eller ljudbangarna fr\u00e5n norrskenen. L\u00e4nge avf\u00e4rdades de som en sorts hallucinationer och jag vet inte vad, men nu har specialister p\u00e5 Aalto-universitetet i Finland ledda av professorn Unto K Laine<\/strong> med mikrofoner dokumenterat ljuden och funnit h\u00e5llbara korrelationer<\/a> till b\u00e5de synliga norrsken och geomagnetiska st\u00f6rningar.<\/p>\n

Det verkligt intressanta \u00e4r att ljuden bildas p\u00e5 en h\u00f6jd\u00a0 av – 70 meter!<\/p>\n

Hur solvindens joniserade partiklar efter rymdf\u00e4rden och inf\u00e5ngandet i jordens magnetf\u00e4lt kan transformeras ner till ljudbangar p\u00e5 s\u00e5 l\u00e5g h\u00f6jd \u00f6ver jordytan \u00e4r det stora mysteriet.<\/p>\n

Forskningsresultaten presenteras i morgon p\u00e5 19th International Congress on Sound and Vibration<\/span>, Vilnius, Litauen.<\/p>\n

\u2666 I begynnelsen var m\u00f6rkret<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ett pressmess fr\u00e5n ESO idag ber\u00e4ttar att v\u00e5ra europeiska astronomer<\/a> f\u00e5tt korn p\u00e5 s\u00e5 kallade m\u00f6rka galaxer, galaxer i universums begynnelse med stora m\u00e4ngder ljussvag gas men v\u00e4ldigt f\u00e5 stj\u00e4rnor.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av VLT och \u00e5terskenet fr\u00e5n kvasarer har nu ett antal av dessa himlakroppar hittats.<\/p>\n

Astronomer tror att det \u00e4r ur gas fr\u00e5n s\u00e5dana sm\u00e5 galaxer som stj\u00e4rnorna i dagens stora galaxer kan ha bildats.<\/p>\n

\u2666 Messier var Pallas p\u00e5 sp\u00e5ren<\/h2>\n

Hur n\u00e4ra vara Charles Messier <\/strong>att bli den f\u00f6rste som uppt\u00e4ckte en asteroid? Snubblande n\u00e4ra!<\/p>\n

I april 1779 hade han \u00f6gonen p\u00e5 komet Bode (C\/1779 A1)<\/span>, och mycket pekar\u00a0 p\u00e5 att han \u00e4ven s\u00e5g sm\u00e5planeten som senare kom att kallas Pallas.<\/p>\n

Om detta skriver Ren\u00e9 Bourtembourg <\/strong>i en artikel i senaste Journal for the History of Astronomy<\/em> (“Messier\u00b4s missed discovery of Pallas in April 1779”).<\/p>\n

Det\u00a0 g\u00e5r att rekonstruera Messiers observationer i april med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n hans stj\u00e4rnkartor och koordinater.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Kuiper-b\u00e4lte runt andra stj\u00e4rnor<\/h2>\n

Att det finns Kuiper-b\u00e4lten och Oortska kometmoln kring andra stj\u00e4rnor, \u00e4r nog ingen stor nyhet l\u00e4ngre. Nu har i varje fall astronomer observerat 49 Ceti och noterat<\/a>:<\/p>\n

Att 49 Ceti \u00e4r en A-stj\u00e4rna och att kometmolnet anses ha en \u00e5lder p\u00e5 runt 40 miljoner \u00e5r. Den sammanlagda massan av det CO- och CO2<\/sub>-stinna b\u00e4ltet motsvarar 400 jordmassor.<\/p>\n

\u2666 Uarda-astronomiskt\u00a0 (7)<\/h2>\n

Stj\u00e4rnkikare (subst): Efterh\u00e4ngsen filmfan eller cineast.
\n<\/span><\/p>\n

\u2666 Prograd var ordet<\/h2>\n

Jag har g\u00e5tt genomn livet utan att uppt\u00e4cka ordet, men nu har jag hittat det:<\/p>\n

Motsatsen tllt retrograd<\/span>, t ex om en planets r\u00f6relse,\u00a0 \u00e4r faktiskt – prograd<\/span>.<\/p>\n

Prograd.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Higgs f\u00f6r 7-\u00e5ringar<\/h2>\n

Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en filmsnutt fr\u00e5n The Guardian<\/em>, i vilket tidningens vetenskapsexpert f\u00f6rklarar p\u00e5 barns niv\u00e5 vad Higgs-bosonen egentligen \u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\u2666 Borta med vinden…<\/h2>\n

Ett ovanligt snyggt exempel p\u00e5 en tung och argsint Wolf Rayet-stj\u00e4rna<\/span>, som f\u00f6rlorar massa genom en f\u00f6r\u00f6dande stj\u00e4rnvind, utg\u00f6rs av WR124 och dess omkringliggande nebulosa kallad M1-67. Bilden nedan togs redan 1998 med hj\u00e4lp av Hubble-teleskopet. Christian Vestergaard<\/strong> uppm\u00e4rksammar oss p\u00e5 bilden – tack f\u00f6r det – och WR124 \u00e4r ju ett skolexempel p\u00e5 denna eldf\u00e4ngda stj\u00e4rntyp, som varit k\u00e4nd i snart 150 \u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

ESO-forskare har senare f\u00f6ljt upp Hubble-bilden med VLT och sett vilka f\u00f6r\u00e4ndringar som skett i nebulositeten genom \u00e5ren. 2009 kom denna VLT-bild:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att WR124 f\u00f6rvandlas till en supernova, \u00e4r inte sannolikt – det \u00e4r MYCKET sannolikt!<\/p>\n

Nebulosan runt WR124 \u00e4r kanske 10 000 \u00e5r gammal.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u2666 EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA EXTRA \u2666 Femte Pluto-m\u00e5ne uppt\u00e4ckt PS\u00a0 nu i kv\u00e4ll 11 juli 2012: Sedan W-bloggen tidigare l\u00e4mnats i dag, meddelade ett team Pluto-forskare att de med hj\u00e4lp av HST, Hubble Space Telescope, uppt\u00e4ckt en femte Pluto-m\u00e5ne. \u25ba Pyttem\u00e5nen \u00e4r oregelbundet formad och \u00e4r 10-25 km tv\u00e4rs\u00f6ver. Den ligger i samma cirkul\u00e4ra… L\u00e4s mer »Nr 131 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32561"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32561"}],"version-history":[{"count":74,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32561\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32700,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32561\/revisions\/32700"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32561"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32561"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32561"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}