{"id":32694,"date":"2012-07-13T19:16:42","date_gmt":"2012-07-13T18:16:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32694"},"modified":"2012-07-14T02:38:57","modified_gmt":"2012-07-14T01:38:57","slug":"nr-133-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/13\/nr-133-2012\/","title":{"rendered":"Nr 133 2012"},"content":{"rendered":"

\u2666 H\u00e4ftiga atmosf\u00e4rr\u00f6relser \u00f6ver Titans sydpol<\/h2>\n

Man blir ju helt snurrig n\u00e4r man ser bilden! Det \u00e4r Cassini-sonden, som dokumenterat h\u00e4ftiga snurr\u00f6relser i atmosf\u00e4ren p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd vid Saturnus-m\u00e5nen Titans sydpol – rotationshastigheten ligger p\u00e5 nio timmar\/varv, mycket snabbare \u00e4n m\u00e5nens egen rotation kring sin axel (=16d<\/sup>)
\nSannolikt har skeendet i atmosf\u00e4ren med den kommande vintern vid Titans sydpol att g\u00f6ra. Ett liknande “lock” p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd har tidigare noterats vid nordpolen, och kanske \u00e4r n\u00e5got motsvarande p\u00e5 g\u00e5ng nu i syd.<\/p>\n

NASA:s bildmakare noterar att en del ljusprickar i bilderna visar p\u00e5 kosmisk str\u00e5lning som slagit in i Cassinis detektorer.<\/p>\n

Bilderna burkades under en Cassini-flyby 27 juni i \u00e5r<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Eftersom Titan-forskarna inte vet vad som d\u00f6ljer sig under locket, trevar de efter de exakta mekanismerna bakom det vi ser. Kanske r\u00f6r det sig om meteorologiska konvektionsceller, d\u00e4r luftstr\u00f6mmar rasar ner i mitten och upp\u00e5t l\u00e4ngs lockets kanter.<\/p>\n

\u2666 Farbror Joakims uppt\u00e4ckare \u00e4r numera en sm\u00e5planet<\/h2>\n

Det \u00e4r kul, kult och kultur att\u00a0 att popul\u00e4rkulturen finns representerad p\u00e5 himlavalvet. T ex bland asteroiderna.<\/p>\n

Walt Disney<\/strong>-medarbetaren Carl Barks <\/strong>fick t ex en asteroid i sitt namn 1983 (2730 Barks), bl a f\u00f6r sitt Kalle Anka-album Island in the sky <\/em>med Farbror Joakim – hans uppfinning – i huvudrollen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Albumet m\u00e5ste \u00e4ven ha kommit p\u00e5 svenska. N\u00e5n som minns?<\/p>\n

\u2666 Uarda-astronomiskt (8)<\/h2>\n

M\u00e5ne (subst): Huvudsida av Hollywoodstj\u00e4rnan Yul Brynner.
\n<\/span><\/p>\n

\u2666 Inlandsisen sm\u00e4lter p\u00e5 Gr\u00f6nland<\/h2>\n

Det h\u00e4nder saker p\u00e5 jordklotet. Danska DMI ber\u00e4ttar<\/a> t ex att den varma\u00a0 luften \u00f6ver Inlandsisen p\u00e5 Gr\u00f6nland nu orsakat en v\u00e4rmeb\u00f6lja p\u00e5 2,2 plusgrader p\u00e5 drygt tretusen meters h\u00f6jd. Resultatet kan inv\u00e5narna i Sdr Str\u00f8mfjord 25 km fr\u00e5n foten vid Inlandsisen bistert konstatera:
\nBroar har raserats av de framforsande vattenmassorna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e4r brukar naturv\u00e4nnenr tala om naturens sk\u00f6nhet, vackra vattenfall och stilla insj\u00f6ar.<\/p>\n

Vad som ligger bakom? Ot\u00e4mjda naturkrafter “utifr\u00e5n” (solen? kosmisk str\u00e5lning?) – eller m\u00e4nniskan? Eller b\u00e5da?<\/p>\n

\n

\u2666 New Yorks novellkung<\/span><\/h2>\n

Bertil Falk<\/strong> replikerar p\u00e5 f\u00f6rra W-bloggen::<\/span><\/p>\n

– O\u00a0 Henry<\/strong> i all \u00e4ra, men det \u00e4r Damon Runyon<\/strong> som \u00e4r novellkungen i New York. O Henry skrev visserligen n\u00e5gra Manhattannoveller – framf\u00f6r allt superklassikern om den gr\u00f6na d\u00f6rren – men inte alls lika mycket och lika P\u00c5TAGLIGt som Damon.
\n<\/span><\/p>\n

SVAR DIREKT:
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Jag gillar\u00a0 ju Damon “Pysar och sl\u00e4ndor” Runyon, men vad har han skrivit om stj\u00e4rnbilden Cassiopeia sedd fr\u00e5n New York?
\n<\/span><\/p>\n

W-bloggsredakt\u00f6r\u00b4n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n<\/div>\n

\u2666 Vindm\u00f6llor f\u00e5glarnas fiende nr 6<\/h2>\n

Hur har ET l\u00f6st energifr\u00e5gan?<\/p>\n

\"\"<\/a>Jag f\u00e5r hela tiden vatten p\u00e5 min kvarn… jag gillar inte vindm\u00f6llor p\u00e5 jordklotet, jag gillar inte att de st\u00e5r stilla n\u00e4r de verkligen beh\u00f6vs,\u00a0 att de rostar och drabbas av metalltr\u00f6tthet,att de fungerar som tinnitus f\u00f6r \u00f6gonen och att de producerar l\u00e5gfrekvent ljud som ingen vet om det \u00e4r bra eller d\u00e5ligt, Nu visar dessutom Nature<\/em> i en artikel att 100 000-tals f\u00e5glar \u00e5rligen sl\u00e5s ihj\u00e4l bara i USA av m\u00f6llornas vingar.<\/p>\n

Det \u00e4r dock inget mot hur m\u00e5nga f\u00e5glar som 1.<\/strong> bilarna dr\u00e4per, f\u00e5glar som sl\u00e5r ihj\u00e4l sig genom att 2. <\/strong>flyga in i tv-tprn och 3.<\/strong> h\u00f6ga byggnader, 4. <\/strong>vad jordbrukets alla bek\u00e4mpningsmedel tar i tribut – och hur m\u00e5nga f\u00e5glar som 5.<\/strong> katterna \u00e4ter upp.<\/p>\n

Problemet \u00e4r att m\u00e5nga f\u00e5gelarter \u00e4r hotade och med vindm\u00f6llorna har den d\u00e4r nya extra d\u00f6dskvoten tillkommit, som kan avg\u00f6ra en f\u00e5gelarts nerg\u00e5ng och fall.<\/p>\n

Satsa p\u00e5 solenergi!!!! Och v\u00e4rmen fr\u00e5n jordens inre, s\u00e5 kan vi skrota b\u00e5de vindm\u00f6llor och os\u00e4ker k\u00e4rnkraft. Ska bli intressant att se vad Jan Bj\u00f6rklunds<\/strong> forskningspropp i h\u00f6st prioriterar.<\/p>\n

\u2666 Elak tunga<\/h2>\n

Alla astronomer och fysiker har inte varit v\u00e4nner, om jag s\u00e4ger s\u00e5. Fritz Zwicky<\/strong> VS Walter Baade<\/strong> p\u00e5 Mt Wilson\/Mt Palomar \u00e4r en v\u00e4lk\u00e4nd konflikt, Martin Ryle<\/strong> VS Fred Hoyle <\/strong>i Cambridge likas\u00e5.<\/p>\n

– S\u00e5 ung och redan s\u00e5 ok\u00e4nd.<\/p>\n

Lysande elakt!<\/p>\n

\u2666 Underg\u00e5ngsvision<\/h2>\n

Jag vet inte var Lars Olefeldt<\/strong> hittat bilden, men tack i alla fall.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u2666 H\u00e4ftiga atmosf\u00e4rr\u00f6relser \u00f6ver Titans sydpol Man blir ju helt snurrig n\u00e4r man ser bilden! Det \u00e4r Cassini-sonden, som dokumenterat h\u00e4ftiga snurr\u00f6relser i atmosf\u00e4ren p\u00e5 h\u00f6g h\u00f6jd vid Saturnus-m\u00e5nen Titans sydpol – rotationshastigheten ligger p\u00e5 nio timmar\/varv, mycket snabbare \u00e4n m\u00e5nens egen rotation kring sin axel (=16d) Sannolikt har skeendet i atmosf\u00e4ren med den kommande… L\u00e4s mer »Nr 133 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32694"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32694"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32694\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32746,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32694\/revisions\/32746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32694"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32694"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32694"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\"\"<\/a>Wolgang Pauli<\/strong>, Nobelpristagaren, kunde ocks\u00e5 vara bitsk och sa om en konkurrent, en coming star:<\/p>\n