{"id":32769,"date":"2012-07-14T17:11:05","date_gmt":"2012-07-14T16:11:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=32769"},"modified":"2012-07-14T19:02:32","modified_gmt":"2012-07-14T18:02:32","slug":"nr-134-2012-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/14\/nr-134-2012-2\/","title":{"rendered":"Nr 134 2012"},"content":{"rendered":"

♦ Unikt Chandra-fynd:
\n\t<\/span><\/h3>\n

Dubbla röntgenkällor överlappar varandra<\/h2>\n

NASA:s röntgenkänsliga Chandra-sond har dokumenterat ett märkligt fenomen<\/a>:<\/p>\n

Röntgenstrålning från en chockvåg, som utgår från en supernova och som kolliderar med den omgivande "kokongen" av gas och stoft som tidigare sprätts ut från pre-supernovan (av typen kollapsande stjärna).<\/p>\n

Supernovan kallas SN2010jl  <\/a><\/span>och ligger i en galax 160 miljoner ljusår bort. I Peter Nilssons <\/strong>Uppsala-katalog UGC bär galaxen beteckningen UGC5189A<\/span>.<\/p>\n

I en kompositbild, som kombinerar Chandras hårda röntgen med en optisk bild från HST (Hubble Space Telescope), får vi detta intressanta resultat:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och om vi bara håller oss till Chandra-bilden, ser vi detta:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och i HST-visuellt:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Supernovan anses<\/strong> vara en av de mest ljusstarka som observerats i röntgenspektrumet och även rent visuellt.<\/p>\n

\u25ba Förklaringen till det vi ser<\/strong> diskuteras förstås av den astronomiska expertisen. Gasen som orsakar röntgenutstrålningen har en temp större än 100 miljoner Kelvin-grader.<\/p>\n

\u25ba Det allra märkligaste <\/strong>med denna Chandra-upptäckt är enligt min mening följande:<\/p>\n

\u25ba Att supernovan döljer ytterligare<\/strong> en bakom- och bortomliggande röntgenkälla. De bägge överlappar varandra, vilket vi nästan kan se. Källan bakom supernovan tros innehålla ett svart hål.<\/p>\n

\u25ba Bland forskarna i det<\/strong> internationella teamet bakom Chandra-observationen återfinns Stockholms-astronomen Claes Fransson<\/strong>.<\/p>\n

♦ Jupiter VS månen<\/h2>\n

Ska vi döma av SMHI:s och DMI:s prognoser just nu (lördag kväll 14.7)) verkar det inte helt omöjligt att härifrån Malmötrakten kunna skymta månens ockultation av Jupiter  under tidiga söndagsmorgonen.<\/p>\n

♦ Jordens vatten från asteroider<\/h2>\n

\"\"<\/a>I en  ny studie<\/a>, som Christian Vestergaard <\/strong>fått syn på, påpekas att jordens vatten mera sannolikt kommer från asteroider och meteoriter i huvudbältet mellan Mars och Jupiter och INTE från kometer, som varit huvudtesen några årtionden.<\/p>\n

Även flyktiga grundämnen har här sin bakgrund, tror forskarna.<\/p>\n

Avgörande för den nya teorin är deuteriuminnehållet (deuterium = "tungt vatten") i kolhaltiga kondriter. Ju längre bort från solen en himlakropp bildats, desto mer deuterium-rik är himlakroppen. Kondriterna innehåller mindre deuterium än kometer, alltså måste de ha bildats närmare solen. lyder resonemanget.<\/p>\n

Tänk om vårt hälsobringande  vatten kommer BÅDE från asteroider, meteoriter OCH kometer?<\/p>\n

En helgardering, således.<\/p>\n

♦ "Exo-komet" närmar sig solen<\/h2>\n

Just nu närmar sig kometen P 96\/Machholz <\/span>solen, berättar kometkännaren Karl Battams<\/strong> på sin webb<\/a>.<\/p>\n

Det intressanta med denna komet är att den kan ha sitt ursprung runt en annan stjärna, en granne till solen.<\/p>\n

SOHO tog igår en svit bilder, bl a denna. Kometen syns t h som en liten pil vid kl 16 (klicka på bilden!).:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kometen kommer solen så nära som 0,13 AU, har en period på drygt 5 år och har iakttagits tidigare.<\/p>\n

Med kometen tycks höra både en asteroid och en dagtida meteorvärm. Deras gemensamma ursprung kan som sagt ligga långt utanför solsystemet.<\/p>\n

♦ Rymdreklamigt<\/h2>\n

Gamle Helsingborgsvännen Hasse Sjöström,<\/strong> legendarisk fotbollsledare i Sundets pärla ("upptäckte" Henke Larsson<\/strong>!!!), tipsar om en påkostad reklamsnutt för Perrier med  astronomiska förtecken:<\/p>\n

http:\/\/www.youtube.com\/user\/perrier<\/a><\/p>\n

♦ God helg önskas!<\/h2>\n

Nu firar vi lördag aften i rikets tredje stad – det kanske blir en stilla kvällsöl på Malmö Bryggeri framåt småtimmarna – och vi summerar en ganska intensiv nyhetsvecka med upptäckten av  Plutos femte måne som en given höjdpunkt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I morgon söndag inleds ett litet extrainsatt massmediaäventyr för W-bloggsredaktören, vilket gör att det kan bli lite si och så med bloggambitionerna några dagar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

♦ Unikt Chandra-fynd: Dubbla röntgenkällor överlappar varandra NASA:s röntgenkänsliga Chandra-sond har dokumenterat ett märkligt fenomen: Röntgenstrålning från en chockvåg, som utgår från en supernova och som kolliderar med den omgivande "kokongen" av gas och stoft som tidigare sprätts ut från pre-supernovan (av typen kollapsande stjärna). Supernovan kallas SN2010jl  och ligger i en galax 160 miljoner… L\u00e4s mer »Nr 134 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32769"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=32769"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32769\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":32809,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/32769\/revisions\/32809"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=32769"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=32769"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=32769"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}