{"id":3302,"date":"2010-05-14T16:52:16","date_gmt":"2010-05-14T15:52:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3302"},"modified":"2010-05-14T21:02:26","modified_gmt":"2010-05-14T20:02:26","slug":"nr-52-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/14\/nr-52-2010\/","title":{"rendered":"Nr 52 2010"},"content":{"rendered":"

Varning f\u00f6r m\u00e5nens elektricitet<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Elkul p\u00e5 jorden - men inte p\u00e5 m\u00e5nen....<\/figcaption><\/figure>\n

Till en av v\u00e5rens mera spektakul\u00e4ra forskarrapporter h\u00f6r en f\u00f6rfattad av ett team Nasa-forskare med William “Bill” Tarrell i spetsen, en rapport om den “elektriska m\u00e5nen”. Forskarna har i dator simulerat vad som h\u00e4nder n\u00e4r solvinden passerar (n\u00e4stan horisontellt. m\u00e5nen lutar endast lite i sin bana gentemot solen) \u00f6ver kratrar och berg vid m\u00e5nens b\u00e4gge\u00a0 poler, n\u00e4ra terminatorn mellan ljus och m\u00f6rker.<\/p>\n

Vissa kraterbottnar ligger i evigt m\u00f6rker vid m\u00e5nens poler, har gjort s\u00e5 i 100-tals miljoner \u00e5r och b\u00f6r hysa vatten i form av is – ett viktigt n\u00e4rproducerat livsmedel f\u00f6r\u00a0 kommande\u00a0 generationer m\u00e5nresen\u00e4rer i deras poln\u00e4ra baser.<\/p>\n

Resonemanget bygger p\u00e5 att i solvinden, som \u00e4r en plasma,\u00a0 ing\u00e5r fria elektroner och joner. Elektronerna \u00e4r cirka 1000 ggr l\u00e4ttare \u00e4n jonerna och skapar innan de tyngre, l\u00e5ngsammare jonerna hunnit i kapp, n\u00e4r de dimper ner p\u00e5 m\u00e5nen, “elektronmoln”, med negativ laddning naturligtvis. S\u00e4rskilt de delar av de inre v\u00e4ggarna och bottnarna i m\u00e5nkratrarna, som ligger n\u00e4rmast solvinden, \u00e4r utsatta och h\u00e4r kan statisk elektricitet p\u00e5 n\u00e5gra hundra volt orsaka en massa el\u00e4nde. Nasa har en f\u00f6rn\u00e4mlig pedagogisk kortfilm, som rekomemmenderas<\/a> och som bl a finns p\u00e5\u00a0 scientificblogging-bloggen.<\/p>\n

Denna form av elektricitet \u00e4r inte att leka med och det rapporteras att redan under Apollo-f\u00e4rderna till m\u00e5nen s\u00e5g astronauterna m\u00e4rkliga ljusfenomen, som kan ha med denna statiska elektricitet att g\u00f6ra. Faran \u00e4r fram\u00f6ver att den kan st\u00f6ra och skada k\u00e4nslig elektronisk utrustning, och dessutom kan den\u00a0 “klistra” farligt m\u00e5ndamm p\u00e5 astronauternas dr\u00e4kter, vilket inte g\u00e5r bort i den vanliga kemtv\u00e4tten.<\/p>\n

Nasa-forskarnas rapport publicerades fr\u00e5n b\u00f6rjan i “planetupplagan” av Journal of Geophysical Research<\/a>.<\/p>\n

Plejaderna f\u00f6r 20 000 \u00e5r sedan?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den som tittar riktigt noga efter uppt\u00e4cker att B\u00c5DE Plejaderna och Hyaderna kan vara avbildade p\u00e5 denna stora, imponerande tjurbild i taket p\u00e5 en av grottorna i stora salen i Lascaux. Och kanske till v\u00e4nster, utanf\u00f6r denna beskurna bild Orions tre vise m\u00e4n.<\/p>\n

Eller…?<\/p>\n

Det \u00e5r n\u00e5gra \u00e5r sedan saken ventilerades f\u00f6rra g\u00e5ngen. Bl a skrev Bengt Roslund om det h\u00e4r i d\u00e5varande Cassiopeia \u00e5r 2000. Var st\u00e5r “debatten” i dag? Det kan man undra.<\/p>\n

Den tyske forskaren bakom identifieringen heter Dr Michal Rappengl\u00fcck och uppgavs f\u00f6r tio \u00e5r sedan arbeta vid universitetet i M\u00fcnchen, formellt k\u00e4nt som det prestigefyllda Ludwig-Maximiians Universit\u00e4t M\u00fcnchen.<\/p>\n

Konstfullt storverk fyller 40<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ett av den moderna konstens verkliga storverk \u00e4r Robert Smithsons jordkonst-verk Spiral Jetty <\/em>i (inte vid) Great Salt Lake, delstaten Utah. Verkets spiralform lockade tidigt till tankar om kosmos och den galaktiska spiralv\u00e4rlden, vilket Smithson aldrig f\u00f6rnekade.Bygget\u00a0 eller vad vi ska kalla det stod f\u00e4rdigt i april 1970, \u00e5ret efter f\u00f6rsta m\u00e5nlandningen.<\/p>\n

Som en av flera m\u00f6jliga f\u00f6rklaringar till konstverkets geometri fungerar Utah-konstverkets galaxform alldeles ypperligt. Det skulle vara roligt att i dag f\u00e5 h\u00f6ra Smithson f\u00f6rklara sin jordkonst, som \u00e4r ENORMT stort, men tyv\u00e4rr omkom han i en flygolycka redan 1973. Spiral Jetty kom efter “vernissagen” att i flera \u00e5rtionden ligga under vattenniv\u00e5n i Utahsj\u00f6n, men sen i v\u00e5ras\u00a0 g\u00e5r Spiral Jetty i dagern igen och bes\u00f6ks, trots el\u00e4ndiga tillfartsv\u00e4gar, av 1000-tals konstintresserade varje\u00a0 \u00e5r. Slitage och det faktum att folk tar med sig stenar som minnen, g\u00f6r att det p\u00e5 fullt allvar diskuteras hur konstverket ska bevaras inf\u00f6r framtiden. St\u00f6rsta hotet\u00a0 just nu anses vara en oljek\u00e4lla\u00a0 fem kilometer bort!<\/p>\n

Citat fr\u00e5n ett sentida bes\u00f6k signerat Johan Zimsen Kristiansen i senaste utg\u00e5van av danska\u00a0 Weekend Avisen<\/em>:<\/p>\n

– Her, p\u00e5 den galaktiske vandring bland s\u00f8ens bakterier og alger, oplever jeg, som intet andet sted, tidens fysik; hvordan tiden krystalliserer sig i min egen krop – midt p\u00e5 eftermiddagen i det flimrende lys. en tidlig morgen i universet.<\/span><\/p>\n

Spiral Jetty har en sammanlagd l\u00e4ngd p\u00e5 460 m och spiralarmarnas bredd \u00e4r som st\u00f6rst bort\u00e5t fem meter. Fr\u00e5n b\u00f6rjan framstod Spiral Jetty som ganska m\u00f6rk eftersom svart basalt ingick i byggstenarna, men nu \u00e4r det den vita f\u00e4rgen som dominerar. Detta till f\u00f6ljd av den intensiva, st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende saltvlagringen.<\/p>\n

Otroligt men sant<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Beh\u00f6vs NUUUU!!!<\/figcaption><\/figure>\n

Jag st\u00e4ngde balkongd\u00f6rren precis d\u00e4rf\u00f6r att jag fr\u00f6s. N\u00e4r jag nu sl\u00e5r jag upp almanackan uppt\u00e4ckte jag att om drygt fem veckor \u00e4r det – sommarsolst\u00e5nd.<\/p>\n

Ur led \u00e4r tiden…<\/p>\n

P\u00e5 med Tora Greves handstickade och varma fingervantar!!!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Varning f\u00f6r m\u00e5nens elektricitet Till en av v\u00e5rens mera spektakul\u00e4ra forskarrapporter h\u00f6r en f\u00f6rfattad av ett team Nasa-forskare med William “Bill” Tarrell i spetsen, en rapport om den “elektriska m\u00e5nen”. Forskarna har i dator simulerat vad som h\u00e4nder n\u00e4r solvinden passerar (n\u00e4stan horisontellt. m\u00e5nen lutar endast lite i sin bana gentemot solen) \u00f6ver kratrar och… L\u00e4s mer »Nr 52 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3302"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3327,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3302\/revisions\/3327"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3302"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3302"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3302"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}