{"id":33039,"date":"2012-07-23T17:25:22","date_gmt":"2012-07-23T16:25:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33039"},"modified":"2012-07-23T20:48:43","modified_gmt":"2012-07-23T19:48:43","slug":"nr-139-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/23\/nr-139-2012\/","title":{"rendered":"Nr 139 2012"},"content":{"rendered":"
\n

Solens korona rekordn\u00e4ra<\/h2>\n

De b\u00e4sta och noggrannaste UV-bilderna hittills av solens korona<\/a> har tagits av NASA:s <\/span>High Resolution Coronal Imager<\/span> eller Hi-C kort och gott.<\/span><\/p>\n

\u25ba <\/strong>Hi-C skickades upp<\/strong> i den h\u00f6gre atmosf\u00e4ren av en fast br\u00e4nsle-raket 11 juli, och Hi-C anses ge oss fem g\u00e5nger exaktare bilder \u00e4n t ex solsonden SDO (Solar Dynamics Observatory)<\/span><\/span><\/p>\n

\u25ba <\/strong>De f\u00f6rsta bilderna<\/strong> sl\u00e4pptes h\u00e4rom dagen<\/span>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Hi-C-uppdraget varade<\/strong> bara i fem minuter, men det r\u00e4ckte f\u00f6r att vi skulle f\u00e5 detta unika bildbevis fr\u00e5n solen i extremt UV. Hela f\u00e4rden varade i 10 minuter, av vilka 330 sekunder gick \u00e5t f\u00f6r att fotografera solen.<\/p>\n

\u25ba Koronan \u00e4r en liten <\/strong>svensk specialtet. Det var ju Bengt Edl\u00e9n<\/strong> i Lund som uppt\u00e4ckte att dess temp p\u00e5 n\u00e5gra miljoner grader har med kraftigt joniserade gaspartiklar att g\u00f6ra, och hur den mekanismen fungerar \u00e4r det fortfarande fr\u00e5getecken kring.<\/p>\n

\u25ba <\/strong>Hi-C hade fokus <\/strong>p\u00e5 ett omr\u00e5de n\u00e4ra solfl\u00e4cken <\/span>NOAA 1520. och med den h\u00f6ga uppl\u00f6sningen p\u00e5 v\u00e5gl\u00e4ngden 19,3 nanometer kan vi se hur solens magnetf\u00e4lt liksom styr upp solplasman i m\u00e4rkliga, komplexa former.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Sverige och Shapley<\/h2>\n

Sent ska syndaren vakna.<\/p>\n

\"\"<\/a>F\u00f6rst nu har jag l\u00e4st Harlow Shapleys<\/strong> memoarbok Through rugged ways to the stars <\/em>(utkom 1969), i vilken han skriver om Knut Lundmark<\/strong> men OCKS\u00c5 betonar vilken flott gest det var av Lunds universitet att tilldela den sj\u00e4lvl\u00e4rde\u00a0 Milton L Humason<\/strong> ett hedersdoktorat i b\u00f6rjan av 1950-talet.<\/p>\n

Sverige var ett av de f\u00f6rsta l\u00e4nderna som en ung Shapley – han var fr\u00e5n b\u00f6rjan journalist!!! – \u00f6verhuvud taget bes\u00f6kte, och han hade v\u00e4ldigt god kontakt med\u00a0 Lundmark och \u00f6vriga svenska astronomer.<\/p>\n

Lundmarks eftertr\u00e4dare i Lund Carl Schal\u00e9n<\/strong> medverkade i ett stort “Shapley-extra” som Astronomical Society of the Pacific<\/span> gav ut i samband med Harvard-legendens 80-\u00e5rsdag 1965.<\/p>\n

Schal\u00e9n skrev om sin specialitet, absorptionen i den interstell\u00e4ra v\u00e4rlden. Den t\u00e4nkte Shapley inte alls p\u00e5 i sina f\u00f6rsta historiska m\u00e4tningar av Vintergatans klotformiga stj\u00e4rnhopar.<\/p>\n

43 \u00e5r sen Apollo 11<\/h2>\n

Tiden g\u00e5r fort n\u00e4r man har roligt, och Lars Olefeldt<\/strong> erinrar om att det snart g\u00e5tt 43 \u00e5r sen Neil Armstrong<\/strong> tog det f\u00f6rsta historiska steget p\u00e5 m\u00e5nens yta.<\/p>\n

En filmsnutt erinrar om bedriften<\/a>.<\/p>\n

En ovanligt glad Walter Cronkite<\/strong>, legendariskt tv-ankare hos CBS, flimrar f\u00f6rbi. Han blev en passionerad rymdreporter, som intensivt f\u00f6ljde det amerikanska rymdprogrammet<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Positiva nyheter fr\u00e5n Norge<\/h2>\n

Den norske astronomen H\u00e5kan Dahle<\/strong> och hans team har f\u00e5tt en veckas tid p\u00e5 Hubble Space Telescope (HST) f\u00f6r att studera effekterna av\u00a0 gravitationslinsning, ber\u00e4ttar Dagbladet<\/em> i en artikel<\/a> som Christian Vestergaard<\/strong> nystat upp. \u00d6kade insikter om sj\u00e4lva gravitationslinserna, den med dem f\u00f6rknippade m\u00f6rka materien och den m\u00f6rka energin, blir f\u00f6rhoppningsvis resultaten.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

H\u00e5kan \u00e4r knuten\u00a0 till Institutt for teoretisk astrofysikk vid Oslo universitet<\/p>\n

Radiointervjun \u00e4n en g\u00e5ng<\/h2>\n

\"\"<\/a>L\u00f6rdagens direkts\u00e4nda n\u00e4rradiointervju med mig om astronomi, finns att lyssna av p\u00e5<\/p>\n

www.radioburlov.se
\n<\/a><\/p>\n

Klicka p\u00e5 “Estrad”.<\/p>\n

Lyssnarrapporter (f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt positiva!) har inkommit fr\u00e5n s\u00e5 avl\u00e4gsna trakter som Uddevalla, H\u00e4ssleholm och Hua Hin i Thailand.<\/p>\n

Faktum \u00e4r att jag en g\u00e5ng i yngre \u00e5r var synnerligen aktiv i Sveriges Radio och kallades av d\u00e5varande eterkolleger f\u00f6r “radioastronomen”.<\/p>\n

Senaste forskningen om SN2009kn<\/h2>\n

V\u00e5ra supernovaexperter i Sverige inklusive Onsalas (och Popul\u00e4r Astronomis<\/em>) Robert Cumming<\/strong> och v\u00e5r ordf\u00f6rande i Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet <\/span>Jesper Sollerman<\/strong> \u00e4r n\u00e5gra av medf\u00f6rfattarna i en ny hyperintresant rapport om supernovan SN2009kn.
\n<\/a><\/p>\n

Bl a diskuteras det optiska spektrumets P Cygni-likhet och ljuskurvans tecken p\u00e5 radioaktivt s\u00f6nderfall av 56<\/sup>Co.<\/p>\n

Magnetstormigt p\u00e5 solen<\/h2>\n

Aprop\u00e5 NASA:s UV-bilder fr\u00e5n solens korona ovan:<\/p>\n

– Detta \u00e4r ingen d\u00e5lig GIF-animering, s\u00e4ger Christian Vestergaard <\/strong>om den portugisiske amat\u00f6rastronomen Padro R\u00e9 <\/strong>och hans dokumentation av en stark magnetstorm p\u00e5 solen.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Solteleskopet var en LUNT 152 f\/6 med en x2 Barlow-lins. Kameran en DMK 41.<\/div>\n
Klicka p\u00e5 bilden s\u00e5 f\u00e5r du upp den i format och samtidigt f\u00e5r du ig\u00e5ng animationen.<\/div>\n
Bilderna togs i torsdags morse.<\/a><\/div>\n

Hoppfull bild<\/h2>\n
\u00c4ven ovan v\u00e4rldens krish\u00e4rdar finns det en stj\u00e4rnhimmel. Denna dokumenterades f\u00f6r TWAN (www.twan.org) en sommarkv\u00e4ll \u00f6ver Dahab, Egypten. Copyright: Stefan Seip<\/strong>\/Astromeeting.de.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
Stefan Seip har en fantastisk hemsida med idel vackra astrobilder<\/a>. Det \u00e4r bara att g\u00e5 in, surfa och njuta.<\/div>\n
Hur har f\u00f6rresten amat\u00f6rastronomerna i Syrien det just nu? Finns de \u00f6verhuvud taget? P\u00e5 n\u00e4tet finns en del sajter p\u00e5 temat Syrian Amateur Astronomy Association<\/span>, som existerat sen 2005 och som hade en hel del aktiviteter under det internationella astronomiska \u00e5ret 2009.<\/div>\n
Om man \u00f6verhuvud taget dessa dagar v\u00e5gar g\u00e5 ut i Damaskus f\u00f6r att med ett litet teleskop titta p\u00e5 stj\u00e4rnorna utan att tuben missf\u00f6rst\u00e5s f\u00f6r att vara en granatkastare, v\u00e5gar jag inte sia om.<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Solens korona rekordn\u00e4ra De b\u00e4sta och noggrannaste UV-bilderna hittills av solens korona har tagits av NASA:s High Resolution Coronal Imager eller Hi-C kort och gott. \u25ba Hi-C skickades upp i den h\u00f6gre atmosf\u00e4ren av en fast br\u00e4nsle-raket 11 juli, och Hi-C anses ge oss fem g\u00e5nger exaktare bilder \u00e4n t ex solsonden SDO (Solar Dynamics… L\u00e4s mer »Nr 139 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33039"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33039"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33039\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33093,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33039\/revisions\/33093"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33039"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33039"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33039"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}