{"id":33208,"date":"2012-07-28T13:58:18","date_gmt":"2012-07-28T12:58:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33208"},"modified":"2012-07-29T09:49:10","modified_gmt":"2012-07-29T08:49:10","slug":"nr-142-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/07\/28\/nr-142-2012\/","title":{"rendered":"Nr 142 2012"},"content":{"rendered":"

NASA:s b\u00e4sta bild – Gotland fr\u00e5n ovan<\/h2>\n

H\u00e4rom dan offentliggjorde NASA vinnarna i sin “Earth as Art”-t\u00e4vling<\/a>, d\u00e4r 14 000 NASA-bes\u00f6kare p\u00e5 n\u00e4tet f\u00e5tt v\u00e4lja och vraka bland 120 bilder fr\u00e5n NASA:s Landsat-satelliter. Experter inom US Geological Survey har med hj\u00e4lp av lite f\u00e4rgtrix skapat en rad suggestiva bilder, och favoriten nr 1 blev alts\u00e5 Gotland – fotograferat fr\u00e5n Lansat 7 2005.<\/p>\n

NASA:s kommentatorer skriver om likheter med en “stj\u00e4rnbild”\u00a0 signerad Vincent van Gogh<\/strong><\/p>\n

Det vi ser i havet runt Gotland \u00e4r algblomningen, som ovanifr\u00e5n ger s\u00e5 h\u00e4r vackra b\u00e5gformationer:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

van Goghs “kopia”, De sterrennacht<\/em>, fr\u00e5n 1889 ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I NASA-t\u00e4vlingen br\u00e4dade Gotland spektakul\u00e4ra Landsat-motiv \u00f6ver Algeriet, Lake Eyre, Mississippi och Yukon-deltat.<\/p>\n

Utom t\u00e4vlingen, om jag f\u00e5r vara s\u00e5 fr\u00e4ck, s\u00e5 har NASA \u00e4ven tagit denna unika “flygbild” 2005 \u00f6ver Sydsverige d\u00e4r du – om du klickar p\u00e5 bilden – kan se Sk\u00e5ne ovanifr\u00e5n med Tycho Brahes<\/strong> Ven. Du kan till och med ana dig till \u00d6resundsbron<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Dubbelt s\u00e5 roligt i Vintergatan<\/h2>\n

En ny ESO-studie baserad p\u00e5 bilder fr\u00e5n VLT-bamsen, visar att de flesta av Vintergatans ljusaste och tyngsta stj\u00e4rno<\/a>r har f\u00f6ljeslagare. Tre av fyra \u00e4r \u00e4kta dubbelstj\u00e4rnesystem, och det kommer som en sm\u00e4rre \u00f6verraskning f\u00f6r astronomerna.<\/p>\n

\u2013 De h\u00e4r stj\u00e4rnorna \u00e4r riktiga bestar. De \u00e4r mer \u00e4n 15 g\u00e5nger tyngre \u00e4n v\u00e5r sol och kan lysa upp till en miljon g\u00e5nger starkare, s\u00e4ger astronomen Hugues Sana<\/strong> vid Amsterdams universitet, som lett det internationella teamet bakom uppt\u00e4ckten.<\/p>\n

\u25ba De flesta av dessa dubbelstj\u00e4rnor<\/strong> v\u00e4xelverkar dessutom med varandra, fann forskarna. Det inneb\u00e4r att material flyttas \u00f6ver fr\u00e5n en stj\u00e4rna till den andra.
\n
\n\u25ba \u00c4nnu en \u00f6verraskning \u00e4r<\/strong> att s\u00e5 m\u00e5nga som en tredjedel av stj\u00e4rnparen v\u00e4ntas slutligen sm\u00e4lta samman till en enda stj\u00e4rna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Dessa spektakul\u00e4ra bilder<\/strong> visar delar av Carinanebulosan (till v\u00e4nster), \u00d6rnnebulosan (i mitten) och IC 2944 (till h\u00f6ger).<\/p>\n

\u25ba I dessa omr\u00e5den h\u00e5ller<\/strong> stj\u00e4rnor p\u00e5 att bildas och de inneh\u00e5ller m\u00e5nga heta unga stj\u00e4rnor, bland annat flera ljusttarka stj\u00e4rnor av spektraltyp\u00a0O. O-stj\u00e4rnorna i dessa stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5den inkluderades i observationer med ESO:s teleskop VLT, och \u00e4r markerade med cirklar.<\/p>\n

\u25ba ESO-astronomerna fann <\/strong>att m\u00e5nga av dessa stj\u00e4rnor levde i par och att s\u00e5dana dubbelstj\u00e4rnor ofta flyttar material fr\u00e5n den ena stj\u00e4rnan till den andra.<\/p>\n

\u25ba Bilderna ovan skapades <\/strong>utifr\u00e5n bilder tagna med kameran WFI (Wide Field Imager) p\u00e5 MPG\/ESO:s 2,2-metersteleskop vid ESO:s observatorium La Silla i Chile.<\/p>\n

Jorden p\u00e5 natten<\/h2>\n

Lars Olefeldt<\/strong> har hittat en flott treminutare med levande bilder fr\u00e5n internationella rymdstationen<\/a>, som fokuserar p\u00e5 skeenden p\u00e5 jordens nattsida. Det \u00e5skar p\u00e5 sina st\u00e4llen, det \u00e4r mycket stadsljus och norrkenen \u00e4r p\u00e5 plats. Tjusigt!<\/p>\n

\u00c4nnu en SNR<\/h2>\n

\"\"<\/a>Tv\u00e5 forskare vid Max Planck-institutet konfirmerar nu att den misst\u00e4nkta supernovaresten (SNR) kallad G308.4-1.4 verkligen \u00e4r en \u00e4kta SNR<\/a>.<\/p>\n

Himlakroppen ligger 6-12 kpc fr\u00e5n oss (20 000-40 000 ljus\u00e5r) och stj\u00e4rnan, som orsakade denna SNR. exploderade f\u00f6r n\u00e5nstans\u00a0 mellan 5000 och 7500 \u00e5r sedan.<\/p>\n

En SNR-katalog som publicerades p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r en tre-fyra \u00e5r sen, t\u00e4cker in n\u00e4stan trehundra SNR-objekt i v\u00e5r egen vintergata.\u00a0 Vilket f\u00e5r mig att st\u00e4lla en enkel fr\u00e5ga till dagens yrkesastronomer: N\u00e4r f\u00e5r vi se n\u00e4stan supersm\u00e4ll i Vintergatan? Det \u00e4r l\u00e4nge sen sist… Ni bara lovar och lovar men kommer aldrig till skott.<\/p>\n

Aprop\u00e5 London-OS…<\/h2>\n

.. s\u00e5 arrangeras 17:e internationella astronomiska olympiaden<\/span> i Gwangju, Sydkorea, dagarna\u00a0 16-24 oktober i h\u00f6st.<\/p>\n

Hemsidan med all info h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NASA:s b\u00e4sta bild – Gotland fr\u00e5n ovan H\u00e4rom dan offentliggjorde NASA vinnarna i sin “Earth as Art”-t\u00e4vling, d\u00e4r 14 000 NASA-bes\u00f6kare p\u00e5 n\u00e4tet f\u00e5tt v\u00e4lja och vraka bland 120 bilder fr\u00e5n NASA:s Landsat-satelliter. Experter inom US Geological Survey har med hj\u00e4lp av lite f\u00e4rgtrix skapat en rad suggestiva bilder, och favoriten nr 1 blev alts\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 142 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33208"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33208"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33208\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33252,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33208\/revisions\/33252"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33208"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33208"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33208"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}