{"id":33413,"date":"2012-08-02T19:35:15","date_gmt":"2012-08-02T18:35:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33413"},"modified":"2012-08-03T08:49:36","modified_gmt":"2012-08-03T07:49:36","slug":"nr-145-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/02\/nr-145-2012\/","title":{"rendered":"Nr 145 2012"},"content":{"rendered":"

Supernovan ses fortfarande<\/h2>\n

Senaste ESO-pressmesset handlar om NGC 1187<\/a>, som VLT-j\u00e4tten dokumenterat. Denna imponerande galax ligger ungef\u00e4r 60 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss i den sydliga stj\u00e4rnbilden Floden\/Eridanus.<\/p>\n

Tv\u00e5 supernovor har exploderat i NGC 1187 under de senaste trettio \u00e5ren. Den senaste i 2007, uppt\u00e4ckt av amat\u00f6rastronomen Berto Monard<\/strong> i Sydafrika.<\/p>\n

SN 2007Y har i detalj studerats av ett astronomteam och den nya bilden p\u00e5 NGC 1187 har skapats utifr\u00e5n observationer som ingick i den studien. Vi kan till och med se supernovan, l\u00e5ngt efter att den n\u00e5dde sin st\u00f6rsta intensitet, i bildens nederkant.<\/p>\n

Bilderna togs med instrumentet FORS1 p\u00e5 ESO:s teleskop VLT vid Paranalobservatoriet i Chile.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Galaxen uppt\u00e4cktes av\u00a0 William Herschel <\/strong>\u00e5r 1784.<\/p>\n

N\u00e4r ska det sm\u00e4lla en SN i v\u00e5r egen vintergata? Jag VILL SE en supernova f\u00f6r blotta \u00f6gat innan det \u00e4r f\u00f6r sent.<\/p>\n

Look-a-likes<\/h2>\n

Anders Nyholm<\/strong>, v\u00e5r till Tychos<\/strong> f\u00e4ngelseh\u00e5la p\u00e5 Ven\u00a0 f\u00f6rvisade ASTB-vice, undrar:<\/p>\n

– N\u00e4r jag kikade p\u00e5 W-bl\u00e5ggen: Vad den unge Vesto Slipher<\/strong> var lik Dan Andersson<\/strong>! Dessutom var de samtida. Astronomin \u00e4r en del av Anderssons poesiv\u00e4rld: “…villsam \u00e4r v\u00e4gen i rymderna bland stj\u00e4rnor av alla de slag” <\/span>skaldade han i dikten “Gillet p\u00e5 vinden”.<\/p>\n

– N\u00e4stan s\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 interstell\u00e4r rymdfart!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fehrman hade fel – och Harry Martinson….<\/h2>\n

Jag gillar att sl\u00e5 ner p\u00e5 anakronismer i sk\u00f6nlitteraturen. I gymnasiet h\u00f6jde jag mitt sj\u00e4lvklara a i svenska till stort A genom att p\u00e5peka att i P\u00e4r Lagerkvists<\/strong> Dv\u00e4rgen<\/em> pratas om teleskop. Romanen var f\u00f6rlagd till medeltiden. Teleskop fanns inte. Min svenskl\u00e4rare var inte imponerad, han var MYCKET imponerad.<\/p>\n

\"\"<\/a>H\u00e4rom dan satt jag och l\u00e4ste om gentlemannens, litteraturprofessorns, Carl Fehrmans <\/strong>bok L\u00e4rdomens Lund<\/em>, i vilken han skriver om Harry Martinsons<\/strong> Tycho Brahe<\/strong>-dikt (ing\u00e5r i samlingen Cikada<\/em>, 1953):<\/p>\n

“I Martinsons astronomiska dikter om Tycho Brahe som sk\u00e5dar i tuben mot en slocknande nova…”
\n<\/span><\/p>\n

TRE FEL p\u00e5 en g\u00e5ng:<\/p>\n

1. Martinson skrev bara<\/strong> en dikt om Tycho Brahe.<\/p>\n

2. Tycho hade ingen tub.<\/strong> Den astronomiska tuben kom f\u00f6rst efter Tychos d\u00f6d.<\/p>\n

3. Slocknande nova… n\u00e4<\/strong>, en starkt p\u00e5t\u00e4nd nova m\u00f6jligtvis.<\/p>\n

Fehrman ska dock inte lastas f\u00f6r mycket, f\u00f6r det \u00e4r Harry Martinson som skriver om sm\u00e4llen i Cassiopeia 1572:<\/p>\n

– – –<\/p>\n

Tyko stod or\u00f6riig kvar och granskade novan i tuben,
\n<\/span><\/p>\n

s\u00e5g hur en sol f\u00f6r alltid gick ner f\u00f6r v\u00e4rldar som njutit
\n<\/span><\/p>\n

dess gunst.
\n<\/span><\/p>\n

– – –<\/p>\n

Modellflyg och modellflyg<\/h2>\n

Allt som utmanar gravitationen intresserar\u00a0 W-bloggen, som bekant. S\u00e5 tack till min gamle chefredakt\u00f6r Ulf M\u00f6rling<\/strong>, som tipsar om en youtube-snutt om modellflygplan:<\/p>\n

http:\/\/www.youtube.com\/watch_popup?v=zYPag3LuKlA<\/a><\/p>\n

Jag trodde i min enfald att modellflyg handlade om flygande ting p\u00e5 n\u00e5gra decimeter. S\u00e5 fel jag har!<\/p>\n

Ska kanske \u00e4ven amerikanernas droner klassas som modellflyg?<\/p>\n

\n

Mars nu i Google Earth<\/h2>\n
Tack till min vice Christian Vestergaard<\/strong>, som p\u00e5pekar att planeten Mars numera finns i Google Earth.<\/div>\n
http:\/\/www.google.com\/earth\/explore\/showcase\/mars.html<\/a><\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n
\u00c4r v\u00e4rd m\u00e5nga tittar inf\u00f6r Curiosity-landningen om n\u00e5gra dagar.<\/div>\n
Sj\u00e4lv laddar jag upp med att l\u00e4sa om icke-Nobelpristagaren Ray Bradburys <\/strong>The Martian Chronicles<\/em>. Man \u00e4r v\u00e4l inte dum.<\/div>\n

Apollo 14:s m\u00e5ntr\u00e4d – och golfbollar<\/h2>\n

Ombord p\u00e5 Apollo 14 fanns runt 500 fr\u00f6n till tr\u00e4d, som fick g\u00f6ra ett antal turer runt m\u00e5nen och som sen, efter \u00e5terkomsten till jorden, planterades p\u00e5 olika h\u00e5ll i USA. Vad som h\u00e4nde alla – var tr\u00e4den st\u00e5r – har aldrig hundraprocentigt klarlagts, men n\u00e5gra \u00e4r mycket k\u00e4nda (googla p\u00e5 “moontree”). Liksom andragenerations-fr\u00f6n, som t ex detta pinjetr\u00e4d som planterades 2005 p\u00e5 Arlington-kyrkog\u00e5rden p\u00e5 andra sidan Pontomac-floden i Washington – detta f\u00f6r att hedra minnet av den tr\u00e4dintresserade Apollo 14-astronauten, kommandomodulens ansvarige\u00a0 Stuart A Roosa<\/strong> (begraven p\u00e5 Artlington).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tr\u00e4det st\u00e5r n\u00e4ra den ok\u00e4nde soldatens grav och har v\u00e4xt med rekordfart sen planterandet f\u00f6r sju \u00e5r sen.<\/p>\n

Roosas frodiga fr\u00f6n \u00e4r trots allt lite seri\u00f6sare \u00e4n bef\u00e4lhavaren Alan Shepards<\/strong> golfbollar, som denne hade med sig till m\u00e5nen p\u00e5 samma Apollo 14-uppdrag. Shepard ville i och f\u00f6r sig visa hur l\u00e5ngt han kunde sl\u00e5 en golfboll p\u00e5 m\u00e5nens l\u00e5ggravitionella yta, och bollen f\u00f6rsvann ocks\u00e5\u00a0 sin v\u00e4g “miles and miles” och bildade v\u00e4l vid landningen en egen minikrater.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hur m\u00e5nga fysikk\u00e4ndisar klarar du?<\/h2>\n

Christian Vestergaaard<\/strong> hittade h\u00e4rom dan en bild fr\u00e5n Solvay-konferensen i K\u00f6penhamn,\u00a0 1927. Och fr\u00e5gan ger sig sj\u00e4lvt:<\/p>\n

Hur m\u00e5nga av v\u00e4rldsk\u00e4ndisarna kan du identifiera? Jag klarar i varje fall en handfull (Planck, Curie, Einstein, Bohr, Heisenberg<\/strong>)<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Facit har du h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Supernovan ses fortfarande Senaste ESO-pressmesset handlar om NGC 1187, som VLT-j\u00e4tten dokumenterat. Denna imponerande galax ligger ungef\u00e4r 60 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss i den sydliga stj\u00e4rnbilden Floden\/Eridanus. Tv\u00e5 supernovor har exploderat i NGC 1187 under de senaste trettio \u00e5ren. Den senaste i 2007, uppt\u00e4ckt av amat\u00f6rastronomen Berto Monard i Sydafrika. SN 2007Y har i detalj… L\u00e4s mer »Nr 145 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33413"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33413"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33413\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33459,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33413\/revisions\/33459"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33413"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33413"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33413"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}