{"id":33460,"date":"2012-08-04T12:25:47","date_gmt":"2012-08-04T11:25:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33460"},"modified":"2012-08-04T12:31:42","modified_gmt":"2012-08-04T11:31:42","slug":"nr-146-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/04\/nr-146-2012\/","title":{"rendered":"Nr 146 2012"},"content":{"rendered":"

Slutet \u00e4r n\u00e4ra<\/h2>\n

Bara n\u00e5gra ynka timmar kvar till forskningsrovern Curiosity landar p\u00e5 Mars.<\/p>\n

Senaste nytt fr\u00e5n NASA ber\u00e4ttar att den projekterade femte bankorrigeringen kallad Trajectory Correction Maneuver 5 (TCM-5)<\/span> inte beh\u00f6ver g\u00f6ras, s\u00e5 perfekt on target ligger farkosten i sin bana.<\/p>\n

P\u00e5 fredagen l\u00e5g rymdfarkosten, som i sin helhet kallas Mars Science Laboratory, dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt bort fr\u00e5n Mars som m\u00e5nen fr\u00e5n jorden med en hastighet p\u00e5 3500 m\/s. Vid f\u00f6rsta kontakten med Mars \u00f6vre atmosf\u00e4r ber\u00e4knas hastigheten vara 5900 m\/s, och sen h\u00e4nder allt slag i slag p\u00e5 sju-\u00e5tta dramatiska minuter.<\/p>\n

L\u00f6rdag e m\u00a0 4 augusti svensk tid var det ett dygn och runt 15 timmar kvar till landningen. Jag f\u00f6ruts\u00e4tter att NASA sj\u00e4lva tv-s\u00e4nder.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vill du se en filmsnutt hur landningen g\u00e5r till, rekommenderar Lars Olefeldt denna inb\u00e4ddade sajt.<\/a><\/p>\n

Kometg\u00e5ta l\u00f6st?<\/h2>\n

\u2666 G\u00e5tan hur meteoriter<\/strong> och iskylda kometer typ Wild 2<\/span> kan inneh\u00e5lla partiklar av sorten “calcium-aluminum-rich inclusions”, s\u00e5 kallade CAIs, som bara kan ha skapats i extrem hetta, tycks ha l\u00f6sts av tv\u00e5 teoretiskt lagda astrofysiker och “kosmokemister” p\u00e5 Carnegie<\/a>i.<\/p>\n

\u2666 Huvudsp\u00e5ret \u00e4r att i <\/strong>tidernas begynnelse har gas- och stoftmaterial transporterats fr\u00e5n den oroliga ur-ackretionsskivans varma mitt (1500o<\/sup>K) till de kalla ytteromr\u00e5dena (60o<\/sup>K). Transportstr\u00e4ckan kan ha r\u00f6rt sig om 10 AU.<\/p>\n

PS.
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

\u2666 F\u00f6r att g\u00f6ra denna <\/strong>historia \u00e4nnu v\u00e4rre har Lars Olefeldt<\/strong> hittat en NASA-film p\u00e5 vilken en ung forskare ber\u00e4ttar om hur han identifierat byggstenar till DNA-molekyler <\/a>p\u00e5 meteoriter. En som sluttat snurra i sin grav efter denna uppt\u00e4ckt \u00e4r Svante Arrhenius<\/strong>, uppfinnaren av den interkosmiska\u00a0 panspermihypotesen.<\/p>\n

Jag l\u00e4ngtar till Orion<\/h2>\n

F\u00f6rl\u00e5t Birger\u00a0 Sj\u00f6berg<\/strong>, men jag kunde bara inte l\u00e5ta bli:<\/p>\n

“Jag l\u00e4ngtar till Orion, till Orion sk\u00f6ne hj\u00e4lte, d\u00e4r sm\u00e5 nebulosor r\u00f6da gl\u00f6da i hans b\u00e4lte…”
\n<\/span><\/p>\n

Som Flamnebulosan, i n\u00e4rheten av H\u00e4sthuvudet och den \u00f6stra(ste) stj\u00e4rnan i b\u00e4ltet.<\/p>\n

N\u00e4r en superskicklig astrofotgraf och Deep Sky-k\u00e4nnare som Jerry Lodriguss <\/strong>dokumenterar omr\u00e5det, ser det ut s\u00e5 h\u00e4r <\/a>– “flamman” t v om H\u00e4sthuvudet:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

N\u00e4r WISE, NASA:s\u00a0 infrar\u00f6dk\u00e4nsliga rymdteleskop, h\u00e4rom veckan sl\u00e4ppte sin version,<\/a> blev perspektivet ett annat och resultatet detta (H\u00e4sthuvudet en liten svag utbuktning ungef\u00e4r mitt i l\u00e4ngs det vertikala\u00a0 str\u00e5ket):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

WISE slutade tidigare i \u00e5r att arbeta och klassas v\u00e4l nu som – rymdskrot?<\/p>\n

Mer kul med WISE!<\/h2>\n

WISE, som \u00e4r en f\u00f6rkortning f\u00f6r Wide-field Infrared Survey Explorer<\/span>, har gett forskarna en uppsj\u00f6 nya himlakroppar att fundera \u00f6ver – allt fr\u00e5n soln\u00e4ra bruna dv\u00e4rgar till avl\u00e4gsna blazarer. Och s\u00e5 har sonden h\u00e5llt ett \u00f6ga p\u00e5 asteroidb\u00e4ltet, bl a sm\u00e5planeten Waldo.<\/p>\n

Ditt uppdrag h\u00e4r och nu \u00e4r att granska dessa bilder och innan du scrollar vidare till facit se var asteroiden g\u00f6mmer sig:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Facit…<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Johnny Carson var aktiv amat\u00f6rastronom<\/h2>\n

Jag har inte varit i USA sen Johnny Carsons<\/strong> tid som underh\u00e5llande tv-ankare i Tonight Show.<\/em> F\u00f6r mig f\u00f6rkroppsligade han allt vad en riktigt rolig, \u00f6verraskande och perpektivf\u00f6rdjupande pratshow ska handla om. Flitig g\u00e4st i studion var Carl Sagan<\/strong>. Kolla youtube!<\/p>\n

Naturlugtvis var Johnny sj\u00e4lv amat\u00f6rastronom!<\/p>\n

Bildbeviset ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad h\u00e5ller Urania i h\u00f6gerhanden?<\/h2>\n

Jag och W-bloggens vice Christian Vestergaard <\/strong>undrar vad det \u00e4r v\u00e5r musa h\u00e5ller i h\u00f6gerhanden.<\/p>\n

Sj\u00e4lv gissar jag p\u00e5 en laserpekare.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Slutet \u00e4r n\u00e4ra Bara n\u00e5gra ynka timmar kvar till forskningsrovern Curiosity landar p\u00e5 Mars. Senaste nytt fr\u00e5n NASA ber\u00e4ttar att den projekterade femte bankorrigeringen kallad Trajectory Correction Maneuver 5 (TCM-5) inte beh\u00f6ver g\u00f6ras, s\u00e5 perfekt on target ligger farkosten i sin bana. P\u00e5 fredagen l\u00e5g rymdfarkosten, som i sin helhet kallas Mars Science Laboratory, dubbelt… L\u00e4s mer »Nr 146 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33460"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33460"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33503,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33460\/revisions\/33503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}