{"id":33504,"date":"2012-08-06T07:17:05","date_gmt":"2012-08-06T06:17:05","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33504"},"modified":"2012-08-06T11:09:46","modified_gmt":"2012-08-06T10:09:46","slug":"nr-147-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/06\/nr-147-2012\/","title":{"rendered":"Nr 147 2012"},"content":{"rendered":"

NASA:s f\u00f6rv\u00e4ntade m\u00e5ndagsscoop:
\n<\/span><\/h3>\n

Marslandningen lyckades!<\/h2>\n

Grattis till NASA som utf\u00f6rt \u00e4nnu en grandios teknisk bedrift: Mjuklandningen av Curiosity p\u00e5 Mars f\u00f6r en stund sen (m\u00e5ndag morgon).<\/a><\/p>\n

Curiosty \u00e4r ingen vanlig m\u00e5ndagsbil, om jag s\u00e4ger s\u00e5. Och f\u00f6rsta bilden har redan levererats (vi ser Curiositys egen skugga):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Under sju minuters nedf\u00e4rd genom Mars atmosf\u00e4r lyckades alla operationer, och den nya Marsrovern st\u00e5r nu p\u00e5 marken. Datorn ombord sk\u00f6tte hela landningsproceduren.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

NASA:s senaste pressmess, ett historiskt aktstycke, lyder s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Curiosity Lands on Mars<\/span><\/span><\/h3>\n

Mon, 06 Aug 2012 07:32:54 AM GMT+0200<\/span>
\n<\/span>NASA’s Curiosity rover has landed on Mars! Its descent-stage retrorockets fired, guiding it to the surface. Nylon cords lowered the rover to the ground in the “sky crane” maneuver. When the spacecraft sensed touchdown, the connecting cords were severed, and the descent stage flew out of the way. The time of day at the landing site is mid-afternoon — about 3 p.m. local Mars time at Gale Crater. The time at JPL’s mission control is about 10:31 p.m. Aug. 5 PDT (early morning EDT).<\/span><\/p>\n

Nu v\u00e4ntar en tids finjusteringar och kalibreringar innan det blir “tuta och k\u00f6r” p\u00e5 v\u00e5r grannplanet.<\/p>\n

PS.
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c4nnu en NASA\/JPL\/MSL-bild fr\u00e5n m\u00e5ndagens lyckade landning:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Var har Curiosity dimpt ner?<\/h2>\n

M\u00e5let f\u00f6r den tekniska NASA-triumfen \u00e4r Marskratern Gale – 154 km i diameter –\u00a0 uppkallad efter en australisk amat\u00f6rastronom vid namn Walter Fredrick Gale<\/strong> (1885-1945). Denne var p\u00e5 sin tid en flitig observat\u00f6r av Mars – kanaler!<\/p>\n

Gale-kratern har ett massivt centralberg (Aeolis Mons, h\u00f6jd \u00f6ver omgivande yta5 km) med rester efter sm\u00e4llen, nedslaget. f\u00f6r ett antal miljoner \u00e5r sen med diverse lager, sediment och tecken p\u00e5 erosion. Curiosity har landat i kraterns norra del, och forskarna tror sig veta att h\u00e4r finns\/har funnits vatten. Bara Curiosity inte fastnar i sumpen n\u00e4r rovern kommer k\u00f6rande f\u00f6r att “smaka” av.\"\"<\/a><\/p>\n

T\u00e4nkbara landningsplatser diskuterades l\u00e4nge av NASA\/JPL-specialisterna och efter utv\u00e4rderingar blev listan allt kortare f\u00f6r att sluta med Gale. En n\u00e4rbild av omr\u00e5det inuti kratern ser med f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkning ut s\u00e5 h\u00e4r – den gula ellipsen markerar det t\u00e4nkbara ursprungliga landningspmr\u00e5det inom vilket Curiosity helst b\u00f6r ha landat.<\/p>\n

Den r\u00f6da kul\u00f6ren indikerar misst\u00e4nkt H2<\/sub>0-rikt omr\u00e5de.<\/p>\n

KLICKA p\u00e5 bilderna nedan!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r att visa hur NASA-experterna sn\u00e4vade in landningsomr\u00e5det ytterligare i november i fjor, har de pytsat ut denna bild:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och s\u00e5 sent som i juni i \u00e5r fick vi denna \u00f6versiktsbild av det slutgiltiga landningsomr\u00e5det:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad ska Curiosity g\u00f6ra?<\/h2>\n

Marsrovern, den st\u00f6rsta och hittills mest komplicerade maskin som landat p\u00e5 en annan planet i v\u00e5rt planetsystem, har ett antal uppdrag:<\/p>\n

\u25ba Den ska utforska ytans<\/strong> beskaffenhet med hj\u00e4lp av gaskromotagrafi, masspektrometer, laserspektrometer m m. Jakten p\u00e5 organiska byggstenar \u00e4r topprioriterad liksom studiet av isotoper av grund\u00e4mnen\u00a0 som kan f\u00f6rklara hur Mars atmosf\u00e4r utvecklats (och delvis avvecklats.).<\/p>\n

\u25ba Instrument f\u00f6r r\u00f6ntgen-<\/strong> och fluorescencestudier finns med ombord, detta f\u00f6r att m\u00e4ta ytmaterialet och klippor, kameror ska studera Mars-omr\u00e5det runt rovern i stereo och f\u00e4rg, och Mars meteorologi (atmosf\u00e4rtryck, temp, fuktighet, vindar) har en spansk forskargrupp f\u00e5tt p\u00e5 sin lott.<\/p>\n

\u25ba \u00c4ven ryska forskare<\/strong> \u00e4r med ombord med instrument vars uppgift \u00e4r att gr\u00e4va sig ner till en meters djup<\/p>\n

Hur g\u00e5r kommunikationerna till?<\/h2>\n

Enligt NASA:s fact sheet sker meningsutbytet mellan jorden (Deet Space Network) och Curiosity via rel\u00e4tstationer ombord p\u00e5 Marsassonder som sdan l\u00e4nge snurrar runt v\u00e5r r\u00f6da grannplanet.<\/p>\n

Curiositys livsl\u00e4ngd<\/h2>\n

I \u00e5tminstone 23 m\u00e5nader ska Curiosity arbeta. \u00e4r det t\u00e4nkt. Dag och natt!<\/p>\n

Vad v\u00e4ntar vi p\u00e5?<\/h2>\n

Jag tror att m\u00e5nga med sp\u00e4nning inv\u00e4ntar Mars-kameran HIRISE f\u00f6rs\u00f6k att dokumentera Curiositys landning ovanifr\u00e5n. Tidigare har NASA-folket lyckats dokumentera t ex Phoenix landning fr\u00e5n sin Odyssey-farkost. D\u00e5 s\u00e5g det ut s\u00e5 h\u00e4r (KLICKA!!!):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Min v\u00e4n fr\u00e5n Mars<\/h2>\n

En av de f\u00f6rsta science fiction-serierna i tv, som kom till Sverige, var My favorite Martian <\/em>(“Min v\u00e4n fr\u00e5n Mars”). Det \u00e4r i stort sett femtio \u00e5r sen.<\/p>\n

Om marsianen himself, Ray Walston<\/strong>, hade levt i dag, s\u00e5 undrar jag vad han hade tyckt om Mars-intresset i v\u00e5r tid. Han var en utomordentligt duktig filmkomiker,\u00a0 dans- och s\u00e5ngman och var tex med i 50-talets t\u00e5rdrypare, vidfilmsspektaklet South Pacific<\/em> men syntes ocks\u00e5 i Chicagoexpressen, Ungkarlslyan<\/em> och Bl\u00e5sningen.
\n<\/em><\/a><\/em><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

P\u00e5 Youtube finns f\u00f6rst\u00e5s en del filmbitar med honom.<\/p>\n

Mr Walston levde \u00e5ren 1914-2001.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

NASA:s f\u00f6rv\u00e4ntade m\u00e5ndagsscoop: Marslandningen lyckades! Grattis till NASA som utf\u00f6rt \u00e4nnu en grandios teknisk bedrift: Mjuklandningen av Curiosity p\u00e5 Mars f\u00f6r en stund sen (m\u00e5ndag morgon). Curiosty \u00e4r ingen vanlig m\u00e5ndagsbil, om jag s\u00e4ger s\u00e5. Och f\u00f6rsta bilden har redan levererats (vi ser Curiositys egen skugga): Under sju minuters nedf\u00e4rd genom Mars atmosf\u00e4r lyckades alla… L\u00e4s mer »Nr 147 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33504"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33504"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33504\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33571,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33504\/revisions\/33571"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33504"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33504"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33504"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}