{"id":33642,"date":"2012-08-10T13:40:25","date_gmt":"2012-08-10T12:40:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33642"},"modified":"2012-08-10T21:40:34","modified_gmt":"2012-08-10T20:40:34","slug":"nr-150-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/10\/nr-150-2012\/","title":{"rendered":"Nr 150 2012"},"content":{"rendered":"

St\u00f6rsta och \u00e4ldsta nedslagskratern uppt\u00e4ckt p\u00e5 – Gr\u00f6nland!<\/h2>\n

B\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig… s\u00e5 stort GRATTIS eller, snarare, TILLYKKE till den danske geologen Adam A Garde<\/strong>, som med sitt forskarteam inklusive geologen Brendan Dyck <\/strong>fr\u00e5n Lunds universitet, kolleger p\u00e5 Cardiff University och ett institut f\u00f6r planetstudier i Moskva uppt\u00e4ckt, m\u00e4tt upp och r\u00e4knat p\u00e5\u00a0 jordens hittills st\u00f6rsta och \u00e4ldsta nedslagskrater. Artikeln finns i Earth and Planetary Science Letters<\/em>.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>\u25ba Kratern ligger p\u00e5 Gr\u00f6nlands v\u00e4stkust<\/strong> vid Maniitsoq (“Sockerytoppen”), \u00e4r tre miljarder \u00e5r gammal och har en diameter p\u00e5 500- 600 km – den \u00e4r med andra ord st\u00f6rre \u00e4n Danmark!<\/p>\n

\u25ba 2009 drog projektet inom GEUS <\/strong>(De Nationale Geologiske Unders\u00f8gelser for Danmark og Gr\u00f8nland) ig\u00e5ng f\u00f6r att identifiera resterna efter rekordsm\u00e4llen i jordklotets barndom<\/p>\n

– Geologer har i 60 \u00e5r arbejdet i omr\u00e5det, og man har i al den tid vidst, at der var noget, der ikke passede, sa Garde tidigare i somras till\u00a0 danska radions\u00a0 P1 Morgen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Meteoriten sm\u00e4llde in i jordklotet<\/strong> med en hastighet av osannolika 20 000 kilometer i sekunden (kan detta verkligen st\u00e4mma? verkar osannolikt, W-bloggred:s anm.), jordytan v\u00e4ndes upp och ner och en gigantisk tsunamiv\u00e5g p\u00e5 100 meters h\u00f6jd skvalpade runt jordklotet f\u00f6r att m\u00f6ta sig sj\u00e4lv.
\nGarde till danska radion:<\/p>\n

– Hvis den ramte i dag, ville det v\u00e6re slut med h\u00f8jere liv, men dengang var der ikke h\u00f8jere liv.<\/p>\n

\u25ba Tidigare rekordh\u00e5llare b\u00e5de<\/strong> vad g\u00e4ller \u00e5lder och storlek var Vredefort-kratern <\/span>i Sydafrika (2,02 miljharder \u00e5r, 300 km i diameter) f\u00f6ljd av Sudbury-kratern<\/span> (1,85 miljarder \u00e5r) i Canada.<\/p>\n

\u25ba Uppt\u00e4ckten g\u00e5r tillbaka till 2009<\/strong>, d\u00e5 Garde granskade ett par geologiska kartor \u00f6ver Gr\u00f6nland och blev efter granskningar p\u00e5 ort och st\u00e4lle, \u00f6vertygad om att h\u00e4r hade h\u00e4nt dramatiska saker f\u00f6r l\u00e4nge, l\u00e4nge sen. Jordytan har v\u00e4nts ut och in, v\u00e4rmealstringen har varit enorm.<\/p>\n

\u25ba Kraschen \u00e4gde rum f\u00f6r 3001 \u00b1 2 miljoner \u00e5r <\/strong>sen. D\u00e4refter har erosionen och inlandsisen stuvat om landskapet, men ju djupare vi tar oss, desto fler tecken p\u00e5 en saftig asteroidsm\u00e4ll kommer i dagern. Efter sm\u00e4llen fylldes kraterh\u00e5let av havsvatten, vilket ytterligare komplicerade f\u00f6rloppet.<\/p>\n

\u25ba Asteroiden\/meteoriten b\u00f6r ha <\/strong>varit 30 km i diameter<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

GEUS har en fyllig rapport om uppt\u00e4ckten naturligtvis.<\/a><\/p>\n

Jag vet inte om det \u00e4r bra eller d\u00e5ligt, men naturligtvis har nu nickelintresserade gruvexploat\u00f6rer f\u00e5tt guld i \u00f6gonen och vill b\u00f6rja borra efter mineralgodsakerna i djupet.<\/p>\n

PS kv\u00e4llstid 10.8
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller nedslagshastigheten angiven ovan \u00e4r det mera sannolikt att det r\u00f6r sig om 20 km-s<\/sup>. Olika uppgifter snurrar i och f\u00f6r sig i\u00a0 cyberrymden, men vi kan om\u00f6jligen prata om tiondelar av ljushastigheten.<\/p>\n

ESO bjuder in till t\u00e4vlingar<\/h2>\n

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen n\u00e5gonsin kan du sj\u00e4lv best\u00e4mma vad VLT ska observera, och till och med vinna en fantastisk resa till Chiles Atacama\u00f6ken f\u00f6r att sj\u00e4lv hj\u00e4lpa till att utf\u00f6ra observationerna.<\/p>\n

– Den f\u00f6rsta av v\u00e5ra tv\u00e5 jubileumst\u00e4vlingar kallar vi\u00a0V\u00e4lj vad VLT ska sk\u00e5da<\/a>, ber\u00e4ttas i ett mess fr\u00e5n ESO.<\/p>\n

\u2666 ESO har redan valt ut n\u00e5gra intressanta himmelsobjekt som \u00e4r synliga p\u00e5 himlen under natten f\u00f6r ESO:s femtionde f\u00f6delsedag \u2013 den 5 oktober 2012 \u2013 och som \u00e4ven passar in i VLT:s synf\u00e4lt . Det enda du beh\u00f6ver g\u00f6ra att att r\u00f6sta p\u00e5 det objekt som du tycker mest om. Det som f\u00e5r flest r\u00f6ster kommer att observeras av VLT p\u00e5 jubileumsdagen den 5 oktober 2012.<\/p>\n

\u2666 ESO-ansvariga\u00a0 kommer att dra<\/strong> en vinnare och tio andrapriser bland de som r\u00f6stat (du m\u00e5ste inte ha r\u00f6stat p\u00e5 det vinnande objektet). F\u00f6rstapriset \u00e4r en ny iPad och andrapriserna best\u00e5r av ett antal ESO-produkter: b\u00f6cker, DVD:er och andra godbitar.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Skulle du vilja \u00e5ka till VLT och sj\u00e4lv hj\u00e4lpa till att observera det vinnande objektet?<\/strong><\/strong><\/p>\n

\u2666 F\u00f6r att f\u00e5 m\u00f6jligheten <\/strong>att g\u00f6ra detta ska du vara med i v\u00e5r andra t\u00e4vling som vi kallar Twittra dig till VLT!<\/a> Twittra din motivering till varf\u00f6r just du ska bes\u00f6ka ESO:s Paranalobservatorium. Du f\u00e5r skriva p\u00e5 svenska, engelska eller n\u00e5got annat av de officiella spr\u00e5ken f\u00f6r ESO:s medlemsstater<\/a>.<\/p>\n

\u2666 En kommitt\u00e9 kommer att utse<\/strong> den lyckliga vinnaren som erbjuds att \u00e5ka till Chile, med b\u00e5de resa och uppeh\u00e4lle betalt. Vinnaren f\u00e5r m\u00f6jligheten att bes\u00f6ka VLT under den femtionde \u00e5rsdagen f\u00f6r ESO:s bildande, den 5 oktober 2012, och kommer ocks\u00e5 att f\u00e5 observera det vinnande objektet fr\u00e5n t\u00e4vlingen V\u00e4lj\u00a0vad VLT ska sk\u00e5da<\/strong>. Som en del av firandet av jubileet kommer observationerna ocks\u00e5 s\u00e4ndas live p\u00e5 n\u00e4tet till tittare \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n

\u2666 Deadline f\u00f6r b\u00e5da t\u00e4vlingarna<\/strong> \u00e4r 31 augusti 2012, klockan 23:59:59 CEST. Mer information och regler f\u00f6r t\u00e4vlingarna finns p\u00e5 ESO:s hemsida.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00f6kte ryssarna m\u00f6rda A C B Lovell?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Samtidigt som den radioastronomiska v\u00e4rlden s\u00f6rjer bortg\u00e5ngne legenden A C B Lovell<\/strong>, skriver seri\u00f6sa engelska tidningar om att Lovell var \u00f6vertygad om att rysk milit\u00e4r\u00a0 under kommunisttiden f\u00f6rs\u00f6kte radiakm\u00f6rda honom. Med teleskopet p\u00e5 Jodrell Bank blev han en sorts “Mannen som visste f\u00f6r mycket om Moskva”.<\/p>\n

En av Lovell f\u00f6rfattad rapport om hans upplevelser under\u00a0 kalla kriget ligger i ett arkiv tillh\u00f6rigt Manchester University och kommer att offentligg\u00f6ras efter Lovells begravning 23 augusti.<\/p>\n

Lovell var djupt religi\u00f6s och varken spelade eller s\u00e5g p\u00e5 cricket p\u00e5 s\u00f6ndagar.<\/p>\n

M\u00f6rk materia i solens n\u00e4rhet<\/h2>\n

Forskare \u00e4r nu \u00f6vertygade om att det finns\u00a0 gott om\u00a0 m\u00f6rka materia i solens n\u00e4rhet. Detta har misst\u00e4nkts sen Jan H Oorts <\/strong>tid.<\/p>\n

Christian Vestergaard <\/strong>tipsar om en artikel p\u00e5 phys.org <\/em>i \u00e4mnet d\u00e4r id\u00e9n om att den m\u00f6rka materien best\u00e5r av en ny sorts svagt v\u00e4xelverkande elementarpartikel torgf\u00f6rs.<\/a><\/p>\n

W-bloggen nu upp i 700+<\/h2>\n

Sen starten 2010 har vi faktiskt pressat oss upp \u00f6ver 700 W-bloggar sammanlagt. Om varje blogg har en fem-sex notiser, blir det ett r\u00e4tt hyggligt slutresultat.<\/p>\n

Tr\u00f6ttnar g\u00f6r vi aldrig, men ibland d\u00e4mpar vi ner produktionstakten, av respekt f\u00f6r r\u00e5dande fackliga avtal.<\/p>\n

Tack alla som hj\u00e4lper till – och tack till v\u00e5r k\u00e4ra vetenskaps yrkesut\u00f6vare, som presterar resultat en masse.<\/p>\n

V\u00e4rldens historia p\u00e5 2 minuter<\/h2>\n

Tack till min gamle chefredakt\u00f6r Ulf M\u00f6rling<\/strong>, som l\u00e5ter oss ta del av v\u00e4rldens historia – from the begining to the e…? – p\u00e5 120 sekunder<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e4n \u00e4r inte fr\u00e5n Mars!<\/h2>\n

Lars Olefeldt<\/strong> har snokat fram denna kloka iakttagelse p\u00e5 n\u00e4tet (ESPN \u00e4r amerikanska sportkanaler p\u00e5 tv):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

St\u00f6rsta och \u00e4ldsta nedslagskratern uppt\u00e4ckt p\u00e5 – Gr\u00f6nland! B\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig… s\u00e5 stort GRATTIS eller, snarare, TILLYKKE till den danske geologen Adam A Garde, som med sitt forskarteam inklusive geologen Brendan Dyck fr\u00e5n Lunds universitet, kolleger p\u00e5 Cardiff University och ett institut f\u00f6r planetstudier i Moskva uppt\u00e4ckt, m\u00e4tt upp och r\u00e4knat p\u00e5\u00a0 jordens hittills… L\u00e4s mer »Nr 150 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33642"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33642"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33642\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33711,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33642\/revisions\/33711"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33642"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33642"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33642"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}