{"id":33712,"date":"2012-08-13T10:46:32","date_gmt":"2012-08-13T09:46:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33712"},"modified":"2012-08-13T13:14:47","modified_gmt":"2012-08-13T12:14:47","slug":"nr-151-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/13\/nr-151-2012\/","title":{"rendered":"Nr 151 2012"},"content":{"rendered":"

Succ\u00e9kv\u00e4ll med Perseiderna:<\/span><\/h3>\n

OS-avslutning med praktfulla stj\u00e4rnfall!<\/h2>\n

S\u00f6ndagskv\u00e4llens\u00a0 Perseid-afton p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet<\/span> <\/span>blev en publik succ\u00e9.<\/a> Vi r\u00e4knade in ett 70-tal bes\u00f6kare hos oss fr\u00e5n halva Sk\u00e5ne – observatoriet har mer och mer blivit sk\u00e5ningarnas angel\u00e4genhet och\u00a0 eget folkobservatorium – och p\u00e5 en timme s\u00e5g vi ett 10-tal meteorer, flera satelliter och en synnerligen praktfull ISS-passage som tog andan ur folk. Det var Bengt-Erik Wingren<\/strong> som tipsade om att ISS var p\u00e5 g\u00e5ng, och rymdstationen h\u00f6ll tiden.<\/p>\n

Och p\u00e5 tal om ISS s\u00e5 var det ju fr\u00e5n rymdstationen som en av Perseiderna fotograferades i fjor – ovanifr\u00e5n! Den bilden t\u00e5l att tittas p\u00e5 igen (bilden togs av NASA-astronauten Ron Garan<\/strong>):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Peter Linde <\/strong>f\u00f6rel\u00e4ste <\/strong>inne i f\u00f6rel\u00e4sningssalen f\u00f6r fullsatta hus, och Kjell Westman, Karl Palm<\/strong>, Hans Kronkvist, Peter Larsson, Jon Saalbach <\/strong><\/strong>et al<\/em><\/strong> h\u00f6ll hov bland instrumenten.<\/p>\n

\u25ba Folk satt p\u00e5 stolar <\/strong>utomhus eller l\u00e5g p\u00e5 gr\u00e4ssl\u00e4nten och spanade in grannl\u00e5ten ovan d\u00e4r. N\u00e4r Perseiderna anf\u00f6ll togs spontana appl\u00e5der upp! Vi kunde ocks\u00e5 lyssna p\u00e5 dem via en amerikansk radarstation – en uppt\u00e4cktshistoria med 60-65 \u00e5rs bakgrund (A C B Lovell<\/strong>, Manchester, B-A Lindblad<\/strong>, R\u00e5\u00f6).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2666 Skojigt med alla ungdomar<\/strong> som tog chansen att spana in stj\u00e4rnfallen, men som vanligt var det en\u00a0 blandad publik, m\u00e5nga tjejer och en och annan fyrbent m\u00e4nniskov\u00e4n undrade vad vi h\u00f6ll p\u00e5 med.<\/p>\n

\u2666 M\u00e5nga bra fr\u00e5gor st\u00e4lldes<\/strong> under aftonen och vi fick \u00e4ven tillf\u00e4lle att p\u00e5peka att Perseiderna faktiskt inte \u00e4r att leka med ovan jordatmosf\u00e4ren. Ett par satelliter, bl a ESA:s Olympus<\/span>, fick ju krockskador s\u00e5 sv\u00e5ra att satelliterna fick stallas. Men det handlar inte om en ogenomtr\u00e4nglig sands\u00e4ck som jorden passerar, n\u00e5gon bl\u00e4stringsrisk uts\u00e4tts inte satelliter f\u00f6r. Redan p\u00e5 1800-talet kunde astronomer ber\u00e4kna att medelavst\u00e5ndet d\u00e4r uppe mellan sandkornen \u00e4r p\u00e5 flera mil.<\/p>\n

\u2666 En som forskade mycket<\/strong> p\u00e5 Perseiderna och str\u00f6mmens utseende, partikelt\u00e4thet, fl\u00f6de m m, var v\u00e5r ASTB-legend Bertil-Anders Lindblad<\/strong>, en internationell pionj\u00e4r inom meteorforskningen. Hans m\u00e4tningar styrkte teorin att det var jordens gravitation som st\u00f6rde meteoridstr\u00f6mmens upptr\u00e4dande, inte andra planeter.<\/p>\n

PS.<\/h3>\n

\u00c4ven i kv\u00e4ll h\u00e5ller Tycho Brahe-obsis \u00f6ppet f\u00f6r meteorobservationer. Kolla observatoriets hemsida!<\/p>\n

Aberrationen var ren bonus!<\/h2>\n

1600- och 1700-talets astronomer kunde aldrig m\u00e4ta n\u00e5n stj\u00e4rnparallax, som bekant. Men jakten var inte meningsl\u00f6s f\u00f6r det – i st\u00e4llet kom de aberrationen p\u00e5 sp\u00e5ren, vilket diskuteras i en liten nyligen publicerad astrohistorisk rapport<\/a>.<\/p>\n

Hur tung kan en monsterstj\u00e4rna bli?<\/h2>\n

J\u00e4ttej\u00e4ttestj\u00e4rnorna i stj\u00e4rnhopen R136 i Stora Magellanska molnet – hopen ligger i mitten av Tarantelnebulosan\/30 Dor – \u00e4r en utmaning f\u00f6r astronomin. Nu har n\u00e5gra Bonn-baserade forskare f\u00f6rs\u00f6kt kn\u00e4cka deras g\u00e5ta<\/a> genom att anta att dessa ultramassiva stj\u00e4rnor (300 ggr solens massa) bildats genom sammanslagning av l\u00e4ttare stj\u00e4rnor i tr\u00e5nga bin\u00e4ra system.<\/p>\n

\u25ba Stj\u00e4rnorna uppt\u00e4cktes s\u00e5 sent<\/strong> som 2010, d\u00e5 den allm\u00e4nr\u00e5dande uppfattningen var att stj\u00e4rnor kan n\u00e5 solens massa ggr 150 – sen \u00e4r det stopp. Oavsett var i kosmos stj\u00e4rnbildningen sker.<\/p>\n

\u25ba Bonn-forskarna har r\u00e4knat<\/strong> och simulerat och r\u00e4knat igen p\u00e5 stj\u00e4rnhopar med 170 000 normaltunga stj\u00e4rnor t\u00e4tt sammanpackade, och n\u00e4r en halv miljoner ekvationer l\u00f6sts ett antal g\u00e5nger b\u00f6rjade ett resultat anas: Att tv\u00e5 tunga stj\u00e4rnor, som snurrar runt varandra, kan f\u00e5 sina banor s\u00e5 st\u00f6rda av andra stj\u00e4rnor att de kraschar.<\/p>\n

– Av tv\u00e5 halvor biir en hela, som Fritiof Nilsson Piraten<\/strong> skulle ha sagt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En som gnuggar sina h\u00e4nder i f\u00f6rtjusning i sin himmel \u00e4r tre- och N-kropparsproblemets andlige fader Henri Poincar\u00e9<\/strong>.<\/p>\n

Hubble Space Telescope har dokumenterat stj\u00e4rnhopen. D\u00e5 blir resultatet s\u00e5 h\u00e4r maffigt (klicka\/dubbelklicka!):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Zooma in Ringnebulosan!<\/h2>\n
Den amerikanske astrofografen m m Ken Crawford<\/strong> har skapat en inzoomingsbar version av M57, Ringnebulosan, som rekommenderas. Tack till Christian Vestergaard<\/strong> f\u00f6r tipset!<\/div>\n
Bild och text h\u00e4r:<\/div>\n

<\/a>http:\/\/www.imagingdeepsky.com\/Nebulae\/M57\/M57.htm<\/a><\/p>\n

Vi \u00e4r lurade!<\/h2>\n

W-bloggskompisen Lars Olefledt <\/strong>forts\u00e4tter att jaga roliga kommentarer om Curiositys landning p\u00e5 Mars. Som denna av Pulitzer-vinnaren\u00a0 Walt Handelsman<\/strong>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\n\n\n\n\n\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Succ\u00e9kv\u00e4ll med Perseiderna: OS-avslutning med praktfulla stj\u00e4rnfall! S\u00f6ndagskv\u00e4llens\u00a0 Perseid-afton p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet blev en publik succ\u00e9. Vi r\u00e4knade in ett 70-tal bes\u00f6kare hos oss fr\u00e5n halva Sk\u00e5ne – observatoriet har mer och mer blivit sk\u00e5ningarnas angel\u00e4genhet och\u00a0 eget folkobservatorium – och p\u00e5 en timme s\u00e5g vi ett 10-tal meteorer, flera satelliter och en synnerligen praktfull… L\u00e4s mer »Nr 151 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33712"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33712"}],"version-history":[{"count":51,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33769,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33712\/revisions\/33769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}