{"id":33770,"date":"2012-08-14T17:06:53","date_gmt":"2012-08-14T16:06:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=33770"},"modified":"2012-08-15T19:56:59","modified_gmt":"2012-08-15T18:56:59","slug":"nr-152-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/08\/14\/nr-152-2012\/","title":{"rendered":"Nr 152 2012"},"content":{"rendered":"

Tychos supernova en svag gammak\u00e4lla<\/h2>\n

Det k\u00e4nns n\u00e4stan som en plikt – men inte en tung plikt – att vi i W-bloggen (= Ulf R, Christian V<\/strong> m fl) d\u00e5 och d\u00e5\u00a0 f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja med\u00a0 i utforskningen av Tychos “supernovarest” (en s\u00e5 kallad SNR), den som orsakades av en sm\u00e4ll 1572 i Cassopeia och som Tycho Brahe<\/strong> s\u00e5g fr\u00e5n sk\u00e5nsk horisont. \u00c5tminstone tv\u00e5 sp\u00e4nnande rapporter har producerats senaste \u00e5r, den ena bygger\u00a0 p\u00e5 observationer med rymdbaserade Fermi-LAT = Fermi Large Area Telescope<\/span>, den andra p\u00e5 jordbaserade\u00a0 VERITAS =Very Energetic Radiation Imaging Telescope Array System.<\/span><\/p>\n

B\u00e4gge har identifierat n\u00e4rvaron av h\u00e5rd gammastr\u00e5lning fr\u00e5n denna SNR, som \u00e4r en av de yngsta i Vintergatan. Fermi-studien har tidigare bekr\u00e4fta<\/a>t att det vi ser har med accelererande kosmisk str\u00e5lning att g\u00f6ra och v\u00e4xelverkan med det omgivande interstell\u00e4ra mediumet. VERITAS har funnit svag \u03b3-utst\u00e5lning<\/a> i TeV-spektrumets del, i geografin n\u00e5got utanf\u00f6r SNR:ens centrala delar (se nedan). Energiutfl\u00f6det\u00a0 ligger h\u00e4r runt 1 procent av Krabbnebulosans.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Forskarna diskuterar alldeles<\/strong> s\u00e4rskilt ifall str\u00e5lningen kan ha att g\u00f6ra med laddade elementarpartiklar (leptoner, hadroner) som v\u00e4xelverkar med ett molekylmoln n\u00e4ra SNR:en. Detta molekylmoln anses bromsa upp supernovarestens expansion just \u00e5t det h\u00e5llet<\/p>\n

\u25ba Objektet kallas i katalogerna<\/strong> SNR G120.1+1.4 och \u00e4r inte bara ett astronomiskt sett purungt fenomen, supernovan briserade dessutom n\u00e4ra oss, 2.5 \u2212 5.0 kpc, sannolikt runt 7500 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

\u25ba Supernovan var av Typ Ia,<\/strong> vilket betyder att explosionen skedde i ett bin\u00e4rt system med mass\u00f6verf\u00f6ring fr\u00e5n en j\u00e4ttestj\u00e4rna till en vit dv\u00e4rg. F\u00f6r inte s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r sen kunde Max Planck-forskare identifiera “givarstj\u00e4rnan” kallad Tycho G, som har samma avst\u00e5nd som SNR:en och som r\u00f6r sig tre g\u00e5nger snabbare i rymden \u00e4n andra stj\u00e4rnor p\u00e5 det avst\u00e5ndet. En h\u00f6gst misst\u00e4nkt kandidat!<\/p>\n

\u25ba Tychos uppt\u00e4ckt har i v\u00e5r tid<\/strong> lett fram till det generella antagandet att den kosmiska str\u00e5lningen i m\u00e5nga fall har sitt ursprung i supernovor, men genom att dessa partiklar, oftast protoner, drar igenom kraftiga magnetf\u00e4lt i kosmos, \u00f6kar detta deras hastighet till n\u00e4stan ljusets och deras banor blir hipp som happ. N\u00e4r partiklarna drar igenom jordatmosf\u00e4ren \u00e4r det om\u00f6jligt att exakt utpeka varifr\u00e5n de kommer.<\/p>\n

\u25ba Enrico\u00a0 Fermi<\/strong> diskuterade<\/strong> runt 1949-50 som en av de f\u00f6rsta den eventuella kopplingen mellan kosmisk str\u00e5lning, supernovor och interstell\u00e4ra magnetf\u00e4lt.<\/p>\n

BONUS:
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

Chandra-sonden, som observerar i r\u00f6ntgen, har gett oss denna intressanta bild -KLICKA p\u00e5 den! –\u00a0 f\u00f6r inte s\u00e5 l\u00e4nge sen av den “skugga” som det utbl\u00e5sta materialet fr\u00e5n givarstj\u00e4rnan ger upphov till:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r som att l\u00e4sa en brottsplatsunders\u00f6kning vad som h\u00e4nder runt en “supernovabomb”.<\/p>\n

Mars p\u00e5 tapeten<\/h2>\n

– F\u00f6rl\u00e5t lustigheten, men veckotidningen TIME Magazine <\/em>har i mitten av augusti utkommit med ett Mars-nummer, tipsar Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>.<\/p>\n

Omslaget ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vi \u00e4r inte ensamma…<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vi \u00e4r inte direkt ensamma p\u00e5 jordklotet att odla v\u00e5r hobby.<\/p>\n

Christian Vestergaard<\/strong> p\u00e5pekar att 16-19 augusti \u00e4r det dags f\u00f6r den 77:e upps\u00e4ttningen av Amateur Telescope Makers <\/span><\/a>och deras m\u00f6te p\u00e5 Breezy Hill, Springfield, delstaten. Vermont<\/p>\n

Arrangemanget kallas “Stellafane Convention”, och i \u00e5r g\u00e4stas m\u00f6tet av duon namnad The Meteorite Men<\/span> (Geoffrey Notkin<\/strong> och Steve Arnold<\/strong>) men det blir ocks\u00e5 tid till solstudier, m\u00f6te f\u00f6r dem med specialintresse f\u00f6r historiska teleskop m m.<\/p>\n

Fr\u00e5n denna sidan Atlanten har man ju bara lust att s\u00e4ga: Good luck, friends!<\/p>\n

Solen g\u00e5r upp i varv<\/h2>\n

Christian V <\/strong>har l\u00e4st en rapport om att solens flare-utbrott \u00f6kat i antal<\/a> och kan ha legat bakom j\u00e4ttenationen Indiens stora elavbrott i f\u00f6rra m\u00e5naden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Solfl\u00e4ckscykeln r\u00e4knas n\u00e5 ett maximum n\u00e4sta \u00e5r.<\/p>\n

Uranias stylus<\/h2>\n

Jag har liksom andra funderat l\u00e4nge p\u00e5 den pekare, som astronomins musa Urania b\u00e4r p\u00e5 de flesta antika skulpturer och bilder. Som gammal konststudent i Lund trodde jag att ikonografexperten Erwin Panosky<\/strong> skulle ha n\u00e5got svar i sina b\u00f6cker, men inte vad jag kan se. D\u00e4remot diskuteras begreppet “stylus” lite h\u00e4r och var, och en stylus var en sorts penna, passare eller pekare med anor inte bara till Grekland utan \u00e4nnu l\u00e4ngre tillbaka, till lertavletiden i Babylonien.<\/p>\n

Urania anv\u00e4nde sin stylus, vad jag f\u00f6rst\u00e5r,\u00a0 dels i forsknings-, dels i undervisningssyfte.<\/p>\n

Etsningen nedan av “Urania Coeli” \u00e4r av sent datum, gjord 1781 i London av konstn\u00e4rerna, tryckarna och konsthandlarna A Kauffmann, J Zucchi<\/strong> och J\u00a0 Boydell.<\/strong><\/p>\n

Storlek enligt uppgift p\u00e5 n\u00e4tet 420 x 320 mm<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hur s\u00e5g den Urania ut som Tycho Brahe<\/strong> b\u00f6r ha haft i n\u00e5n version ute p\u00e5 Ven, p\u00e5 sitt slott Uraniborg? Det M\u00c5STE vi reda ut.<\/p>\n

Go home, yankees!<\/h2>\n

Till sist tack till Hanne Lundstr\u00f6m<\/strong> som ocks\u00e5 fyndat elaka och roliga bilder aprop\u00e5 USA:s Mars-landningar:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tychos supernova en svag gammak\u00e4lla Det k\u00e4nns n\u00e4stan som en plikt – men inte en tung plikt – att vi i W-bloggen (= Ulf R, Christian V m fl) d\u00e5 och d\u00e5\u00a0 f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6lja med\u00a0 i utforskningen av Tychos “supernovarest” (en s\u00e5 kallad SNR), den som orsakades av en sm\u00e4ll 1572 i Cassopeia och som… L\u00e4s mer »Nr 152 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33770"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33770"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33770\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33848,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33770\/revisions\/33848"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}