Nebulosan,\u00a0 som ocks\u00e5 b\u00e4r katalogbeteckningen Barnard 59<\/span>, och dess “munstycke”\u00a0 togs av kameran Wide Field Imager<\/span> p\u00e5 MPG\/ESO:s 2,2-metersteleskop p\u00e5 ESO:s La Silla-observatorium.<\/p>\n (Som vanligt rekommenderas du att KLICKA\/DUBBELKLICKA p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den i tittv\u00e4nligt format.)<\/p>\n \u25ba Nebulosan har f\u00e5tt sitt namn <\/strong>efter den amerikanske astronomen Edward Emerson Barnard<\/strong> som var f\u00f6rst med att systematiskt unders\u00f6ka m\u00f6rka nebulosor med hj\u00e4lp av l\u00e5nga fotografiska exponeringar. Han var ocks\u00e5 en av dem som f\u00f6rstod att de bestod av stoft. Barnard katalogiserade totalt 370 m\u00f6rka nebulosor \u00f6ver hela himlen.<\/p>\n \u25ba Vid en f\u00f6rsta anblick dras antagligen <\/strong>din uppm\u00e4rksamhet mot mitten av bilden med de m\u00f6rka skruvade molnen som liknar benen hos en v\u00e4ldig spindel p\u00e5 sitt n\u00e4t av stj\u00e4rnor. H\u00e4r finns dock m\u00e5nga mindre detaljer g\u00f6mda. Dimmiga, r\u00f6kiga former mitt i det m\u00f6rka partiet lyses upp av nya stj\u00e4rnor som h\u00e5ller p\u00e5 att bildas.<\/p>\n \u25ba Stj\u00e4rnbildning \u00e4r vanligt i omr\u00e5den<\/strong> med t\u00e4ta moln av molekyl\u00e4r gas, s\u00e5som m\u00f6rka nebulosor. Stoft och gas klumpar ihop sig under inverkan av gravitationskraften, och klumparna drar sedan till sig mer och mer material tills en stj\u00e4rna kan bildas. J\u00e4mf\u00f6rt med liknande omr\u00e5den bildas dock j\u00e4mf\u00f6relsevis f\u00e5 stj\u00e4rnor i Barnard 59. H\u00e4r finns det fortfarande mycket stoft kvar.<\/p>\n \u25ba Om du tittar noga kanske <\/strong>du ocks\u00e5 kan f\u00e5 syn p\u00e5 ett antal sm\u00e5 bl\u00e5, gr\u00f6na och r\u00f6da streck spridda \u00f6ver bilden. Det \u00e4r asteroider.<\/p>\n \u25ba Hela detta omr\u00e5de, som \u00e4r ungef\u00e4r sex ljus\u00e5r<\/strong> tv\u00e4rs\u00f6ver borta vid Barnard 59, t\u00e4cker bara en liten del av himlen.<\/p>\n Surrealisten Ren\u00e9\u00a0 Magrittes klassiska och paradoxala pipbild, som st\u00e4ller v\u00e5ra invanda begrepp p\u00e5 huvudet,\u00a0 ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Magritte var belgare, levde \u00e5ren 1898-1967 (avled 15 augusti det \u00e5ret, samma datum som ESO publicerade sin pipbild i g\u00e5r).<\/p>\n Jag vet inget om hans eventuella astronomiintresse, men han har i alla fall f\u00e5tt en krater uppkallad efter\u00a0 sig p\u00e5 Merkurius – tacka MESSENGER f\u00f6r det<\/a>. Tidigare i somras v\u00e4ckte det viss munterhet i astronomiska och konsthistoriska kretsar att Magritte-kratern har viss likhet med Musse Pigg, ett faktum som Magritte skulle ha \u00e4lskat.<\/p>\n \u00c4nnu fler maffiga bilder! I samband med\u00a0 London-OS tog Terra-satellitens ASTER-kamera en bild av London fr\u00e5n ovan. Med lite f\u00e4rgf\u00f6rst\u00e4rkning blev resultatet detta:<\/p>\n Om n\u00e5gra veckor b\u00f6rjar denna olympiads version av paralympics.<\/p>\n De storskaliga gasr\u00f6relserna inuti Perseus galaxhop har nu studerats<\/a>. R\u00f6relserna, “skvalpet” (eng. sloshing), orsakas sannolikt av ett AGN-objekt och v\u00e4xelverkan mellan samg\u00e5ende galaxer i hopen. Notabelt \u00e4r hopens kalla centrum.<\/p>\n Av bara farten f\u00e5r vi p\u00e5 W-bloggen l\u00e4ra oss ett nytt begrepp – ICM som i “intracluster medium”.<\/p>\n Forskarna hoppas mycket p\u00e5 resultaten av r\u00f6ntgenspektrometrarna ombord p\u00e5 den kommande japansk-holl\u00e4ndsk-amerikanska satelliten Astro-H<\/span>, som f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00e5 i luften 2014.<\/p>\n Att supernovajakten, s\u00e4rskilt sm\u00e4llarna\u00a0 av Typ Ia, bedrivs under n\u00e4rmast industriella former, bevisas av projekt som Nearby Supernova Factory<\/a>. \u00c4ven svenska SN-forskare \u00e4r med\u00a0 i spelet.<\/p>\n Att forska om supernovor \u00e4r som en vanlig dag p\u00e5 kontoret. Du st\u00e4mplar in, forskar lite, l\u00e4gger papper i in- och utkorgar och st\u00e4mplar ut. Har du tur ringer n\u00e5n fr\u00e5n Nobelstiftelsen och ber\u00e4ttar att du f\u00e5tt \u00e5rets Nobelpris i fysik. Det beskedet l\u00e4gger du i inkorgen.<\/p>\n – \u00c4ven ni ateister \u00e4r Guds barn.<\/p>\n Grattis till Petr Hor\u00e1lek<\/strong>, en tjeckisk amat\u00f6rastronom och astrofograf, som lyckades med bedriften att f\u00e5nga en perseid 12 augusti i \u00e5r med ett r\u00f6ksp\u00e5r som uppl\u00f6stes f\u00f6rst efter fem minuter. Tips: Klicka p\u00e5 bilden!<\/p>\n P\u00e5 spacweather.com finns bilden<\/a> och storyn, och Petrs egen hemsida – \u00e4ven p\u00e5 engelska – finns h\u00e4r<\/a>. D\u00e4r har r\u00f6karen \u00e4nnu inte publicerats.<\/p>\n P\u00e5 s\u00f6ndag eftermiddag 19 augusti sl\u00e4pper vi en gl\u00e4djande nyhet,som ber\u00f6r alla men speciellt en inom ASTB-kollektivet.<\/p>\n Stay tuned!<\/p>\n En riktig r\u00f6kare i Vintergatan! Ren\u00e9 Magritte skrev \u201cDetta \u00e4r ingen pipa\u201d p\u00e5 sin v\u00e4lk\u00e4nda m\u00e5lning. Det h\u00e4r – bilden nedan – \u00e4r inte heller n\u00e5gon pipa, utan en bild av delar av ett vidstr\u00e4ckt stoftmoln 600 ljus\u00e5r bort i Vintergatan som kallas Pipnebulosan, ber\u00e4ttar veckans pressmess fr\u00e5n ESO. Nebulosan,\u00a0 som ocks\u00e5 b\u00e4r katalogbeteckningen Barnard… L\u00e4s mer »Nr 153 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33858"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=33858"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33858\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":33927,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/33858\/revisions\/33927"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=33858"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=33858"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=33858"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/npipe.jpg\")
<\/a>Det h\u00e4r – bilden nedan – \u00e4r inte heller n\u00e5gon pipa, utan en bild av delar av ett vidstr\u00e4ckt stoftmoln 600 ljus\u00e5r bort i Vintergatan som kallas Pipnebulosan<\/span>, ber\u00e4ttar veckans pressmess fr\u00e5n ESO.<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nEXKURS:<\/h3>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nLondon fr\u00e5n ovan<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSkvalpet i Perseus-hopen<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSN-jakt som industri<\/h2>\n
H\u00f6rt p\u00e5 astroteologiskt seminarium i Lund<\/h2>\n
\u00c4nnu en\u00a0 r\u00f6kare!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nGl\u00e4djande ASTB-nyhet p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"