{"id":3393,"date":"2010-05-18T15:56:53","date_gmt":"2010-05-18T14:56:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3393"},"modified":"2010-05-18T19:30:16","modified_gmt":"2010-05-18T18:30:16","slug":"nr-55-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/18\/nr-55-2010\/","title":{"rendered":"Nr 55 2010"},"content":{"rendered":"

Dagmar-observatoriet p\u00e5 Ven<\/h2>\n

Det kommer att handla mycket om observatoriebyggen\/byggare i dagens blogg, och vi startar p\u00e5 “himmaplan”: Tack SOM VANLIGT till bloggens flitige och uppskattade medarbetare Hans Bengtsson, som gr\u00e4vt och forts\u00e4tter\u00a0 gr\u00e4va fram\u00a0 allt\u00a0 v\u00e4rt att veta om Bertil Berggren och dennes observatorium p\u00e5 Ven – lektorn och amat\u00f6rastronomen som verkade l\u00e4ngre p\u00e5 Ven \u00e4n sj\u00e4lve Tycho Brahe.<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e4rklig syn p\u00e5 Tychos \u00f6 runt 1930.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 en punkt hade Berggren och Tycho dock en sak gemensamt: De var tvungna att skydda sina instrument fr\u00e5n bl\u00e5sten, Ven \u00e4r verkligen en vinpinad \u00f6. Berggren\u00a0 l\u00f6ste problemet genom sin m\u00e4rkliga kupolbyggnad, Tycho genom att delvis gr\u00e4va ner Stj\u00e4rneborg.<\/p>\n

Ordet till Hans:<\/p>\n

– Fotot fr\u00e5n ca 1930 visar Bertil Berggrens observatorium p\u00e5 nord\u00f6stra Ven, “i n\u00e4rheten av Haken”,\u00a0alldeles ovanf\u00f6r den 30 meter h\u00f6ga Backafallsbranten.<\/p>\n

– Visst \u00e4r det en m\u00e4rklig och l\u00e4tt surrealistisk syn! Dagmar-observatoriet, som det d\u00f6ptes till efter Bertils syster, byggdes 1929 och bestod f\u00f6rst av tv\u00e5 fyrkantiga tr\u00e4torn med mellanliggande balkong. Tornen rymde bl.a. en verkstad och ett elektricitetsverk som f\u00f6rs\u00e5g inte bara tornen utan likas\u00e5 boningshuset nedanf\u00f6r branten med belysning.<\/p>\n

– Det var t\u00e4nkt att det ena tornet skulle hysa teleskopet, som fr\u00e5n b\u00f6rjan var en 8 cm refraktor med Rodenstock-objektiv och br\u00e4nnvidd 120 cm. Men Berggren lyckades inte f\u00e5 tillr\u00e4cklig stabilitet i denna konstruktion, utan byggde ist\u00e4llet en kupol strax intill d\u00e4r teleskopet satt stadigt och ekvatorialt p\u00e5 en cementpelare.<\/p>\n

– Fotografiet \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n Nordisk Astronomisk Tidsskrift. D\u00e4r finns \u00e4ven en \u00f6versiktsbild, p\u00e5 vilken man ser b\u00e5de boningshuset och observatoriet. Den bilden \u00e4r dock ganska suddig – vilket inte hindrar att man idag skulle kunna identifiera den exakta platsen f\u00f6r observatoriet med dess hj\u00e4lp.<\/div>\n
Min kommentar: S\u00e5 m\u00e4rkligt\u00a0 att b\u00e5de Tycho och Berggren byggde “slott” och observatorium…<\/div>\n

Romanen om Yerkes<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Romanf\u00f6rfattaren och...<\/figcaption><\/figure>\n

Theodore Dreiser (1871-1945) \u00e4r en av mina amerikanska f\u00f6rfattargurusar, mest tack vare sin banbrytande roman An American Tragedy <\/em>(1925 ) som genom Dreisers\u00a0 research- och intervjuteknik bildade skola t ex f\u00f6r Truman Capotes dokument\u00e4rromans-skrivande (Med kallt blod<\/em>, 1965-66). Dreiser skrev ocks\u00e5 en omf\u00e5ngsrik trilogi p\u00e5 temat “Trilogy of Desire” vars huvudfigur Frank Cowperwood helt kalkerades p\u00e5 1800-talsindustrialisten och m\u00e5ngmiljon\u00e4ren Charles T Yerkes liv och verk i Chicago. Romanens andra del, som heter The Titan (1915)<\/em>, har ett kapitel om hur v\u00e4rldens st\u00f6rsta refraktorbygge utanf\u00f6r Chicago kom till, det som i verkligheten blev Yerkes-observatoriet.<\/p>\n

Dreisers ber\u00e4ttelse fokuseras kring superkapitalisten Cowperwood och hans behov av kapital f\u00f6r att finansiera utbyggnaden av Chicagos kollektiva kommunikationsn\u00e4t. Bankerna\u00a0 var ovilliga, och konkurrenterna och fienderna satte krokben s\u00e5 ofta de kunde.<\/p>\n

Citat ur romanen:<\/p>\n

“At this psychological moment enter, as by the hand of Fate, the planet Mars and the University.”<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
.. hans verkliga romanfigur.<\/figcaption><\/figure>\n

Det nyuppf\u00f6rda Chicago-universitetets uts\u00e4nde ber\u00e4ttar i romanen att de beh\u00f6ver 40 000 dollars till refraktorbygget och att i England har optiker hittat en stor kristall, som det kommer att ta fyra-fem \u00e5r att slipa till v\u00e4rldens st\u00f6rsta teleskoplins.<\/p>\n

Det som fr\u00e5n b\u00f6rjan var t\u00e4nkt som en liten delg\u00e5va, slutar med att Dreisers superkapitalist, sedan han tvinnat sina mustascher, sk\u00e4nker b\u00e5de mark, byggnad och hela teleskopet till universitet. G\u00e5van blir till en v\u00e4rldsnyhet, och om nu Mr Cowperwood hade pengar att skapa v\u00e4rldens st\u00f6rsta observatorium s\u00e5 var han ocks\u00e5 intressant som l\u00e5ntagare hos bankerna. De v\u00e5gade inte l\u00e4ngre s\u00e4ga nej. Det ena gav s\u00e5ledes det andra tack vare teleskopet.<\/p>\n

Detta \u00e4r en roman, som, det m\u00e5ste s\u00e4gas,\u00a0 inte helt \u00f6verenst\u00e4mmer med verkligheten i vilken ju “alla tiders observatoriebyggare” George E Hale hade ett avg\u00f6rande finger med i spelet bakom Yerkesobservatoriets tillkomst. Och linserna kom inte fr\u00e5n England, de fabricerades i USA. Mr Yerkes s\u00e5g i observatorietbygget dessutom en chans att br\u00e4da James Lick och det efter Lick d\u00f6pta observatoriet. “Lick the Lick” blev ett av Yerkes slagord.<\/p>\n

Men hur ofta f\u00f6rekommer en observatoriemecenat som romanfigur?<\/p>\n

V\u00e4rldens vackraste kupolbyggnad?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Sk\u00f6nhet p\u00e5 toppen utanf\u00f6r Nice. Foto: Wikipedia<\/figcaption><\/figure>\n

Astronomi och estetik i form av arkitektur, \u00e4r en sp\u00e4nnande kombination, som jag ska be att f\u00e5 \u00e5terkomma till. Tycke och smak kan alltid diskuteras, absolut, men om vi nu letar med ljus och lykta efter den VACKRASTE kupolbyggnaden i v\u00e4rlden s\u00e5 undras: Vad tycker ni om numera kulturminnesf\u00f6rklarade L\u00b4Observatoire de Nice i Frankrike?<\/p>\n

Stilrent, klassiskt, i v\u00e4ggarna inflikade kolonner med joniska kapit\u00e4l. L\u00e4tt ljusr\u00f6d f\u00e4rgton genomg\u00e5ende. Kanske lite f\u00f6r mycket av mausoleum \u00f6ver huset, men visst finns det en TANKE, en konsekvent id\u00e9, bakom byggnaden fr\u00e5n 1879, som hyser en 18 meter l\u00e5ng refraktor med linsen 76 cm.<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r denna observatoriearkitektur med dagens tr\u00e5kiga, alltid kritvita (jag f\u00f6rst\u00e5r sk\u00e4len i och f\u00f6r sig) observatoriebyggen i en sorts “funkis”-stil. Inga ornamenter, ingenting p\u00e5 utsidorna. Som byggnader d\u00f6da utifr\u00e5n.<\/p>\n

Arkitekten till Nice-observatoriet hette Charles Garnier och vem tror ni ritade kupolen? R\u00e4tt svar: En viss Monsieur Gustave Eiffel.<\/p>\n

P\u00e5 l\u2019Observatoire de la C\u00f4te d\u2019Azur, som den astronomiska institutionen<\/a> heter p\u00e5 Mont- Gros i dag, forskas i en hel radda sp\u00e4nnande och hyperaktuella\u00a0 \u00e4mnen. Och h\u00e4rifr\u00e5n planerar s\u00e4rskilt observatoriets datafolk, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, sitt s\u00e5 kallade Cassiop\u00e9e Lab, som utg\u00f6r en viktig del av den astrometriska GAIA-missionen (se blogg nr\u00a0 47).<\/p>\n

Fler vackra – och fula! – observatoriebyggnader fram\u00f6ver. Tipsa mig g\u00e4rna om dina kandidater.<\/p>\n

Rena observatorieidyllen!<\/h2>\n

En av de finaste upplevelser jag haft p\u00e5 ett observatorium, var i samband med ett bes\u00f6k p\u00e5 Royal Greenwich Observatory, RGO, som p\u00e5 60-talet l\u00e5g n\u00e4ra slottet Herstmonceux i s\u00f6dra England. S\u00e5 sm\u00e5ningom flyttades verksamheten \u00e4ven bort h\u00e4rifr\u00e5n, det stora Newton-teleskopet skeppades till Kanarie\u00f6arna. Byggena i Herstmonceux, med dess geometriska utplacering (kolla bilden, det \u00e4r inte bilden som \u00e4r spegelv\u00e4nd, det \u00e4r verkligheten) och med dess vackra omgivningar och dammar riskerade sotd\u00f6den.<\/p>\n

\"\"<\/a>
RGO-minnena \u00e4r vackert bel\u00e4gna. Foto: Paul B Adams<\/figcaption><\/figure>\n

Nu finns h\u00e4r dock\u00a0 ett Observatory Science Centre<\/a> d\u00e4r astronomin naturligtvis \u00e4r en viktig del. Varje h\u00f6st genomf\u00f6rs t ex en Astronomy Festival h\u00e4r, som brukar locka massor av amat\u00f6rer och en och annan icke-folkr\u00e4dd proffsastronom.<\/p>\n

I en av kupolerna st\u00e5r ocks\u00e5 den 13-tumsrefraktor som anv\u00e4ndes under solf\u00f6rm\u00f6rkelsen i Brasilien 1919 f\u00f6r att avg\u00f6ra om Einsteins gravitationsteori var fiction eller fakta. Det blev\u00a0 emellertid Sir Arthur Eddington som p\u00e5 andra sidan Atlanten under samma solf\u00f6rm\u00f6rkelse, i Afrika, definitivt kom att avg\u00f6ra den fr\u00e5gan och samtidigt g\u00f6ra Albert Einstein till en v\u00e4rldsk\u00e4ndis.<\/p>\n

\n

\n

\n

\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagmar-observatoriet p\u00e5 Ven Det kommer att handla mycket om observatoriebyggen\/byggare i dagens blogg, och vi startar p\u00e5 “himmaplan”: Tack SOM VANLIGT till bloggens flitige och uppskattade medarbetare Hans Bengtsson, som gr\u00e4vt och forts\u00e4tter\u00a0 gr\u00e4va fram\u00a0 allt\u00a0 v\u00e4rt att veta om Bertil Berggren och dennes observatorium p\u00e5 Ven – lektorn och amat\u00f6rastronomen som verkade l\u00e4ngre p\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 55 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3393"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3393"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3393\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3432,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3393\/revisions\/3432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3393"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3393"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3393"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}