Att det är klass på understreckaren (ligger på nätet) förstås av det faktum att det är Bengt E Y Svensson<\/strong>, lundaprofessor emeritus i teoretisk fysik, som hållt i pennan\/suttit vid tangentbordet<\/a>.<\/p>\n Notabelt är, menar Svensson, att Westman sätter in Copernicus i sin tid och att vad Copernicus var ute efter var att "rädda fenomenen" – ett klassiskt begrepp inom vetenskapshistorien – och att ställa astrologin på säkrare fötter!<\/p>\n Citat: – – – Blev då de astrologiska förutsägelserna så mycket bättre med Copernicus idéer? Det är kanske tveksamt. Till vad som hände hörde också några nymodigheter från naturen själv, som kom att öka tvivlet på astrologin. Himlafenomen som nya stjärnor, novor – både Tychos nova 1572 och Keplers nova 1604 – innebar inte bara något som varken astronomer eller astrologer hade kunnat förutsäga. De bekräftade också en grundidé hos Copernicus, nämligen att planetsystemet bara är en liten del av de himmelska sfärerna, som ett litet fjät i ett stort världsallt med himlavalvet och dess stjärnor väldigt långt bort."<\/strong><\/u><\/p>\n Slut citat.<\/p>\n Robeer S Westman är i dag professor vid University of California, San Diego och har som specialitet förutom Copernicus den tidiga naturvetenskapens kulturhistoria och dess ockulta filosofier. Han har även synat vetenskapshistorikern Thomas Kuhns <\/strong>Copernicus-bild.<\/p>\n Det är uppenbarligen lika intressant att syna Copernicus och hans tankevärld som att diskutera hur vi genom tiderna sett på den store polske banbrytaren genom våra tidsfärgade glasögon.<\/p>\n Hela världen har uppmärksammat att den första människan på månen, Neil Armstrong<\/strong>, gått bort, 82 år gammal.<\/p>\n "Michelle and I were deeply saddened to hear about the passing of Neil Armstrong. <\/p>\n \tNeil was among the greatest of American heroes – not just of his time, but of all time. When he and his fellow crew members lifted off aboard Apollo 11 in 1969, they carried with them the aspirations of an entire nation. They set out to show the world that the American spirit can see beyond what seems unimaginable – that with enough drive and ingenuity, anything is possible. And when Neil stepped foot on the surface of the moon for the first time, he delivered a moment of human achievement that will never be forgotten. <\/p>\n \tToday, Neil's spirit of discovery lives on in all the men and women who have devoted their lives to exploring the unknown – including those who are ensuring that we reach higher and go further in space. That legacy will endure – sparked by a man who taught us the enormous power of one small step."<\/p>\n Den som photoshopar kan tydligen göra vilka saker som helst på nätet, som bekant. Skapa detta motiv t ex som Jason Zada<\/strong> gjort och som Lars Olefeldt <\/strong>upptäckt<\/a>:<\/p>\n Bilden är naturligtvis en kul fejk – en av Mr Zadas specialiteter på nätet – och solarna kommer från Luke Skywalkers <\/strong>hemplanet Tatooine i Stjärnornas krig<\/em>. Sätter du in dem på Curiositys Marsbilder blir resultat riktigt suggestivt.<\/p>\n Däremot ljuger inte bilden på ett annat sätt – det har faktiskt upptäckts exoplaneter i dubbelstjärnsystem. Se tidigare W-bloggar!<\/p>\n På IAU-kongressen i Beijing har tre nya länder upptagits i gemenskapen: Nordkorea, Etiopien och Kazakstan.<\/p>\n Nordkorea, "Kommunismens Skansen", bjuder på några av klotets mörkaste platser.<\/p>\n Herbig-Haro-objekten<\/u> skildras som mininebulosor i stjärnbildningstrakter, jetformade uttrömningar från nybildade solar som rör sig snabbt jämfört med det omgivande krockande interstellära mediumet. Dessa krockar resulterar i märkliga chockbågar. Ett typexempel när det är som mest spektakulärt är HH110, som Hubble Space Telecope<\/u> följt genom åren och som HST-folket släppte en relis om för någon månad sen<\/a>.<\/p>\n Den unga stjärnan som orsakar HH110 ha aldrig hittats, och forskarna misstänker att ett annat HH-objekt, HH270, kan spela en roll i HH110:s skapelseberättelse. Här finns utrymme för tolkningar av mäktiga och märkliga kosmiska krafters samspel.<\/p>\n HST-bilden ovan är en mosaik byggd på Hubble-teleskopets Advanced Camera for Surveys <\/u>2004 och 2005 samt upptagningar med Wide Field Camera 3<\/u> (april 2011)..<\/p>\n Det finns en helt fantastisk sajt med animerade HST-upptagningar, som visar hur någa klassiska HH-objekt utvecklas över tid.<\/a><\/p>\n När jag var i Ängelholm senast, så besökte Lars Olefeldt<\/strong> och jag Flygmuseet som bjuder på några av våra tekniskt mest drivna stridsplan under efterkigstiden. Inklusive klassikern "Flygande tunnan".<\/p>\n Museet, knutet till historien kring F10, kan verkligen rekommenderas om du är intresserad av hur gravitationen kan besegras.<\/p>\n Även vår skånska legend, aviatrisen Elsa Andersson<\/strong> uppmärksammas här.<\/p>\n När jag i förra W-bloggen skrev om Gösta "Pollenkungen" Carlsson<\/strong> och hans ufo-upplevelse 1946 i Ängelholm, så slår det mig nu:<\/p>\n Om F10 hade radarn igång vid tiden för Pollenkungens ufo-upplevelse bara några kilometer från flygflottiljen, borde väl radarn ha sett något? Fördes loggböcker på F10? Om ja, finns de bevarade nånstans?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Astrologen Copernicus uppmärksammas i Svenskan W-bloggens massmediale interlokutör Carl-Olof Börjeson tipsar oss: – Svenska Dagbladets understreckare handlar idag (27.8.2012) om Copernicus och hans tankevärld. En ny bok i ämnet diskuteras, skriven av Robert S. Westman: The Copernicus Question. Prognostication, skepticism and celestial order. Att det är klass på understreckaren (ligger på nätet) förstås av det… L\u00e4s mer »Nr 158 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34197"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34197"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34197\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34249,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34197\/revisions\/34249"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/images1.jpeg\" "\\"\\"")
<\/a>– Svenska Dagbladets <\/em>understreckare handlar idag (27.8.2012) om Copernicus <\/strong>och hans tankevärld. En ny bok i ämnet diskuteras, skriven av Robert S. Westman<\/strong>: The Copernicus Question. Prognostication, skepticism and celestial order<\/em>.<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t" Westman ser Copernicus strävanden som ett försök att återupprätta förtroendet för hela dåtidens vetenskap om stjärnorna. Att Copernicus ingenstans i sina verk tydligt tar upp astrologiska frågor försöker Westman bland annat förklara med att Copernicus så mycket som möjligt ville efterlikna föredömet ”Almagest”, som ju heller inte behandlade astrologi. Om Copernicus kunde presentera sina idéer på liknande vis som Ptolemaios så borde ”De Revolutionibus” ha största chansen att vinna förståelse. Så menar i varje fall Westman att Copernicus skulle ha resonerat.<\/strong><\/u><\/p>\n
\n\t<\/strong><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nNeil Armstrongs bortgång<\/h2>\n
<\/a>President Barack Obama <\/strong>gjorde följande uttalande från Vita huset:<\/p>\nMars två solar…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nIAU blir större<\/h2>\n
En "nebulosaraket" i Vintergatan<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nÄngelholms-Äxtra<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n