![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/202893_100001720913940_4374486_n.jpg\" "\\"\\"")
<\/a> känns desto angelägnare att föra ut även i W-bloggen.<\/p>\nJohan, som ju numera kan titulera sig skåning, efterlyser bidrag på Facebook<\/a>, detta med anledning av en handledning i astrotecknandets sköna konst som SAAF:s tänker ge ut till sina medlemmar om en tid.<\/span><\/p>\n Jag bad Johan själv sända över några av sina egna teckningar genom åren. Här är en triplett bilder signerade Johan Warell, som förhoppningsvis kan inspirera. Så här såg Johan M16 från Teneriffa en gång.<\/p>\n M 16 är en stjärnhop som ligger inbäddad i Örnnebulosan. Avstånd runt 7000 ljusår.<\/p>\n Johans teckning av kometen Hyakutake 1996, som kom jorden så nära att till och med rymdfarkoster passerade genom kometsvansen.<\/p>\n Tips: <\/span><\/p>\n Massor av bildmaterial finns överhuvud taget på SAAF:s hemsida.<\/span><\/a> Det är bara att surfa in och njuta. REKOMMENDERAS!<\/p>\n Typ IIn-supernovan SN <\/span>2010jl var extremt märkvärdig: Föregångsstjärnan i en galax 160 miljoner ljusår ut var inte bara jättetung och onormalt ljusstark. Innan explosionen spottade den under kort tid ut enorma materiemassor i rymden, kanske så mycket som 30-50 solmassor under några årtionden (3-4 solmassor\/år).<\/p>\n Rapporten av kinesiska astronomer finns här. Som forskarna tolkat ljuskurvan byggde den första delen under explosionsfasen på radioaktivt sönderfall, den andra på effekterna av SN-rest vs interstellär materie-krocken.<\/p>\n Tidigare i sommar offentliggjorde Chandra-teamet en bild på supernovan, vars röntgenstrålning är den först upptäckta från en SN-rest som växelverkar med det omgivande interstellära stoft- och gasmaterialet.<\/p>\n Just nu tycks supernovan ligga runt 16m<\/sup> visuellt, så det är en dryg rackare. När den var som ljusast för två år sen låg den runt 13m<\/sup>.<\/p>\n Att Argentina-baserade Pierre Auger Observatory,<\/u> som fokuserar på kosmisk strålning, även spelar en mera jordbunden roll, bevisas av an rapport om aerosoler i jordatmosfären<\/a>. Även världshaven påverkas av dessa aerosoler, vars ursprung kan knytas till vulkanutbrott, ökensand eller mänsklig verksamhet.<\/p>\n Och apropå konstfulla bilder… På Galleri Ängeln i Lund har Staffanstorps-verksamme mästerkonstnären Ronny Hård <\/strong>vernissage i kväll 31 augusti. Ronnys bildvärld ligger nära oss, för han fascineras av ljus och mörker i ett trolskt "Turner"-landskap. <\/span><\/p>\n – Jag är mer i det blå än i det jordiska, men allt är ju samma ändå, säger Ronny till W-bloggen.<\/p>\n Utställningen i Lund innehåller 20 bilder med inriktning på arktiska motiv och förhållandet ljus och mörker.<\/span><\/p>\n Vernissagekortet ser ut så här med en måne över det arktiska landskapet:<\/p>\n Tänk km vi nån gång kunde locka Ronny att ställa ut några motiv på Tycho Brahe-observatoriet.<\/p>\n När vi hade säsongens första ordinarie ASTB-möte igår kväll ute på TB-observatoriet i Oxie – fullspikat i vår föreläsningssal – föll det på min lott att säga något om vår Knut Lundmark<\/strong>-sajt och dess internationella mottagande.<\/p>\n Vi kommer säkert att ha glädje av Gorans insatser på Lundmark-webben framöver. Bl a jobbar han, vilket jag glömde berätta i går kväll, med att sammanställa en Lundmark-bibliografi. Han närmar sig 700 bidrag om vår guru och ASTB-sällskapets grundare.<\/p>\n Goran har på dussinet punkter sammanställt Lundmarks pionjärinsatser med tyngdpunkt på 20-talet. Listan ser ut så här:<\/p>\n 1. <\/span><\/span>1919 – NGC 224 (M31) distance 650.000 l.y.<\/span><\/span><\/p>\n 2. <\/span><\/span>1919 – Card catalogue of 560 nebulae, predominantly spiral<\/span><\/span><\/p>\n 3. <\/span><\/span>1921. – NGC 598 (M33) stars in arms, distance 330.000 pc.<\/span><\/span><\/p>\n 4. <\/span><\/span>1922. – classification of anagalactic nebulae (manuscript)<\/span><\/span><\/p>\n 5. <\/span><\/span>1924. – redshift-distance relation (independenly C. Wirth)<\/span><\/span><\/p>\n 6. <\/span><\/span>200 double and multiple galaxies in NGC, 150 cataloguized<\/span><\/span><\/p>\n 7. <\/span><\/span>1926 – published classification of anagalactic nebulae <\/span><\/span><\/p>\n 8. <\/span><\/span>1927 – Card catalogue of 55 clusters of galaxies<\/span><\/span><\/p>\n 9. <\/span><\/span>spatial distribution of double galaxies and clusters of galaxies<\/span><\/span><\/p>\n 10. <\/span><\/span>1929 – Lund General Catalogue<\/span><\/span><\/p>\n 11. <\/span><\/span>1946 – NGC 224 doubled distance – 377.300 pc<\/span><\/span><\/p>\n 12. <\/span><\/span>cosmic fractals<\/span><\/span><\/p>\n <\/p>\n NASA:s WISE-sond (Wide-field Infrared Survey Explorer) har, rapporterar Christian Vestergaard<\/strong>, gett oss miljontals nya svarta hål-kandidater och så kalllade "HOT DOGS" (= dust-obscured galaxies), som är ljusa och synliga i infrarött. Att jobba med sonden har varit som att befinna sig i en skog på natten och orientera sig med värmekänsliga kikare.<\/p>\n En WISE-studie har hittat 2,5 miljoner aktiva supermassiva svarta hål över hela himlavalvet <\/a>och så långt bort som 10 miljrder ljusår. Bara med WISE, som kan se bakom stoft- och gasmoln, har de svarta hålen identifierats, som sedan attackerats med jordbaserade teleskop typ bjässarna på Mauna Kea, Hawaii, 200-tummaren på Mount Palomar, Gemini-bamsarna i Chile m fl.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n \t<\/font><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Astrotecknandet – en konst i utdöende? Detta att teckna av himlakroppar må vara en konst på utdöende, varför SAAF-ordföranden Johan Warells upprop känns desto angelägnare att föra ut även i W-bloggen. Johan, som ju numera kan titulera sig skåning, efterlyser bidrag på Facebook, detta med anledning av en handledning i astrotecknandets sköna konst som SAAF:s… L\u00e4s mer »Nr 160 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34301"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34381,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301\/revisions\/34381"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34301"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34301"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34301"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\t<\/span><\/p>\n1<\/span><\/h2>\n
<\/a><\/p>\n2<\/span><\/h2>\n
<\/a><\/p>\n3<\/span><\/h2>\n
<\/a>
\n\t Mars enligt Johan 2003, i september. Hösten det året låg Mars rekordnära jordklotet, närmast på 50 000 år.
\n\t<\/span><\/p>\nSupernovan som spottade upp sig<\/h2>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nAerosoler studeras<\/h2>\n
Ronny Hård ställer ut i Lund<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nKnut Lundmark – pionjären<\/h2>\n
<\/a>Det blev ofrånkomligt att jag då kom in på Goran Ivanisevic<\/strong> (t v) i Zagreb, som sen 70-talet varit en engagerad Knut Lundmark-vän där nere. Det gick så långt, berättar Goran i ett mail, att han på Zagrebs folkobservatorium gick under namnet – "Lundmark"!<\/p>\n<\/a><\/p>\nVeckans "häpnabild"<\/h2>\n
<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n
![<\/a>](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/nasa_many_black_holes.jpg\"){kind=link}
![<\/a><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n<\/p>\n\t<\/font><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Astrotecknandet – en konst i utdöende? Detta att teckna av himlakroppar må vara en konst på utdöende, varför SAAF-ordföranden Johan Warells upprop känns desto angelägnare att föra ut även i W-bloggen. Johan, som ju numera kan titulera sig skåning, efterlyser bidrag på Facebook, detta med anledning av en handledning i astrotecknandets sköna konst som SAAF:s… L\u00e4s mer »Nr 160 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34301"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34381,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34301\/revisions\/34381"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34301"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34301"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34301"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/08\/681893main_Stern-2-PIA15810-43_946-7101.jpg\"){kind=link}