{"id":34523,"date":"2012-09-05T15:13:43","date_gmt":"2012-09-05T14:13:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=34523"},"modified":"2013-01-17T19:33:44","modified_gmt":"2013-01-17T18:33:44","slug":"nr-163-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/09\/05\/nr-163-2012\/","title":{"rendered":"Nr 163 2012"},"content":{"rendered":"

Sophies Skördedag på (H)ven nu på lördag<\/h2>\n

Hon kallades "Tychos lärda syster". Med feministiska glasögon borde kanske Tycho i stället kallas "Sophies lärde bror".<\/p>\n

♦ Nu på lördag är de<\/strong>t i alla  händelser dags för Sophies Skördedag<\/u> ute på Ven, och vårt nobla sällskap har ett team på plats för att informera vad Tycho Brahe-sällskapet gör, visa solen genom teleskop och allmänt hålla låda. Plats: Tycho Brahe-minnena.
\n\t♦ Vi utlovas av arrangörerna<\/strong> ett skördegille i Tychos och Sophie Brahes anda – med "prova på" renässansens hantverk och vetenskaper, baka tidsenlig mat från Uraniborgs kök, hjälpa trädgårdsmästaren att skörda, prova 1500-talets mode, leka historiska lekar och lyssna på spännande berättelser i fängelsehålan.
\n\t♦ En familjedag<\/strong> i renässansens tecken!<\/p>\n

♦ Tid: Kl 11-16.<\/strong><\/p>\n

\/ BILDEN NEDAN BORTTAGEN<\/strong>\/<\/p>\n

Sophie Brahe <\/strong>levde åren 1556-1643 (födelseåret kan också ha varit 1559) och var en duktig astronom. Det var hög klass på hennes observationer, bl a studerade hon en månförmörkelse när hon bara var 14 år. Det var minst sagt en sinkadus av bror Tycho att inte ha med henne som källa till sina mätningar. Planer fanns, men  de förverkligades aldrig. Hennes egna utkast till skrifter har förkommit.<\/p>\n

Sophie var även intresserad av alkemi och astrologi. Guldmakeriet orsakade att Sophie och hennes man i det andra och sista äktenskapet blev så gott som helt utblottade. Hon slutade sina dagar i Helsingör.<\/p>\n

Syskonen Brahe stod varandra nära hela livet och sägs ha varit i gemensam opposition mot familjen som menade att adelsmän och adelskvinnor inte skulle syssla med naturvetenskaper.<\/p>\n

PS.
\n\t<\/strong><\/h3>\n

Ett litet PS lagt in 6.9: Brita Hartz<\/strong>, den danska författarinnan, skrev en roman 1985 med titeln Sophia Brahe <\/em>kort och gott. Romanen hade jag förstås i mitt bibliotek men glömt bort.<\/p>\n

I romanen citerar Hartz J L Heiberg<\/strong> om Tycho och Sophie:<\/p>\n

"Den glimrende stjerne på vor danke himmel er en dobbeltstjerne!"
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n

Svensk sf-lyrik – finns den?<\/h2>\n

Bristvaran "svensk sf-lyrik" diskuteras av W-bloggens förtrogne Bertil Falk <\/strong>på en annan läsvärd blogg, Tidningen Kulturen<\/a>.<\/p>\n

Galaxbullens dag närmar sig<\/h2>\n

\"\"<\/a>4 oktober är det Kanelbullens dag<\/u>, som ju bland oss astronominördar kallas "Galaxbullens dag" – kanelbullarnas spiraler och pärlsocker för onekligen tankarna till spiralgalaxer och klothopar runt deras centrala delar..<\/p>\n

Syn för sägen ger designern och konstnärinnan  Maria Malmqvist <\/strong>i Malmö,  Maria som kul nog hittat ut till oss på observatoriet i Oxie och som har en trevlig blogg (http:\/\/artisticliving.blogspot.se\/<\/a>). I den berättar hon att hon sytt ett par kanelbullar till sin 2-åriga systerdotter som present.<\/p>\n

Förslag till Maria: Ta med systerdottern ut till observatoriet så hon får sitt lystmäte tillgodosett av både astronomiska kanelbullar och såna som går att äta.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Mirakelplanet ställs ut<\/h2>\n

Det kallades för "Miraklet på Hudsonfloden" när piloten Chesley “Sully” Sullenberger<\/strong> 2009 lyckades mjuklanda sin kärra med 155 personer ombord på Hudson River, utanför Manhattan.<\/p>\n

Flight 1549 hade precis lyft från Laguardia med målet Charlotte i North Carolina.<\/p>\n

Det är också flygmuseet i Charlotte som flygplanet numera står stallat och drar till sig mängder av nyfikna<\/a>, rapporterar Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n

Samtliga ombord överlevde.<\/p>\n

En resa in i Cas A…<\/h2>\n

En helt fantastisk inzoomningsbar bildresa in i Cas A<\/a>, supernovaresten. förmedlas på Ken Crawfords <\/strong>hemsida, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

Denna klassiska SN-rest ligger 11 000 ljusår bort och ut.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ende svensken i rymdålderns Hall of Fame<\/h2>\n

Rymdålderns egen International Space Hall of Fame, Berömmelsens Hall, som ihågkommer de stora rymforskingspionjärerna<\/a> och astronauterna, finns i New Mexico, Alamogordo.<\/p>\n

\"\"<\/a>Det är klart att det finns en svensk här, och hans namn är…<\/p>\n

… inte Christer Fuglesang<\/strong> utan Wilhelm Theodor Unge<\/strong> (t v), en tekniskt driven militär, artillerist.  som uppfann flera vapensystem och som med stöd av Alfred Nobel<\/strong> utforskade rakettekniken, särskilt drivmedel av typen fast bränsle (rökfritt krut). Fast Unge pratade inte om raketer utan om "flygande torpeder".<\/p>\n

\u25ba Det vore synd att påstå<\/strong> att den oskarianska militären förstod och uppskattade Unge, som till sist sålde sina viktigaste patent till vapensmedjan Krupp<\/strong> i kejsarens Tykland.<\/p>\n

\u25ba På Hall of Fame-sidan<\/strong> jämförs Unge med den ryske raketpionjären Konstantin Tsiolkovsky,<\/strong> och det påpekas att han var tio år före Robert Goddard<\/strong> i USA.<\/p>\n

\u25ba "Like them he received<\/strong> little or no government support in his research."<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba När Alfred Nobel dog förlorade<\/strong> Unge en av sina viktigaste supportrar, och han är så okänd i Sverige att det inte står något om honom i våra uppslagsböcker eller på svenska Wikipedia.  <\/p>\n

\u25ba Unge dog 1915.<\/strong><\/p>\n

\u25ba En märklig flygbild över Nobels företag i Karlskoga<\/strong> anses fotograferad av en av Nobels kameror ombord på en av Unges testraketer. Året bör ha varit 1897.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

ESO synar Messier 4<\/h2>\n

En av de närmaste klotformiga stjärnhoparna är M4 i Skorpionens stjärnbild, och dagens pressmess från ESO berättar en hel del spännande<\/a>, inte minst om en stjärna med ett överskott av grundämnet litium, en åldersmarkör,  som ingen riktigt förstår sig på.<\/p>\n

Men den osannolikt vackra bilden tagen med kameran WFI på MPG\/ESO:s 2.2 metersteleskop kan vi i alla fall ta till oss!<\/p>\n

M4 ligger nära Antares på himlavalvet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Marsianernas undran<\/h2>\n

Det finns 100-tals roliga och elaka tecknade kommentarer till Curiositys Mars-landning på nätet, Inte minst de amerikanska tidnigstecknarna själva har haft en "field day". Denna fanns i Miami Herald<\/em>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Helt fel är ju inte kommentaren, eftersom ombord finns en laserkanon med uppgift att peppra Marstenar på avstånd.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sophies Skördedag på (H)ven nu på lördag Hon kallades "Tychos lärda syster". Med feministiska glasögon borde kanske Tycho i stället kallas "Sophies lärde bror". ♦ Nu på lördag är det i alla  händelser dags för Sophies Skördedag ute på Ven, och vårt nobla sällskap har ett team på plats för att informera vad Tycho Brahe-sällskapet… L\u00e4s mer »Nr 163 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34523"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34523"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34523\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38387,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34523\/revisions\/38387"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34523"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34523"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34523"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}