{"id":3461,"date":"2010-05-20T08:24:31","date_gmt":"2010-05-20T07:24:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3461"},"modified":"2010-05-20T08:42:58","modified_gmt":"2010-05-20T07:42:58","slug":"nr-57-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/20\/nr-57-2010\/","title":{"rendered":"Nr 57 2010"},"content":{"rendered":"

Small IS beautiful!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Tamms idylliska observatoriebygge. Klicka och du uppt\u00e4cker Nils Tamm vid kupolen!<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 arkitektur och observatorier – ett verkligt vackert litet observatorium var\/\u00e4r Nils Tamms p\u00e5 Kvistaberg, utanf\u00f6r Uppsala. D\u00e4r fick man sj\u00e4lv som ung “g\u00e4stastronom” hos den v\u00e4ns\u00e4lle, empatiske \u00c5ke Wallenquist, professorn p\u00e5 Kvistaberg, husera ett par sommarveckor i b\u00f6rjan av 60-talet. Det var stort i en ung mans liv att f\u00e5 k\u00e4nna p\u00e5 Tamms 13 cm-refraktor.<\/p>\n

Samtidigt n\u00e5gra meter bakom h\u00f6ll det stora Schmidt-teleskopet p\u00e5 att uppf\u00f6ras. Det var STORT det ocks\u00e5,\u00a0 att l\u00e4tt hukad f\u00e5 g\u00e5 inne i r\u00f6ret.<\/p>\n

N\u00e4r och om det skrivs n\u00e5got riktigt l\u00e4rt om svensk amat\u00f6rastronomi, m\u00e5ste Nils Tamm, som var konstn\u00e4r, komma p\u00e5 yppersta plats. F\u00f6rmodligen ritade han sj\u00e4lv sitt “bergs-obsis” p\u00e5 knallen.<\/p>\n

Jag hittade precis den lilla Natur och Kultur-boken av Nils Tamm och \u00c5ke Wallenquist, Amat\u00f6rastronomen – Handledning i observationskonst<\/em>. Signerad “v\u00e4nskapsfullt” av \u00c5ke W juni – 1961!<\/p>\n

Boken kom ut 1942 och recenserades av signaturen KL i Cassiopeia<\/em>, som varmt anbefallde den lilla skriften samtidigt som han p\u00e5pekade att f\u00e5 vanliga amat\u00f6rastronomer hade m\u00f6jlighet att skaffa sig s\u00e5n utrustning som Nils Tamm.<\/p>\n

Nils Tamm levde \u00e5ren 1876-1957 och p\u00e5 n\u00e4tet finns en ber\u00e4ttelse om hans liv skriven av \u00c5ke Wallenquist.<\/a><\/p>\n

Vad h\u00e4nder p\u00e5 Kvistaberg i dag? Jag \u00e4r d\u00e5ligt uppdaterad.<\/p>\n

Parisarna tog det lugnt<\/h2>\n

\"\"<\/a>F\u00f6r exakt etthundra \u00e5r sen skr\u00e4mde Halleys komet livet av folk i l\u00e4nder som Tyskland, Italien och Ryssland. Och par\u00edsarna? De ryckte mest p\u00e5 axlarna. En stor l\u00f6psedel i Frankrikes huvudstad 18 maj 1910 l\u00f6d i och f\u00f6r sig:<\/p>\n

LA FIN DU MONDE<\/strong><\/p>\n

Jordens underg\u00e5ng var n\u00e4ra d\u00e4rf\u00f6r att Halley-kometens giftiga svans svepte \u00f6ver jordklotet, men en Madame Aur\u00e9lie lugnade \u00e5 andra sidan sina l\u00e4sare i ett litet blad f\u00f6r 10 centimes – det g\u00e5r \u00e5t skogen men inte nu och inte h\u00e4r. Alltid en tr\u00f6st.<\/p>\n

En av de som trodde p\u00e5 m\u00e4nsklighetens underg\u00e5ng tycks faktiskt ha varit Camille Flammarion, den store astronomiske popularisatorn.<\/p>\n

Obsis mitt p\u00e5 Manhattan<\/h2>\n

Det \u00e4r n\u00e5tt speciellt med observatorier mitt inne i v\u00e4rldsst\u00e4derna. De finns lite h\u00e4r och var (Rundet\u00e5rn i K\u00f6penhamn!) och kan ju inte brukas till mycket annat\u00a0 \u00e4n att locka allm\u00e4nhet och skolelever,\u00a0 vilket\u00a0 ocks\u00e5 \u00e4r fallet med Columbia-universitetets\u00a0 Rutherfurd Observatory p\u00e5 Manhattan.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Stj\u00e4rncentrum mitt i betonggettot! Foto: Columbia University<\/figcaption><\/figure>\n

Detta takobsis ligger mitt i smeten, p\u00e5 West 120 Street och hyste fr\u00e5n b\u00f6rjan en 30 cm:s refraktor. Teleskopets historia \u00e4r sp\u00e4nnande nog. Det byggdes av den v\u00e4lk\u00e4nde teleskopmakaren Alvan Clark 1916 f\u00f6r tsarens regim i Ryssland, men genom ub\u00e5tarnas krigf\u00f6ring kunde teleskopet aldrig skeppas i v\u00e4g.<\/p>\n

Och efter kommunisternas kupp och den ryska revolutionen sa Lenin “Njet!!!” till teleskopet, som 1920 k\u00f6ptes av Columbia University.<\/p>\n

Om jag f\u00f6rst\u00e5r det r\u00e4tt s\u00e5 \u00e4r refraktorn nu utbytt mot en reflektor av m\u00e4rket Orion, och det g\u00e5r alldeles utm\u00e4rkt i dag att ta snabba astrobilder fr\u00e5n New York City.<\/p>\n

Takobservtoriets tillg\u00e4nglighet, \u00f6ppettider, program etc, om du ska till The Big Apple, har du h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Rundet\u00e5rn \u00e5terkommer vi till fram\u00f6ver.<\/p>\n

Hur gammal \u00e4r Ven?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
P\u00e4rlan i Sundet!<\/figcaption><\/figure>\n

Kuggfr\u00e5ga: Visst har v\u00e4l Ven, Tychos \u00f6, funnits i miljoner \u00e5r? Nej, s\u00e5 \u00e4r det inte alls, \u00f6n steg upp ur havet f\u00f6r bara 4500 \u00e5r sedan och \u00e4r geologiskt en barnrumpa. \u00d6resund, det gamla danska innanhavet, \u00e4r kanske 8 000-10 000 \u00e4r gammalt; n\u00e4r forskarna gr\u00e4ver i Sundets botten hittar de ofta rester efter tr\u00e4d i skogar fr\u00e5n landet som f\u00f6renade Danmark och Sk\u00e5ne den g\u00e5ngen.<\/p>\n

Inlandsisen sp\u00f6kar naturligtvis i denna v\u00e5r egen geologiska saga.<\/p>\n

Ven forts\u00e4tter att r\u00e4ta upp sig,\u00a0 och h\u00f6gsta punkten p\u00e5 Tycho Brahes \u00f6 ligger f\u00f6r n\u00e4rvarande\u00a0 45 m \u00f6 h,<\/p>\n

Moon Zoo-projektet ig\u00e5ng<\/h2>\n

Jag l\u00e4ste om Moon Zoo p\u00e5 PopAst-bloggen h\u00e4rom dan och inser att det inte l\u00e4ngre g\u00e5r att urs\u00e4kta den passiva\u00a0 “l\u00e4nsstolsastronomin”. Alla med n\u00e5gerlunda h\u00f6kblick har nu chans att g\u00f6ra n\u00e5got vettigt vid datorn – g\u00e4nget bakom Galaxy Zoo har med forskarhj\u00e4lp startat upp Moon Zoo, ett projekt<\/a> som helt bygger p\u00e5 de bildskatter som str\u00f6mmar ner fr\u00e5n den fantastiska kameran ombord p\u00e5 NASA:s LRO, Lunar Reconnaissance Orbiter.<\/p>\n

Vi inbjuds bland annat\u00a0 att f\u00f6rs\u00f6ka hitta nedslagskratrar d\u00e4r stenbumlingar under m\u00e5nytans finf\u00f6rdelade regolitskikt kommit i dagen.<\/p>\n

Alla av oss har faktiskt chans att h\u00e4r\u00a0 g\u00f6ra n\u00e5got vettigt vid datorn i st\u00e4llet f\u00f6r att skriva bloggar i parti och minut.<\/p>\n

Men LRO har en egen hemsida ocks\u00e5 <\/a>d\u00e4r den ena sensationella bilden efter den andra presenteras. Som denna f\u00e4rggranna bild av den fr\u00e5n jorden sv\u00e5robserverade kratern Einstein och Einstein A vid m\u00e5nens v\u00e4stra rand, falska f\u00e4rger f\u00f6rst\u00e5s som indikerar olika h\u00f6jder (r\u00f6tt h\u00f6gt, lila djupt).\u00a0 Einstein A \u00e4r den yngre kratern\u00a0 som ligger\u00a0 i mitten av den st\u00f6rre kraterns kratergolv.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Goddard<\/figcaption><\/figure>\n

Prylar fr\u00e5n Lick ett m\u00e5ste<\/h2>\n

Med tanke p\u00e5 att v\u00e5rt s\u00e4llskaps grundare Knut Lundmark arbetade p\u00e5 Lick Observatory i Californien, \u00e4r det dags att best\u00e4lla hem\u00a0 n\u00e5gra prylar fr\u00e5n observatoriets presentbutik. F\u00f6r min del kommer det att handla om n\u00e5gra ex av T-tr\u00f6jorna i gr\u00f6nt. Storlek L f\u00f6rst\u00e5s, det \u00e4r l\u00e4\u00e4\u00e4\u00e4ngsen jag var tvungen att ha\u00a0 XL och XXL.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Finns i v\u00e4lpassande sm\u00e4rta L-storlekar<\/figcaption><\/figure>\n

\n

t<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Small IS beautiful! Aprop\u00e5 arkitektur och observatorier – ett verkligt vackert litet observatorium var\/\u00e4r Nils Tamms p\u00e5 Kvistaberg, utanf\u00f6r Uppsala. D\u00e4r fick man sj\u00e4lv som ung “g\u00e4stastronom” hos den v\u00e4ns\u00e4lle, empatiske \u00c5ke Wallenquist, professorn p\u00e5 Kvistaberg, husera ett par sommarveckor i b\u00f6rjan av 60-talet. Det var stort i en ung mans liv att f\u00e5 k\u00e4nna… L\u00e4s mer »Nr 57 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3461"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3461"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3487,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3461\/revisions\/3487"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}