{"id":34756,"date":"2012-09-12T14:09:06","date_gmt":"2012-09-12T13:09:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=34756"},"modified":"2012-09-12T21:29:23","modified_gmt":"2012-09-12T20:29:23","slug":"nrt-166-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/09\/12\/nrt-166-2012\/","title":{"rendered":"Nr 166 2012"},"content":{"rendered":"

Ny fullträff på Jupiter<\/h2>\n

Det verkar som rena PR-kuppen för senaste numret av Populär Astronomi<\/em>, som har Jupiter på omslaget och en matig artikel inuti. 10 september såg amerikanska amatörastronomer ännu en explosion eller ett klassiskt nedslag i Jupiteratmosfären – en asteroid eller  en kometspillra, det lär vi få veta så småningom.<\/p>\n

En stillbild från George Halls hemsida av fenomenet ser ut så här<\/a>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det var när Texasbon George Hall läste om Dan Petersons <\/strong>visuella observation som han gick tillbaka till sina videofilmning från 10 september och då såg att han faktiskt dokumenterat fenomenet. Stora och små teleskop – ett i live-sändning från Kanarieöarna, robotstyrda Slooh Space Camera <\/a>– håller ögat på Jupiter och spåren efter incidenten, så det kommer säkert mer material.<\/p>\n

Platsen för "brottet" i dag 12 september enligt Slooh:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det händer ganska frekvent att jätten Jupiter drar till sig himlakroppar i förödande möten. Mest spektakulärt förstås när kometen Shoemacker-Levy 9<\/u>  splittrades och störtade in i atmosfären.<\/p>\n

I PopAst:s "Jupiternummer", som verkligen kan rekommenderas, kan vi bl a läsa om gasplanetens magnetosfär, som är uttänjd som en svans motsatt solen på Jupiters nattsida och som når ända ut till Saturnus bana. På himlavalvet är magnetosfären flerdubbelt så stor som fullmånen – trots Jupiters enorma avstånd.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Skånska observatorier<\/h2>\n

Vår ASTB-vice Anders Nyholm<\/strong> rapporterar om ett fynd i astronomiska institutionens lundabibliotek:<\/p>\n

\"\"<\/a>– Jag hittade  Les observatoires astronomiques et les astronomes<\/em> från 1959 av Fernand Rigaux <\/strong>i Belgien. Jag övertygades mer än väl om denna boks detaljrikedom när jag i den, bland de svenska observatorierna, fann:<\/p>\n

\t♦ lektor Berggrens observatorium<\/strong> på Ven (med "Variables" och "Lune" angivna som verksamhetsfält)<\/p>\n

\t♦ Emil Jerlovs observatorium i Vittsjö <\/strong>(med verksamheterna "Spectres stellaires" och "Photométrie photoélectrique" angivna)<\/p>\n

\t– Observatoriernas utrustning förtecknas; 1 teleskop för Berggrens del, 4 för Jerlov. Självfallet finns Lund, Saltsjöbaden, Uppsala etc. med i boken — men det är "de små, små detaljerna som gör det", som salig Povel <\/strong>uttryckte det.<\/p>\n

– Orsak finns att återvända till Rigaux bok!<\/p>\n

Om de bägge Skåne-observatorierna, föregångare till vårt "Mount Oxie Observatory", kan läsas här och var på W-bloggen – kolla i sökfunktionen t h på namnen Berggren respektive Jerlov..<\/p>\n

Svart hål i M42?<\/h2>\n

Finns det ett svart hål på vild flykt  nånstans i myllret i Orionnebulosans inre?<\/p>\n

Det undrar ett antal teoretiskt lagda astronomer<\/a>, som räknat på saken, De menar att de fyra Trapetset-stjärnorna i hopen i nebulosans centrum och deras inbördes skiljaktiga radialhastigheter i rymden skulle kunna  förklaras av ett binärt svart hål med en massa runt 150 solmassor.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Björklunds forskningspropp<\/h2>\n

4 miljarder SEK ingår i Jan Björklunds<\/strong> nya forskningspropositon. Det skulle förvåna om en del inte sipprade ner till vår kära vetenskap.<\/p>\n

Platt lins utan klassiska optikfel<\/h2>\n

Gratis till de Harvard-tekniker som uppfunnit en supertunn flat lins med  60 nanometers tjocklek som kommer att ge oss distortionsfria bilder framöver i våra kameror och teleskop. Det kan bara vara frågan om tid innan uppfinningen får kommersiell användning  och t ex amatörastronomer kan utrusta sina teleskop med den nya tekniken.<\/p>\n

För uppfinningen  svarar fysikern Federico Caposso<\/strong> och hans team vid Harvard School of Engineering and Applied Sciences.<\/a><\/p>\n

Huvudingrediensen i linsen är ett antal så kallade nanoantenner som böjer ljuset så att fotoner samlas i samma fokalplan utan "fish-eye distortion, astigmatism, and coma aberrations".<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vinterhimmelns asterismer<\/h2>\n

Vi närmar oss den mörka årstiden med stormsteg, och precis som vi har en Sommartriangel på stjärnhimmel finns  det också  en Vintertriangel (Procyon, Betelgeuse, Sirius) och en Vintersexhörning som hjälp i orienteringen bland grannlåten ovan där.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n


\n\t<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny fullträff på Jupiter Det verkar som rena PR-kuppen för senaste numret av Populär Astronomi, som har Jupiter på omslaget och en matig artikel inuti. 10 september såg amerikanska amatörastronomer ännu en explosion eller ett klassiskt nedslag i Jupiteratmosfären – en asteroid eller  en kometspillra, det lär vi få veta så småningom. En stillbild från… L\u00e4s mer »Nr 166 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34756"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=34756"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34756\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":34844,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/34756\/revisions\/34844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=34756"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=34756"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=34756"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}