![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/05\/452810main_p1014aw-6701.jpg\")
<\/a><\/p>\nDet \u00e4r inte bara svarta h\u00e5l som sticker i v\u00e4g fr\u00e5n sina hemmagalaxer, nu har HST (Hubble Space Telecope) och ESO:s 2.2-metersbamse\u00a0 p\u00e5 La Silla, Chile, gemensamt dokumenterat en massiv stj\u00e4rna p\u00e5 vild flykt fr\u00e5n “stj\u00e4rnbarnkammaren”, stj\u00e4rnhopen R136. R136 best\u00e5r av supertunga stj\u00e4rnbabysar, som ligger i den f\u00f6r \u00f6gat synliga Tarantelnebulosan (= 30 Doradus).<\/p>\n
Stj\u00e4rnan \u00e4r s\u00e5 pass ung som 1-2 miljoner \u00e5r, dess massa \u00e4r cirka 90 ggr solens och\u00a0 dess flykthastighet s\u00e5 stor att stj\u00e4rnan g\u00f6r m\u00e5nen t-o-r p\u00e5 tv\u00e5 timmar. Stj\u00e4rnans fortsatta f\u00e4rdriktning framg\u00e5r av den streckade pilen.<\/p>\n
Nebulosan\u00a0 ligger 170 000 ljus\u00e5r bort i Stora Magellanska Molnet ena \u00e4nde.<\/p>\n
Fotocredit: Se bilden. Och vill du l\u00e4sa i detalj om fenomenet rekommenderas denna HST-sajt<\/a>.<\/p>\n Vilken \u00e4r den ljusaste stj\u00e4rna vi kan se, en stj\u00e4rna som har planeter? Hade det varit en kuggfr\u00e5ga s\u00e5 hade r\u00e4tt svar varit solen, men nu \u00e4r det inte det utan fr\u00e5gan g\u00e4ller en annan stj\u00e4rna.<\/p>\n Tv\u00e5 kandidater: * Ypsilon Andromedae (4.3 magn) \u00e4r ett desto klarare case, med en trio gasplaneter. En som forskat mycket med Andromeda-systemet \u00e4r exoplanet-forskaren Debra Fischer, som numera \u00e4r professor i astronomi vid Yale.<\/p>\n Hans Bengtssons senaste kommentar leder till f\u00f6ljande tankesp\u00e5n: Jag \u00e4r ju allm\u00e4nt skeptisk mot katastrofteoretiker, allt fr\u00e5n g\u00e5rdagens domedagsprofeter till en del k\u00e4ndisar bland dagens klimatforskare till morgondagens “2012”-underg\u00e5ngsf\u00f6respr\u00e5kare. Bevisb\u00f6rdan ligger p\u00e5 deras sida och jag\u00a0 v\u00e4ger och bed\u00f6mer s\u00e5 gott jag kan vad de s\u00e4ger och p\u00e5st\u00e5r och vad de bygger sin scenarior p\u00e5. Och vem som betalar deras forskning!<\/p>\n Tidigare har h\u00e4nt:<\/p>\n Malthus hade fel, Osvald Spengler l\u00e4ser man m\u00f6jligen f\u00f6r sitt h\u00f6ga n\u00f6jes skull, v\u00e5r egen svenske katastrofguru Georg Borgstr\u00f6m fick aldrig r\u00e4tt i sina underg\u00e5ngsscenarior… och astronomen Carl Sagan hade ocks\u00e5 fel. Sagan diskuteras d\u00e5 och d\u00e5 f\u00f6r vad han p\u00e5stod i samband med f\u00f6rsta gulfkriget, d\u00e5 Saddam Hussein l\u00e4t s\u00e4tta Kuwaits oljek\u00e4llor i brand. I en ber\u00f6md tv-debatt mellan Carl Sagan och S Fred Singer f\u00f6rutsp\u00e5dde Carl Sagan en f\u00f6ljdkatastrof, en\u00a0 nukle\u00e4r vinter (ett \u00e4mne han utforskat), han j\u00e4mf\u00f6rde med vulkanexplosionen p\u00e5 Tambora, Indoniesen, 1815. 1816 beskrivs av forskare som “\u00c5ret utan sommar”.<\/p>\n Sagan trodde att r\u00f6ken och de brinnande oljeflagorna skulle n\u00e5 upp i den \u00f6vre atmosf\u00e4ren och genom\u00a0 att st\u00e4nga av solskenet orsaka hungersn\u00f6d i Sydasien.\u00a0 Singers ber\u00e4kningar pekade p\u00e5 n\u00e5gra tusen meter och att r\u00f6ken skulle regna ner p\u00e5 jorden efter n\u00e5gon vecka.<\/p>\n Singer fick r\u00e4tt.<\/p>\n Saddam Husseins \u00e5tg\u00e4rd var definitivt kriminell, det var ett gigantiskt milj\u00f6sabotage mot kringliggande l\u00e4nder i den muslimska v\u00e4rlden, men Carl Sagan hade inte riktigt grepp om fickr\u00e4knaren. \u00c4ven solen har sina fl\u00e4ckar!<\/p>\n I v\u00e4ntan p\u00e5 n\u00e4sta utdelning av Crafoord-priset till en astronom\/astrofysiker, fick vi i Lund senast vara med om utdelningen av det geofysiska priset till 92-\u00e5rige. \u00d6sterrikef\u00f6dde (USA-verksamme)\u00a0 Walter Munk,\u00a0 en legendarisk oceanograf och forskare som i hela sitt liv arbetat med att f\u00f6rklara oceanernas cirkulation, tidvatten och v\u00e5gor och deras roll i jordens dynamik.. “Det \u00e4r m\u00e5nen s\u00e5 klart! ” skulle kunna vara den sammanfattande rubriken f\u00f6r flera av de arbeten som han nyligen prisbel\u00f6nades f\u00f6r.<\/p>\n Allt h\u00e4nger ihop. Mikro- och makrokosmos och “mellankosmos”, d\u00e4r m\u00e5nen r\u00f6r sig. Redan 1960 kunde Munk beskriva oregelbundenheter i jordens rotation p\u00e5 ett, vid den tiden, helt nytt s\u00e4tt. Han diskuterade polr\u00f6relse och variationer i jordens rotationshastighet p\u00e5 olika tidsskalor och kunde visa att det, sett \u00f6ver ett sekel eller mer, \u00e4r tidvattnets friktion som p\u00e5verkar jordens rotation mest genom en gradvis inbromsning av jordens rotationshastighet.<\/p>\n Den d\u00e4rmed gradvisa f\u00f6rl\u00e4ngningen av dygnet tas det numera h\u00e4nsyn till vid ber\u00e4kningen av koordinerad universaltid genom att man vissa \u00e5r l\u00e4gger till en extra sekund, en s\u00e5 kallad skottsekund.<\/p>\n Som en f\u00f6ljd av att jordens rotation bromsar in, avl\u00e4gsnar sig ocks\u00e5 solen och m\u00e5nen fr\u00e5n jorden. Solens avst\u00e5nds\u00f6kning \u00e4r s\u00e5 gott som f\u00f6rsumbar i j\u00e4mf\u00f6relse med m\u00e5nens. M\u00e5nens avst\u00e5nds\u00f6kning fr\u00e5n jorden uppg\u00e5r till cirka fyra centimeter per \u00e5r.<\/p>\n Prissumman i \u00e5r var p\u00e5 4 miljoner svenska kronor.<\/p>\n .. att det \u00e4nd\u00e5 kan bli ett flygjubileum p\u00e5 Limhamnsf\u00e4ltet\/Ribban i Malm\u00f6\u00a0 i juli (se blogg nr 53), f\u00f6r att ih\u00e5gkomma att 100 \u00e5r\u00a0 g\u00e5tt sedan danske flygpionj\u00e4ren Robert Svendsen premi\u00e4rfl\u00f6g \u00f6ver \u00d6resund. \u00c5terkommer!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" P\u00e5 flykt fr\u00e5n barnhemmet! Det \u00e4r inte bara svarta h\u00e5l som sticker i v\u00e4g fr\u00e5n sina hemmagalaxer, nu har HST (Hubble Space Telecope) och ESO:s 2.2-metersbamse\u00a0 p\u00e5 La Silla, Chile, gemensamt dokumenterat en massiv stj\u00e4rna p\u00e5 vild flykt fr\u00e5n “stj\u00e4rnbarnkammaren”, stj\u00e4rnhopen R136. R136 best\u00e5r av supertunga stj\u00e4rnbabysar, som ligger i den f\u00f6r \u00f6gat synliga Tarantelnebulosan… L\u00e4s mer »Nr 60 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3541"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3541"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3541\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3571,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3541\/revisions\/3571"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3541"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3541"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3541"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Ljusaste\u00a0 planetb\u00e4rande stj\u00e4rnan?<\/h2>\n
\n* Fomalhaut (-1 magn), huvudstj\u00e4rna i S\u00f6dra Fiskens stj\u00e4rnbild. Forskarna\u00a0 har v\u00e4l aldrig sett planeten konkret utan anar av vissa sk\u00e4l sig till att det ska finnas en himlakropp d\u00e4r.<\/p>\nSagan hade ocks\u00e5 sina fl\u00e4ckar!<\/h2>\n
<\/a>M\u00e5nen gav fint pris<\/h2>\n
<\/a>Eftermiddagens\u00a0 rykte s\u00e4ger…<\/h2>\n