![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/05\/exoplanet_nasa1.jpg\")
<\/a>Tack till Robert Cumming som friskade upp mitt minne, \u00e4ven ljusstarka Pollux i Gemini\/Tvillingarna \u00e4r ju en planetb\u00e4rare, och om jag nu – r\u00e4tta mig om har fel –\u00a0 \u00e4r n\u00e5gerlunda r\u00e4tt p\u00e5 det har vi f\u00f6ljande 10 ljusstarka stj\u00e4rnor synliga – min tio-i-topp-lista – f\u00f6r blotta \u00f6gat med planeter. Massorna uttryckta i v\u00e5r gasj\u00e4tte Jupiters (J).<\/p>\n
* Ypsilon Andromedae.<\/strong> Magn 4.09: Tre planeter, massorna 0.71, 2.11 och 4.61 J.<\/p>\n * Tau Bootis.<\/strong> Magn 4.5. Massan 3.87 J.<\/p>\n * Rho Corona Borealis. <\/strong>Magn 5.4. 1.1 J.<\/p>\n * Iota Draconis. <\/strong>Magn. 3.3. Massa 8.8 J.<\/p>\n * Gamma Cephei. <\/strong>Magn. 3.2 Massa 1.76 J.<\/p>\n * Fomalhaut.<\/strong> Magn 1.16. Massa 3 J?<\/p>\n * Epsilon Tauri. <\/strong> Magn 3.5.\u00a0 Massa 7.6 J.<\/p>\n * Epsilon Eridani. <\/strong>Magn. 3.7. Massa 0.86 J.<\/p>\n * Beta Pictoris. <\/strong>Magn 3.9. Massa 8 J.<\/p>\n * Pollux. <\/strong>Magn. 1.15 Massa 2.3 J<\/p>\n Ner till magnitud 6 finns m\u00e4ngder av andra planetb\u00e4rare, men det kan vara kul att ha just dessa tio ljusa stj\u00e4rnor med n\u00e4r man \u00e4r ute och missionerar f\u00f6r astronomin och folk undrar. Jag brukar fr\u00e5ga publiken om det \u00e4r n\u00e5n som\u00a0 vet n\u00e5gon stj\u00e4rna som har planeter, och en och annan svarar faktiskt solen, vilket ju \u00e4r helt r\u00e4tt.<\/p>\n Listan ovan \u00e4r\u00a0 sammanst\u00e4lld p\u00e5 basis av Nasas matiga planet.quest-sajt<\/a>. Rekommenderas! H\u00e4r anges ocks\u00e5 avst\u00e5nden till huvudstj\u00e4rnan – Pollux drabant ligger t ex obehagligt n\u00e4ra sin sol –\u00a0 och en hel del annan viktig info. Dessutom kan du\u00a0 f\u00f6lja dagsnoteringen f\u00f6r antalet uppt\u00e4ckta exoplaneter.<\/p>\n Den stora utmaningen\u00a0 h\u00e4rn\u00e4st m\u00e5ste, vad jag f\u00f6rst\u00e5r, bli uppt\u00e4ckten av en exoplanets m\u00e5ne. Teoribildningen hur en s\u00e5dan uppt\u00e4ckt kan g\u00e5 till \u00e4r redan ig\u00e5ng, och tekniken \u00e4r det m\u00e5nga specialister som funderar \u00f6ver.<\/p>\n Jag \u00e5terger denna pyttebild mest f\u00f6r att f\u00e5 oss i sommarst\u00e4mning. Det blir en varm och sk\u00f6n sommar \u00e4ven 2010!<\/p>\n P\u00e5 Lifes hemsida hittar du bilden h\u00e4r i storformat!<\/a><\/p>\n Credit: American Stock Archive\/Getty Images<\/p>\n Fr\u00e5gan lyder:<\/p>\n “Tv\u00e5 m\u00f6jligheter g\u00e4ller. Antingen \u00e4r vi ensamma i universum eller s\u00e5 \u00e4r vi inte ensamma. B\u00e4gge \u00e4r lika fruktansv\u00e4rda.”<\/p>\n (R\u00e4tt svar i n\u00e4sta blogg.)<\/p>\n \u00c4r det n\u00e5tt skumt med amerikanernas obemannade rymdfarkost X-37 B, som snurrar runt jorden just nu?\u00a0 Jag vet inte.\u00a0 USA:s flygvapen v\u00e4grar klassa sin milit\u00e4ra rymdf\u00e4rja, byggd av Boeing,\u00a0 som ett “vapen”. Men allt hyschhysch \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en utmaning.<\/p>\n Duktiga amat\u00f6rastronomer har nu spanat in “X:et”, som sannolikt r\u00f6r sig om en supersofistikerad upplaga av spionsatellit – med det viktiga till\u00e4gget att den kan mjuklanda p\u00e5 jorden efter uppdragen, som l\u00e4r vara i nio m\u00e5nader. Och sen kan den “tankas” och s\u00e4ndas upp p\u00e5 nytt.<\/p>\n X-37 B har en bana som l\u00f6per mellan 40 grader norr och 40 grader\u00a0 s\u00f6der och t\u00e4cker d\u00e4rmed alla v\u00e4rldens orosh\u00e4rdar inklusive Nordkorea. Och precis som vanliga spionsatelliter passerar X-37 B \u00f6ver\u00a0 samma plats p\u00e5 jordklotet vart fj\u00e4rde dygn.<\/p>\n Uppenbarligen finns det massor av superh\u00f6gteknologiska saker ombord p\u00e5 den knubbiga spionen, som \u00e4r synlig – precis som den civila rymdf\u00e4rjan – f\u00f6r blotta \u00f6gat.<\/p>\n 1 april 2012 har det p\u00e5 dagen g\u00e5tt 150 \u00e5r sedan lundaprofessorn Carl Vilheln Ludvig Charlier f\u00f6ddes.\u00a0 Skriv in det i almanackan redan nu.<\/p>\n Charlier dog 1934 och p\u00e5 hans vackra gravsten p\u00e5 Norra kyrkog\u00e5rden i Lund kan vi se Karlavagnen.<\/p>\n Charlier, som \u00e4ven var en stor Tycho Brahe-k\u00e4nnare, har kratrar uppkallade efter\u00a0 sig p\u00e5 m\u00e5nen och Mars och dessutom en asteroid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ljusstarka stj\u00e4rnor med planeter Fram till\u00a0 idag, om jag f\u00f6rst\u00e5r Nasa\/JPL r\u00e4tt, har “man” uppt\u00e4ckt 453 exoplaneter – och skaran v\u00e4xer hela tiden. N\u00e4r det g\u00e4ller “jordliknande planeter” har dock de professionella astronomv\u00e4nnerna kammat noll hittills, men det \u00e4r v\u00e4l ingen som tror att det inte snart blir BINGO! \u00e4ven p\u00e5 den punkten. Tack till… L\u00e4s mer »Nr 61 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3572"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3572"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3572\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3623,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3572\/revisions\/3623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3572"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3572"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3572"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Einstein kopplar av<\/h2>\n
<\/a>Att koppla av – det var inte Albert Einsteins starkaste gren. Men det finns bilder p\u00e5 honom d\u00e4r han seglar, d\u00e4r han cyklar, d\u00e4r ha r\u00e4cker ut tungan\u00a0 och..,\u00a0 d\u00e4r han solbadar! P\u00e5 Life Magazines hemsida kan vi klicka oss in p\u00e5 1000-tals arkivbilder p\u00e5 k\u00e4ndisar, varav denna lilla bild visar fram 1900-talets fysikgeni i en ovanlig situation. \u00c5ret var 1932, dagen 11 januari, Einstein befann sig i Palm Springs, Californien, och han kopplade verkligen av.<\/p>\nDagens kluriga fr\u00e5ga<\/h2>\n
<\/a>Vem har sagt f\u00f6ljande? \u00c4r det 1. P\u00e5ven, x. Stephen Hawking, 2. Arthur C Clarke ?<\/p>\nSkummisen X-37 B<\/h2>\n
<\/a>150-\u00e5rsjubel v\u00e4ntar<\/h2>\n